Skärpt straff för grova dopningsbrott

Motion 2005/06:Ju503 av Lars Lilja och Britta Rådström (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpt straff för grova dopningsbrott.

Motivering

Dopning för ofta tankarna till elitidrott. Svensk idrott har under många år bedrivit ett framgångsrikt arbete mot dopning framför allt i Sverige men även internationellt. Mycket få svenska idrottare har fällts för dopning de senaste åren och knappast någon elitidrottare. Tillhör man den yppersta eliten får man räkna med oanmälda tester i samband med träning och tävling många gånger per år.

Tyvärr är dopning ett större problem utanför idrotten. De preparat som i första hand används är anabola androgena steroider förkortat AAS. Dessa preparat används av personer som tränar styrketräning för att få en snabb ökning av muskelmassan.

Biverkningarna av AAS är allvarliga. Forskningsläget är inte helt klart men mycket tyder på psykiska bieffekter som depression men framför allt okontrollerat humör och aggressivitet. Flera av de senaste årens uppmärksammade ”övervåldsbrott” där gärningsmannen varit besinningslös i sitt våldsutövande har begåtts av personer som missbrukat AAS. Flickvänner till AAS-missbrukare har också vittnat om rädslan för sin pojkväns humörsvängningar och våldsbenägenhet.

AAS används av brottslingar för att ”tagga upp” sig när de skall genomföra t.ex. grova rån där våld kan bli ett inslag i gärningen.

Tillgången till AAS är stor. Medlen är lätta att få tag på genom Internet. I vissa länder kan man köpa AAS på apoteken utan recept. Förutom Internethandeln förekommer en omfattande smuggling ofta i samband med narkotikasmuggling.

Problemen och riskerna med missbruk av AAS är att jämföra med narkotikaproblematiken. Den illegala handeln är mycket lönsam samtidigt som riskerna för den som handlar med AAS är betydligt mindre än för dem som handlar med narkotika. Dopningsbrott borde jämställas med narkotikabrott eftersom det i grunden är samma problem. Minimistraffet för grovt dopningsbrott bör vara minst två års fängelse. Det ger flera fördelar. En sådan straffskärpning innebär att polisen kan bekämpa denna brottslighet på ett effektivare sätt genom t.ex. ”teknikspaning” samt att kampen mot dopningsbrott prioriteras på samma sätt som narkotikabrottslighet. Dessutom borde en straffskärpning ha en viss avskräckande effekt.

Minimistraffet för grovt dopningsbrott bör vara minst två års fängelse och maximistraffet minst sex års fängelse.

Stockholm den 4 oktober 2005
Lars Lilja (s)	Britta Rådström (s)