Utbildningspolitikens inriktning i nedre Norrlands inland

Motion 1988/89:Ub827 av Marianne Stålberg m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub827

av Marianne Stålberg m. fl. (s)

Utbildningspolitikens inriktning i nedre Norrlands
inland

Riksdagen har med bifall till regeringens proposition 1987/88:64 till Särskilda
insatser inom utbildningsdepartementets område på tilläggsbudget
anvisat medel att uttnyttjas för förstärkning av ubildningsinsatser inom
områdena högskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och fortbildning
av lärare inom yrkesämnen. Åtgärderna avser stödområdena A
och B i Bergslagen och nedre Norrlands inland.

I anslutning till riksdagsbeslutet har kommuner, länsskolnämnder och
länsstyrelser genomfört ett omfattande förberedelse- och planeringsarbete.
Det stora gensvaret på lokal och regional nivå är en god garanti för att
anslagna medel kommer att utnyttjas på ett sätt som i hög grad bidrar att
stärka utvecklingspotentialen i berörda områden.

Genom de särskilda insatserna kan utbildningen inom de olika områdena
moderniseras, kvaliteten förbättras och sambandet mellan utbildning
och näringslivsutveckling förstärkas. Utvecklingen inom de stödområden,
som berörs av riksdagsbeslutet om särskilda insatser, måste dock främst
baseras på de reguljära utbildningsanslagen. I det följande utvecklas synpunkter
och förslag med syftet att garantera en fortsatt positiv utveckling
för främst nedre Norrlands inland.

Grundtanken bakom förslagen är, att utbildningsinsatser är av utomordentlig
betydelse som drivkraft i ett läns och en kommuns utveckling. Det
bör inte minst uppmärksammas i områden, där befolknings- och näringslivsstrukturen
är sådan, att även mindre förändringar i utbildningsutbudet
kan få avgörande betydelse — positiv eller negativ.

Grundskolan

Grundskolan är en viktig del av en bygds infrastruktur. Det är naturligt att
man i glesbygden i särskild grad slår vakt om skolan, är angelägen om
största möjliga närhet mellan skola och hem och gärna aktivt medverkar i
skolans liv och arbete.

Möjligheter att behålla en liten skola beror bl. a. på statsbidragets utformning.
Med nuvarande statsbidragssystem kan en prövning ske i varje
särskilt fall och ett flertal faktorer vägas mot varandra: avstånd till andra
skolor, den pedagogiska och sociala situationen, lärarförhållanden osv.

Grunden för bedömningen är elevens bästa. Nuvarande statsbidragssystem
ger utrymmen för sådana bedömningar. Detta innebär samtidigt att
kostnaderna för stat och kommun måste få variera inom ganska vida

gränser, beroende på skolans och klassens storlek. Det är i ett glesbygdslän
väl känt, att kostnaderna för exempelvis lågstadiebarnens undervisning i
en liten byskola är avsevärt högre än för barnen i en tätortsskola, där
elevunderlaget ger klasser med elevantalet 25. Olika försök att skapa
schabloniserade elevbaserade statsbidragssystem har också visat sig fåfänga,
även då system med s. k. glesbygdsindex prövats, om man samtidigt
sökt att ge kommuner med skilda geografiska och befolkningsmässiga
förutsättningar en likvärdig och rättvisande statsbidragstäckning. Det är
angeläget, att detta beaktas i den fortsatta prövningen av formerna för
statsbidragsgivningen till grundskolan.

Gymnasieskola och vuxenundervisning

Sorn inledningsvis framhållits, ger riksdagsbeslutet om särskilda insatser
goda möjligheter att förbättra de mindre gymnasieskolornas utrustningsstandard,
förbättra lärarfortbildningen och utöka komvuxverksamheten i
glesbygd. Betydelsen av de statsbidrag, som utgår över reguljär budget, får
för den skull inte förringas. För ett glesbygdslän som Jämtlands län är det
av särskild vikt att det i varje kommun finns gymnasial utbildning med
inriktning på närsamhällets behov, och att sådan utbildning resursmässigt
garanteras även i situationer när elevantalet minskar till följd av minskade
årskullar. Det är vidare viktigt att den kompetens, som lärare inom olika
ämnesområden — tekniska, ekonomiska o.s.v. — besitter, kan behållas
och utvecklas. Betydelsen av detta kan inte nog betonas vad gäller den
kompetens, som erfarenheter av försöksverksamhet med de treåriga yrkesförberedande
linjerna ger bl. a. genom kontakter med det lokala näringslivet.

Den i budgetpropositionen föreslagna minskningen av antalet intagningsplatser
på gymnasieskolans direktram skulle med procentuell fördelning
för budgetåret 1989/90 medföra en minskning för Jämtlands län av 2
yrkesförberedande klasser 16 elever i årskurs 1 eller en klass om 30 elever.
Inom komvux skulle ca 550 undervisningstimmar bortfalla. Följande budgetår
skulle ytterligare minskning av utbildningsvolymen av minst samma
omfattning behöva göras.

Goda resurser för gymnasieskolan i glesbygdslänen — trots vikande 16årskullar
— är nödvändigt för genomförande av regionalpolitiskt motiverade
utvecklingsprogram — i kombination med möjligheter till ett mera
flexibelt resursutnyttjande, t. ex. för kortkurser i samverkan med det lokala
arbetslivet eller för utveckling av arbetsmetoder och kursutbud lokalt.
Ökade möjligheter till samverkan gymnasieskola-komvux bör också ingå i
ett program för ett mera flexibelt resursutnyttjande.

Högskoleutbildning i Östersund

Högskolan i Östersund har en nyckelroll för utvecklingen av Norrlands
inland. Högskolan i Östersund bör därför stärkas med breddad utbildning

Mot. 1988/89

Ub827

11

och med forskning med inriktning mot ett inlandsuniversitet. Markerade
satsningar bör göras på områdena:

— turism

— teknik, underhållsteknik, datateknik, träteknik, elteknik, maskinteknik,
byggteknik

— informationsteknologi med tillämpningar mot näringsliv, offentlig förvaltning
och regional utveckling

— humaniora och samhällsvetenskap

— ekonomi med inriktning mot mindre företag

FoU-verksamhet stärks främst på turismområdet samt teknik- och ITområdena.
Särskilt måste högskolans och regionens unika förutsättningar
på turismområdet uppmärksammas.

Basen för utvecklingen är inlandets behov på kort och lång sikt men med
perspektiv mot såväl övriga landet som andra länder. Högskolan utgör en
del i det nationella utbildningssystemet och profiler av nationellt och
internationellt intresse bör utvecklas från regionens förutsättningar. Högskolan
bör ges möjligheter att ta aktiv del i utvecklingen av distansutbildning
som är av särskild vikt i Norrlands inland. Samarbetet med Norges
tekniska högskola i Trondheim och dess konsultorganisation Sintef ger
särskilda förutsättningar för utvecklingen av högskolan i Östersund.

I utvecklingen inom utbildningsområdet ligger även fortsatt utvecklat
samarbete med övriga utbildningsanordnare i länet (t. ex. ATS, FörvS,
AMU, gymnasieskolor) och företag. Samarbetet inom teknikutbildningsstiftelsen
Zenit utgör en förebild. Även AMU:s uppsökande näringslivsfortbildning
bör förstärkas.

I anslutning till det arbete som under Sven Mobergs ledning bedrivs i
den s. k. Östersundsgruppen har högskolan överlämnat ett omfattande
material med förslag till en breddad och fördjupad utbildning. Stora
förhoppningar knyts till Östersundsgruppens arbete även inom högskoleområdet.
De förslag som för närvarande bereds i detta arbete tas därför
inte upp här.

Jämtlands län är ett glesbygdslän med en alltför stor utflyttning. Framför
allt är det yngre personer och bland dessa en övervikt kvinnor som lämnar
länet. Flertalet av länets kommuner har ett kraftigt överskott av män.
Inom högskolan och med stöd av landstinget och länsstyrelsen pågår för
närvarande ett projektarbete i syfte att kartlägga orsakerna till denna
utveckling. Det är emellertid angeläget med ytterligare resurstillskott som
gör det möjligt för högskolan att fördjupa kartläggningen och finna möjliga
åtgärder för att vända utvecklingen.

Länsorganens ordinarie resurser klarar inte att finansiera denna typ av
forskningsinsatser, som dock väl faller inom ramen för de regionala högskolornas
uppgifter.

I budgetpropositionen föreslås högskolan i Östersund tilldelas 292000
kr. för forskningsanknytning. Genom ett närmast unikt samarbete i regionen
mellan myndigheter och företag har en FoU-enhet hösten 1988 kunnat
byggas upp vid högskolan. Det är enligt vår bedömning nu nödvändigt att
över statsbudgeten förstärka forskningen vid högskolan i Östersund, som
en av de mindre och medelstora högskolorna. Det är viktigt med ytterliga

Mot. 1988/89

Ub827

12

re resurser av mer varaktig karaktär i syfte att stärka grundutbildningen
och kunskapsutvecklingen i regionen.

I bl. a. Östersund pågår en försöksverksamhet med ingenjörsutbildning
på mellannivå med inriktning mot maskiningenjör. Därutöver finns inom
det tekniska området ett antal lokala linjer. Vid högskolan pågår ett
ambitiöst arbete med att utarbeta ett samlat program för teknisk utbildning.
Enligt budgetpropositionen avser utbildningsministern att återkomma
med förslag om en utbyggnad av utbildningen av mellaningenjörer. Vi
förutsätter att linjerna för elingenjörsutbildning respektive byggnadsingenjörsutbildning
snarast inrättas vid högskolan i Östersund. Norrlands inland
har ett stort behov av utbildad arbetskraft inom tekniksektorn. En
fortsatt utbyggnad av mellaningenjörsutbildning i Östersund är av strategisk
betydelse för att kunna tillgodose detta behov.

Utbildningsministern avser också att återkomma till riksdagen med
förslag till lokalisering av journalistutbildning. Utbildningen skall inrättas
vid någon högskola i Norrland. Vi anser för vår del det angeläget att på
olika sätt stärka högskoleutbildningen i mellersta Norrland. Journalistutbildningen
bör därför lokaliseras till högskolan i Sundsvall-Härnösand
med möjligheter till samverkan med praktikplatser m. m. i Jämtlands län.

En utökning av antalet platser vid arkitektutbildningen har aktualiserats.
Även beträffande denna utbildning finns stora fördelar med en lokalisering
till mellersta Norrland. Högskolan i Östersund har därvid de bästa
förutsättningarna och skulle, eventuellt i samarbete med Norges tekniska
högskola i Trondheim, kunna bygga upp en arkitektutbildning med regional
profil. Regeringen bör närmare utreda förutsättningarna för en sådan
lokalisering innan beslut fattas om en utökad arkitektutbildning.

I UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1989/90 föreslås inrättande
av en ny påbyggnadsutbildning i socialt arbete, 40 p. Mot bakgrund av det
stora behovet av en sådan utbildning föreslår UHÄ att utbildningen inrättas
vid fem högskolor i landet. Regeringen föreslår emellertid att utbildningen
skall inrättas vid endast tre högskolor. Högskolan i Östersund har
utmärkta förutsättningar att anordna den berörda utbildningen. Med hänvisning
till UHÄ:s förslag föreslås att påbyggnadslinjen i socialt arbete
också inrättas i Östersund.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolans i Östersund roll för utvecklingen
av Norrlands inland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flexibelt resursutnyttjande och samverkan
mellan gymnasieskolan och komvux,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för statsbidragsgivningen till grundskolan,

Mot. 1988/89

Ub827

13

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskningsresurser av mer varaktig
karaktär,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ingenjörsutbildning på mellannivå vid högskolan
i Östersund samt journalist- och arkitektutbildning i Mellannorrland,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att inrätta den föreslagna nya
påbyggnadslinjen i socialt arbete, 40 poäng, vid högskolan i Östersund.

Stockholm den 24 januari 1989

Marianne Stålberg (s)

Margareta Winberg (s) Nils-Olof Gustafsson (s)

Mot. 1988/89

Ub827

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989