Statens institut för psykosocial miljömedicin m. m. 1988/89

Motion 1988/89:So539 av Karin Israelsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: So539

av Karin Israelsson (c)

Mot.

Statens institut för psykosocial miljömedicin m. m. 1988/89

So539 —547

IPM inrättades den 1 juli 1980 efter ett omfattande utredningsarbete. En
huvuduppgift för IPM (prop. 1979/80:6) är att genom forsknings- och kartläggningsarbete
biträda myndigheter och andra organ, som arbetar med
hälso-, sociala, miljö- och arbetsmiljöfrågor, med kunskapsunderlag av
psykosocial natur. Institutet skall utveckla, värdera och förmedla kunskaper
om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner inom
områdena allmän social miljö och hälsa, arbetsmiljö och hälsa samt vårdmiljö
och hälsa. Verksamheten bör förutom tillämpad forskning även
omfatta utbildning och vidareutbildning, dokumentation och information
samt utredningar, rådgivning och service inom den psykosociala miljömedicinens
område.

För dessa mycket omfattande arbetsuppgifter gavs IPM totalt 8 1/2 fasta
tjänster.

Sedan IPM inrättades har de psykosociala miljö- och hälsofrågorna fått
allt större vikt i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet (jfr
regeringens skrivelse till riksdagen 1987/88:172 och regeringens direktiv
till arbetsmiljökommissionen i november 1988).

Det var mot bakgrund av dessa förhållkanden som ett enigt socialutskott
i sitt betänkande (SoU 1987/88:22) över en motion av Stig Gustafsson
m.fl. (s) framhöll att utskottet delade motionens grundläggande syn på
problemområdets betydelse och IPMs roll i dess framtida utveckling. I sitt
betänkande utgick utskottet ifrån att regeringen ytterligare överväger de
sakkunnigas förslag.

Det förslag som åsyftas och som utskottet citerar kommer från en extern
sakkunniggrupp (f. LO-ordföranden Gunnar Nilsson, psykiatriprofessorn
Kalle Achté, Helsingfors, och fysiologiprofessorn Björn Folkow, Göteborg),
som utvärderat IPMs hittillsvarande verksamhet.

Denna verksamhet befanns vara ”imponerande såväl kvantitativt som
kvalitativt”, ha ”hög samhällsrelevans” och sammanfalla med de intentioner
som avsetts i regeringsproposition och riksdagsbeslut. Verksamheten
ansågs åtnjuta ”ett högt internationellt anseende” och vara ”en av
världens ledande” inom sitt område. Den av IPM äskade personalutbyggnaden
med några tjänster årligen bedömdes som ”högst blygsam och
utomordentligt väl motiverad” samt ”en mycket god investering”.

Till de viktigaste avnämarna av institutets tjänster hör den fackliga
rörelsen i vårt land. Det förtjänar att noteras att samtliga tre centrala
arbetstagarorganisationer i upprepade skrivelser till regering och riksdag

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr So539-547

framhållit att de ställer sig bakom och instämmer i sakkunniggruppens
slutsatser och rekommendationer, senast i en gemensam skrivelse till
socialministern den 8 juni 1988.

För full finansiering av institutets 8 1/2 fasta tjänster krävs en uppräkning
av lönekostnadsanslaget med 331 000 kr. För den av de sakkunniga —
med uttrycklig tillstyrkan av LO, TCO och SACO/SR — föreslagna förstärkningen
av IPM med en forskar-, en forskningsassistent- och en sekreterartjänst
krävs ytterligare 546000 kr.

Hemställan

Med stöd av vad som anförts i motionen hemställs

1. att riksdagen till statens insitut för psykosocial miljömedicin
anvisar ett förslagsanslag på 4 656000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
övrigt anförts i motionen om psykosocial miljömedicin.

Stockholm den 22 januari 1989

Karin Israelsson (c)

Mot. 1988/89
So539

2