Utbildning, respekt och arbetsro
Motion 2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2002-10-23
- Hänvisning
- 2002-10-30
- Bordläggning
- 2002-10-30
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
1 Sammanfattning
I skolan skall alla elever ges möjlighet att lära oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär sig. Skolan måste ta hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt. Skolans uppgift är att ge möjlighet till alla elever att klara kunskapsmålen, att hos varje elev skapa sund självtillit och respekt för andra människor.
Men verkligheten för många elever är helt annorlunda i dag. Redan på väg till skolan kan eleven, låt oss kalla honom Peter, bli mobbad och utsatt för kränkningar. Han är lite överviktig och det räcker för en del att mobba honom. Väl framme i skolan försöker Peter koncentrera sig och på så sätt glömma sina mobbare och de otrevligheter de utsatte honom för. Men han kan knappast tänka eftersom många i klassen talar högt, en del skrattar och ropar fula ord till läraren, några går in och ut ur klassrummet och smäller i dörren varje gång. Efter lektionen inser Peter att han inte har klarat de uppgifterna han skulle – han har inte ens förstått en del av dem. Därför tar han sina böcker hem för att inte komma efter i undervisningen. Men i korridoren upptäcker han att hans nya jacka är borta. Någon har stulit den. Peter är tvungen att gå hem utan jackan. Ute på gården möts han igen av samma grupp som följde efter honom på morgonen och mobbade honom på grund av hans övervikt. Nu retar de honom för att han inte har någon jacka...
Otroligt och oacceptabelt. Men tyvärr finns det många barn vars vardag ser ut så här. Detta får inte fortsätta. Inget barn skall behöva uppleva någonting av detta som Peter upplevde. Alla barn har rätt till kunskaper och ett fungerande liv. Därför måste politikerna ta sitt ansvar. Med klara politiska mål och krav, mot socialdemokratisk likriktning och slapphet, ställer vi insatser för mångfald, kvalitet och trygghet. Då kan rektor och skolledare ta det ansvaret som måste tas i skolan, så att Peter och hans klasskamrater får en bra skolgång.
2 Innehållsförteckning
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Det får ta den tid det tar 4
5 Mer frihet och ansvar 4
5.1 Åt föräldrar och elever 4
5.2 åt skolorna 5
6 Sätt fokus på kunskaperna 5
7 Prioritera 6
7.1 Baskunskaperna 6
7.2 och speciallärarutbildning 6
8 Värna om arbetsro och respekt 7
9 Förbättra fysisk aktivitet 7
10 Nolltolerans av mobbning 8
3 Förslag till riksdagsbeslut
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om respekt för elevers olikheter.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans uppgift att förmedla kunskap och goda värden.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individanpassad skolstart.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individanpassad inlärningstid.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målstyrning.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individanpassad studieplan.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om information till medborgarna om valfriheten inom utbildningsväsendet.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minskat politiskt inflytande.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidiga stödinsatser.
-
Riksdagen beslutar införa ett nationellt prov i årskurs tre med en därtill knuten rätt till extra stöd i enlighet med vad i motionen anförs.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behoven av speciallärarutbildning.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om god inlärningsmiljö.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föräldrars delaktighet.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om information till föräldrar vid otillåten frånvaro.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nolltolerans mot mobbning.
4 Det får ta den tid det tar
Elever har olika talanger och olika intressen. Dagens grundskola är alldeles för fyrkantig för att passa den blandade grupp elever utgör. Skolstarten bör därför vara individualiserad, mellan sex och åtta år. I dag styr elevernas ålder mer än den kunskaps- och mognadsnivå som de befinner sig på.
Skolan måste organiseras så att elever ges individuellt anpassad inlärningstid och gruppstorlekarna varieras efter varje elevs förutsättningar och behov.
Om alla elever skall få tillräckliga kunskaper måste detta också innebära att kunskapsmålen avgör hur länge eleven skall gå i grundskolan. I stället för att, som i dag, skicka ut eleverna utan betyg i ett eller flera ämnen måste grundskolan ha ett åtagande att följa eleven till dess att eleven uppnått målen för skolgången.
Dagens regelverk utgår från att grundskolan skall leverera nio års obligatorisk skolgång, men det centrala måste vara att alla elever ges förutsättningar för att uppnå kunskapsmålen. Vi måste vara öppna för att vissa elever kommer att gå snabbare fram genom grundskolan medan andra ges möjlighet att ta längre tid på sig. För vissa kommer det att ta åtta år att uppnå kunskapsmålen, för andra kommer det kanske att behövas elva år. Det får ta den tid det tar. Skolan bör sätta elevens kunskaper och utveckling i centrum, inte skoltiden.
För att på ett tydligt sätt stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling anser vi att skolans planering skall utgå från varje enskild elev. Planeringen bör göras i samråd mellan lärare, elev och föräldrar och skall klargöra vilket ansvar var och en av dessa parter har för att främja kunskapsutvecklingen. Det är upp till varje enskild skola att hitta former för hur planeringen skall se ut. Arbetet kan resultera i en handlingsplan för varje elev, men behöver inte nödvändigtvis resultera i ett skriftligt dokument.
5 Mer frihet och ansvar
5.1 Åt föräldrar och elever
Skolan skall anpassas till eleverna, inte eleverna till skolan. Det innebär att det måste finnas olika alternativ för att varje elev skall kunna finna en väg till kunskap som passar. Olika pedagogiker, hastigheter och kombinationer måste finnas tillgängliga som byggklotsar för att var och en skall finna sin egen väg.
De fristående alternativ som vuxit fram inom barnomsorg och barnskola, inom skolväsendet, folkhögskolan, komvux och den högre utbildningen har vitaliserat och stärkt kunskapsbyggandet. Men än så länge är valfrihet för de välinformerade.
Även om valfriheten finns på många håll i vårt land så är den inte välkänd. Det är alltför många som lever i villfarelsen att det kostar att ha sina barn i friskola. Det är alltför många som skulle vilja välja något annat, men inte gör det på grund av okunskap.
Utbildningspolitikens främsta uppgift är att motverka okunskap, på samtliga områden. Den valfrihet som finns redan i dag måste göras känd. Kommunerna bör få till uppgift att informera sina medborgare om rätten, och i någon mån skyldigheten, att välja skola för sina barn.
5.2 Åt skolorna
Lärare och rektorer skall ges större frihet och ett utökat ansvar för att bestämma hur målen skall nås. Som en konsekvens av detta, skall det politiska inflytandet över skolans verksamhet minska.
För att kunna skapa pedagogisk mångfald och anpassning till lokala förhållanden, måste skolan ges en långtgående frihet att välja arbets- och organisationsformer. Lärare och rektorer skall ha stor frihet att lägga upp skolans arbete utifrån sina yrkeskunskaper om lärande och undervisning. Vi anser därför att ansvarsfördelningen skall förtydligas. Det politiska inflytandet över skolans verksamhet måste avgränsas och förtydligas.
6 Sätt fokus på kunskaperna
Elever som inte når målen skall få det stöd och den hjälp de behöver så tidigt som möjligt. Vi kan konstatera att regeringens insatser är och har varit helt otillräckliga. I stället för att sätta in tillräckliga resurser på ett tidigt stadium ägnar Socialdemokraterna sig åt att lappa och laga och lasta över grundskolans problem till gymnasieskolan. Med regeringens förslag om att avskaffa förkunskapskrav till gymnasieskolan fortsätter regeringen att lyfta över grundskolans problem till gymnasieskolan, vilket bara leder till att kvaliteten i båda skolformerna urholkas.
Skolan måste få fokusera på sin huvuduppgift – att ge kunskaper – i mycket högre grad än vad som är fallet i dag. Alla elever skall ha godkända kunskaper i svenska, engelska och matematik när de lämnar grundskolan. Att kunna läsa, skriva och räkna är en förutsättning för allt fortsatt lärande. Vi måste satsa mer på baskunskaperna och göra det tidigt. Elever skall inte behöva vänta till högstadiet eller gymnasiet på att få lära sig läsa. Det skapar utanförskap och frustration.
Kommunen och grundskolan skall ha ett klart åtagande att se till att eleven ges förutsättningar att uppnå grundskolans kunskapsmål. Vi vill prioritera tidiga stödinsatser för alla elever. Detta innebär att vi genomför en skolpolitik som ger eleverna förutsättningar att från början tillgodogöra sig kunskaper. Det minskar behovet av stödinsatser de sista åren i grundskolan.
7 Prioritera
7.1 Baskunskaperna
Skolan skall prioritera de grundläggande kunskaperna. Varje elev skall ha tillgång till läromedel av god kvalitet. Ingen elev skall behöva gå ut grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna. Ju längre man dröjer med att satsa extra resurser på dessa elever, desto svårare och dyrare blir det att reparera skadan.
Ett nationellt prov i årskurs tre som mäter elevernas kunskaper i läsning, skrivning och räkning bör inrättas. Elever som inte når målen i detta nationella prov skall ha rätt till extra stöd. Oavsett anledningen till elevens svårigheter behövs stöd och lämpliga insatser. Det kan handla om extra undervisning, särskilda hjälpmedel eller specialundervisning.
Avgörande för många elever är om de kan få undervisning enskilt eller i mindre grupp under vissa perioder. En rätt till sådan specialundervisning skall kopplas till om eleverna nått målen enligt de nationella prov vi föreslår för trean.
7.2 och speciallärarutbildning
Sedan en tid tillbaka har inga speciallärare utbildats i Sverige. I stället har specialpedagoger utbildats för att lösa skolans problem. Dessa specialpedagoger är utbildade till att handleda vanliga lärare att undervisa elever med inlärningsproblem såsom ex. ADHD, DAMP. Flera argument talar emot att skolan endast skall använda sig av specialpedagoger för att lösa hela den flora av problem som våra elever kan möta i sin utbildning:
-
Det förutsätts att elevernas svårigheter löses i den enskilda klassen av den undervisande läraren. Detta innebär att eleven inte kommer att få tillgång till individuell hjälp utan endast får den hjälp och uppmärksamhet 1 elev, bland 30-talet andra barn, får av klassläraren. Än värre blir det om flera elever i klassen har inlärningsproblem. På grund av ideologiska skäl, att ingen skall urskiljas ur kollektivet, så får elever med svårigheter inte en professionell hjälp och tillräckligt med lärartid. Även de övriga eleverna blir lidande och inga elever, varken starka eller svaga, får den utveckling och stimulans de har rätt att kräva.
-
Specialpedagogerna saknar den kompetens som speciallärarna hade när det gäller att arbeta med barn med läs- och skrivsvårigheter.
-
En speciallärare som arbetar direkt med barn med läs- och skrivproblem kan bygga upp en gedigen kunskapsbank av praktiska erfarenheter. Dessa erfarenheter utvecklar specialläraren och de kommer eleverna till del. Specialpedagogen kommer däremot att få svårt att utvärdera hur olika metoder lyckas, då denne i stort sett aldrig ser eleven.
Därför bör en speciallärarutbildning med inriktning på läs- och skrivsvårigheter inrättas.
8 Värna om arbetsro och respekt
Vid studier av framgångsrika skolor kan man se att tydliga regler som tillämpas konsekvent är en viktig förutsättning för en god inlärningsmiljö. Rektorn och skolans personal har ett viktigt uppdrag i att skapa en positiv kultur på skolan, en anda av god gemenskap och respekt för varandra. Beröm och uppmuntran är självklara inslag i det arbetet.
Skolmiljön skall kännetecknas av värme, trygghet, positivt intresse och engagemang från de vuxnas sida, men det måste också finnas fasta och klara gränser mot ett oacceptabelt beteende. På varje skola skall det finnas tydliga regler för hur samspelet mellan människor skall gå till och för hur ordning och arbetsro skall skapas. Såväl lärare som övriga vuxna i skolan har ansvar för att reagera tydligt när de gemensamma reglerna överträds.
För att föräldrarna skall kunna vara delaktiga och bli en tillgång måste samarbetet mellan hem och skola öka. Engagerade föräldrar ger eleven bättre möjligheter att klara och uppskatta skolarbetet. För att detta skall bli möjligt måste föräldrar få mer information om arbetsinsatser och resultat. En självklar del i arbetet med normer och respekt för varandra är att föräldrarna hålls informerade om hur deras barn sköter sig. Olovlig frånvaro, skolk, skall alltid rapporteras direkt till föräldrarna.
9 Förbättra fysisk aktivitet
Våra barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan. En tid i livet då barn är som mest öppna för intryck. Vuxna och skolan måste ta vara på den möjligheten och skapa förutsättningar för att ge våra barn en så bra start som möjligt i livet.
En grundläggande god hälsa och bra kondition förvärvas under barn- och ungdomsåren genom ett liv med naturliga inslag av rörelse och fysisk aktivitet. Viktigt är att dessa tillfällen inte enbart ges under gymnastiktimmarna. Varje möjlighet bör tillvaratas för att skapa så aktiva barn som möjligt.
Regelbunden fysisk aktivitet i ungdomsåren bygger upp skelettets hållfasthet för framtiden, ökar hjärtats slagvolym, ökar muskelstyrkan och hållfastheten i senor och ligament. Fysisk träning förbättrar balans och koordinationsförmåga, motverkar övervikt och minskar ryggproblem.
Men rörelse och fysisk aktivitet är inte bara en del av den motoriska utvecklingen utan även den sociala och personliga utvecklingen. Det barn eller den unga människa som inte kan följa med i sina kamraters lek eller förflyttning kan snabbt riskera att hamna utanför kamratkretsen. Skolans planering bör därför utgå ifrån att ge möjlighet till rörelse och aktivitet redan från de första åren till efter avslutad gymnasieutbildning. Eftersom det är visat att det finns ett klart positivt samband mellan idrott och positiva resultat i skolan bör skolorna försöka få så mycket rörelse i skolan och en så bra och stimulerande idrottsundervisning som möjligt.
10 Nolltolerans av mobbning
Hela samhället skall reagera mot alla kränkningar av människovärdet. I skolan skall alla tendenser till kränkande tillmälen, uttryck för främlingsfientlighet och rasism, mobbning och våld motverkas med konsekvens och tydlighet på ett tidigt stadium. All personal på skolan skall ha skyldighet att anmäla när de uppmärksammar mobbning. Varje skola skall ha en handlingsplan mot mobbning. Elever och föräldrar skall ha kunskap om handlingsplanen.
Skolorna skall få utökade befogenheter att, när andra åtgärder prövats, kunna flytta eller tillfälligt stänga av en elev som gör sig skyldig till allvarliga kränkningar. Våra fullständiga förslag redovisas i en annan motion.
Stockholm den 22 oktober 2002 | |||
Gunilla Carlsson (m) i Tyresö | |||
Per Bill (m) |
Anna Ibrisagic (m) | ||
Tobias Billström (m) |
Ewa Björling (m) | ||
Tomas Högström (m) |
Yrkanden (16)
- 1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om respekt för elevers olikheter.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans uppgift att förmedla kunskap och goda värden.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 3Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individanpassad skolstart.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 4Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individanpassad inlärningstid.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målstyrning.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 6Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individanpassad studieplan.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 7Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om information till medborgarna om valfriheten inom utbildningsväsendet.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 8Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minskat politiskt inflytande.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 9Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidiga stödinsatser.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 10Riksdagen beslutar införa ett nationellt prov i årskurs tre med en därtill knuten rätt till extra stöd i enlighet med vad i motionen anförs.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 11Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behoven av speciallärarutbildning.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 12Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om god inlärningsmiljö.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 13Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föräldrars delaktighet.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 14Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om information till föräldrar vid otillåten frånvaro.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 15Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 16Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nolltolerans mot mobbning.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.