mot 1988/89:A455

Motion 1988/89:A455 av Karl-Gösta Biörsmark och Lola Björkquist

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen	ts/Vi
1988/89:A455	öra
av Karl-Gösta Biörsmark och Lola Björkquist	Mot.
(båda fp)	1988/89
Regionalpolitiska insatser i Östergötland m.m.	A455-458

Hela Östergötland skall leva

Även om omvärlden i mångt och mycket bestämmer villkoren för vår framtid
måste regional balans vara ett av de viktigaste målen i den ekonomiska
politiken. Undersysselsättning och arbetslöshet är ett slöseri med mänskliga
resurser. Utan meningsfullt arbete finns inga realistiska möjligheter att leva
på den ort man önskar. Avgörande är därför hur arbetsplatserna lokaliseras.

De flesta människor vill helst av allt ha sin utkomst på eller i omedelbar
närhet av bostadsorten. Förutsättningarna för produktion måste därför
förbättras i områden där undersysselsättningen och utpendlingen är särskilt
stor. Resultatet av långvarig pendling kan bli att människor - ofta mot sin
vilja - flyttar närmare sin arbetsplats. Problemet gäller särskilt den unga,
särskilt lättrörliga arbetskraften, som ibland tvingas acceptera klart undermåliga
bostadsförhållanden alternativt långa och tidskrävande resor till och
från arbetsplatsen.

De åtgärder som sätts in av länsstyrelsen, utvecklingsfonden och kommunerna
i länet skall syfta till att aktivt stödja nyetablering, utveckla befintliga
verksamheter och aktivt medverka till minskad arbetslöshet. Det är viktigt
att utgå från de resurser som finns i de olika kommunerna. Kunskap om var
dessa resurser bäst kan tas till vara och utvecklas finns på det lokala planet.

Det är därför angeläget att regionalpolitikens genomförande till stor del
decentraliseras till länsnivå. De anslag som länsstyrelsen disponerar för
regionalpolitiska insatser bör därför höjas.

På längre sikt motverkas flykten från de små kommunerna genom att
utbildningen bättre än nu tydliggör regionens framtidsmöjligheter genom
samverkan mellan naturresurser, kapital och arbetskraft. En länsanpassad
utbildning kan och bör växa fram i samverkan mellan lokala skolor och
skolöverstyrelsen genom att man inom det lokala skolväsendet strävar efter
att det lokala utbildningsbehovet kan tillfredsställas lokalt eller regionalt. En
lyckad satsning i det avseendet har varit den under några år pågående
speditörsutbildningen vid Ljungstedtska skolan i Linköping. En verksamhet
som borde flyttas från Stockholm till Linköping är den flygtekniska
utbildningen och forskningen. Ambitionen bör i sin helhet vara att åstadkomma
en insikt om möjligheterna att bidra till en ökad förädling/
användning nära råvaran. Livsmedelsindustrin och träförädlingen har,
liksom etanoltillverkningen, genom sin närhet till råvaran goda utvecklingsmöjligheter
i Östergötland. 1

1 Riksdagen 1988189. 3sami. NrA455-458

Levande landsbygd - levande skärgård

Var och en som bor eller vill bosätta sig och söka sig sin försörjning på
landsbygden eller i skärgården skall ha rimliga möjligheter att förverkliga
detta. I dag försvåras dock detta ofta genom att service av olika slag dras in.
Det gäller exempelvis postgång, handel, brister i väghållning, nedläggning av
skolor etc. Ofta krävs insatser i form av särskilda stödåtgärder för att
motverka denna försämrade service. Unga människor måste få chansen att
stanna kvar på landsbygden och i skärgården och där finna sin utkomst.

Länsstyrelsen i Östergötland har genom åren slutfört många projekt som
har haft stor betydelse för samhällsplaneringen i syfte att motverka den
inomregionala obalansen.

Statens särskilda anslag för regional utveckling (C4) är för Östergötlands
del ett av de minsta i landet - 4,5 miljoner. Det är avsett som glesbygdsstöd,
investeringsstöd och till projektverksamhet. Den 1 december 1988 var redan
föregående års medel på detta anslag i princip slut.

Det finns inte något som tyder på att efterfrågetrycket kommer att minska
under de återstående 7 månaderna av budgetåret. T.ex. riskerar det fortsatta
samarbetet med hushållningssällskapet och LRF, för att få fram alternativ
odling av jordbruksmark, att stoppas. Likaså måste länsstyrelsen hålla igen
på projektet inom landsbygdskampanjen Hela Sverige skall leva", avseende
stimulanser för bildande av lokala bygdegrupper. Ytterligare ett projekt
för stimulering av företagsetablering kommer att bromsas upp. Det gäller
arbetet i Valdemarsvik-Kinda-grupperna, som måste se till att det kommer
arbetstillfällen till dessa områden.

För att tvingas att försena eller helt stoppa angelägna projekt, utan få
kontinuitet i utvecklingsarbetet, behöver länsstyrelsen ett äskat tillskott på
anslaget (C4) på 1 miljon.

Den östgötska skärgården är unik. Platser som Arkö, S:t Anna, Harstena,
Gryt och Häradsskär är kända långt utanför Sveriges gränser för sin skönhet
och originalitet. Vi har alla ett ansvar för att förvaltningen av denna vackra
arkipelag sker på ett sådant sätt att kommande generationer får i arv en
levande, frisk skärgård. De ekonomiska och kulturella värden som här finns
för skärgårdsbefolkningen och friluftslivet kan inte överskattas.

Förutsättningarna i skärgården skiljer sig från dem på fastlandet i vissa
avseenden. Därför krävs särskilda stödformer för både näringsliv, affärer
och transporter. Satsningar och stöd måste i första hand utgå från de resurser
som finns tillgängliga i skärgården.

En satsning på förädling och distribution måste komma till stånd, liksom
stöd och hjälp i olika former till de människor som i dag försöker leva på det
traditionella fisket med trål och nät. Likaså krävs utbildningsmöjligheter för
den som vill satsa på vattenbruk och andra näringar. Vattenbruk omfattar
odling av fisk, kräftdjur, musslor och alger. Vattenbruket kan utvecklas till
ett intressant komplement till sysselsättningen i skärgården.

En viktig faktor i skärgården är renhållningen. Den bör bedrivas på ett så
effektivt och ekonomiskt sätt som möjligt. Även om kommunerna har
huvudansvaret och det ekonomiska ansvaret delvis vilar på staten och
länsmyndigheterna, kan själva verksamheten med fördel drivas i entreprenadform.

Skärgården skall hållas fri från miljöförstörande industri. Få kustremsor i Mot. 1988/89

landet är så känsliga för miljöstörningar som Östergötlands skärgård med A455

dess omtåliga växt- och djurliv.

All trafik med supertankers genom Östersjön måste avvisas. Ett haveri
med olja eller annat miljöfarligt ämne skulle ge obotliga skador. Vi anser
därför att oljeskyddet och saneringsberedskapen måste vara så god att vi i full
utsträckning klarar olyckor av detta slag.

Kustbevakningen och sjöräddningen utgör viktiga delar av vårt skydd mot
miljökatastrofer. Därför skall deras service bibehållas. Sambandscentraler i
Gryt skall vara kvar i framtiden och postgången i skärgården upprätthållas.

Speciellt känsliga delar av skärgården i Östergötland måste skyddas mot
exploatering som inverkar menligt på naturen och som försvårar möjligheten
att i framtiden bevara en frisk skärgård. För att rädda flora och fauna bör
naturskyddsområden inrättas på för skärgården känsliga områden. Ett
särskilt åtgärdsprogram för att rädda sälstammen bör utarbetas.

Svenskt skogsbruk står i dag mycket starkt i förhållande till andra länders.

Efter stora avverkningar kring sekelskiftet, med stora åderlåtningar av
skogskapitalet, har nu skogen, genom målmedveten skogsvård, byggts upp
igen. I dag har vi mer skog än någonsin tidigare. Detta ger Sverige goda
exportinkomster, t.o.m. det största exportnettot av alla näringsgrenar. Vi
måste slå vakt om ett fortsatt effektivt och lönsamt skogsbruk.

Programmet för ett mera ståndortsanpassat (rätt träd på rätt plats)
skogsbruk är bra och bör utvecklas i det praktiska arbetet. Vi anser att det
skall lämnas stor plats till fauna och flora i det effektiva skogsbruket. I det
långsiktiga skogsbruket har också varje art rätt till sin egen existens.

Skogsbrukets hänsyn till naturvårdsintressena har sin givna plats. Den
mekaniserade delen av skogsbruket bör alltid finnas i fokus. Skogsmaskiner
för mark- och vegetationsbearbetning måste vara så skonsamma som
möjligt. Skogshanteringen måste vara särskilt skonsam i strövområden.

Vi anser att den dominerande privata äganderätten skall bestå och om
möjligt stärkas. Sambandet mellans själva ägandet och brukandet har
minskat. Detta kan bidra till att stor delar av landsbygden utarmas. Det är
angeläget att finna åtgärder som kan förhindra en sådan utveckling.

Kombinationen jord- och skogsbruk är ur sysselsättningssynpunkt fördelaktigt
och kan med fördel spridas. Andelen jord- och skogsbruksfastigheter
med många delägare synes öka. Risken för att alltför passivt flerägande
motiverar åtgärder som motverkar denna utveckling.

Skogen är den plats som många finner lämpligast för rekreation och
avkoppling. I närområdena till de stora tätorterna bör naturvårdsinriktade
skogsbruksplaner upprättas. På så sätt kan större hänsyn tas till människors
behov av rekreation i närbelägna strövområden. Samtidigt tillgodoses
angelägna naturvårdsintressen.

Miljöskydd och naturvård

En god miljö är en förutsättning för en hög livskvalitet. Utan rent vatten, ren
luft, giftfria livsmedel och goda boende- och arbetsförhållanden kan inte vårt
samhälle utvecklas och skapa friska och harmoniska människor. Vi är alla en

1* Riksdagen 1988189. 3sami. NrA455-458

del av miljön. Vi påverkar den och påverkas av den. Mot. 1988/89

Vi har alla ett ansvar för den miljö vi skapar och den natur vi använder. Vi A455
vet att den kommer att ärvas av våra barn, barnbarn och deras efterkommande.
Störningar och ingrepp i naturen får ofta långsiktiga och svåröverskådliga
konsekvenser. Naturen är ett lån av kommande generationer. Vårt ansvar
för att inte orsaka oreparabla skador är därför stort.

Under årtionden har vi, okunniga om de yttersta konsekvenserna, använt
produkter som visat sig skapa problem. Det sura regnet påverkar skog och
mark. Kemikalier används som effektiva hjälpredor i lantbruk, skogsbruk, i
trädgårdar och parker, vid uppfödning av grisar, kor och kycklingar, ja även
vid fiskodling. Nu kan dessa kemiska ämnen spåras i hela vår miljö, i
mängder av koncentrationer som är oroande.

Vårt moderna samhälle skapar en växande mängd avfallsprodukter, som
är mycket svåra att bli av med. Lagring av radioaktivt avfall i tiotusentals år
visar att detta är ett gigantiskt problem inte bara för oss, utan även för
kommande generationer. Vi skapar berg av sopor av allehanda slag och vi
väljer att lösa detta "kvittningsblivnings-problem med tekniska lösningar,
som i sig skapar nya problem. På sikt måste vi återvända mer och minska det
som slutligen blir avfall till ett minimum. Produktionsprocesserna måste
förändras, så att inga miljöfarliga restprodukter skapas. Varor måste
tillverkas och utformas med hänsyn till möjligheterna att återanvända. De
långsiktiga effekterna av i dag fattade beslut måste väga tyngre än kortsiktiga
fördelar.

Ett obligatoriskt system med beskrivningar av effekter av olika åtgärder
t.ex. vägbyggnader, ledningsdragningar, industrietableringar, tekniska processer
m.m., måste därför införas i hela Östergötland. Det skall kompletteras
med ett system med miljöavgifter, som exempelvis skulle medföra att
svavelutsläppen över länet skulle minska. Länsstyrelsens miljövårdsenhet
skall förstärkas i avsikt att efektivisera kontrollen av utsläpp i luft och vatten
från industrier, värmeverk, reningsverk och andra anläggningar. Kontrollen
bör ske oftare än nu och med instrument som ger större noggrannhet.

Sopberget måste bli mindre genom att allt mer tas till vara och återanvänds.
Sortering vid källan, i hushållen och industrierna, måste göras till ett
obligatorium. Fortsatta ansträngningar att skapa internationella överenskommelser
till gagn för Östesjön och lufthavet skall fullföljas. Vårt jord- och
skogsbruk skall hjälpas att komma ur det kemiskt-tekniska beroende och
anpassas till de gränser som naturen själv ställer upp. En åtgärd för att
tillfälligt komma till rätta med försurningens effekter är att kalka sjöar och
vattendrag.

Vägar

Av miljöskäl - främst för att minska avgaserna och reducera bullernivån i
tätorter - bör förbifarter anläggas vid Söderköping och Norrköping. När det
gäller förbifarten vid Norrköping är projektet tillstyrkt av länsstyrelsen. Vi
anser att planerna skall realiseras enligt uppgjord tidsplan. Det är viktigt att
de mest olycksdrabbade vägavsnitten på E4:an och övriga länsvägar förbättras.

En tvärförbindelse av god standard måste komma till stånd mellan
kommunerna Kinda-Åtvidaberg-Valdemarsvik. Riksväg 50 mellan Örebro
och Norrköping behöver - inte minst med hänsyn till den tunga trafiken till
och från Norrköpings hamn - snarast upprustas.

En levande landsbygd fordrar bra vägar med god standard. Även
skärgården och dess möjligheter att överleva är beroende av en upprustning
av länsvägnätet, Östergötland är ett län med stor andel grusvägar. Ofta är
vägarna som leder ut i skärgården av dålig standard. Ett exempel på detta är
Vikbolandet. En offensiv satsning för att förbättra vägnätet är nödvändig för
att nå målet en levande landsbygd. Statsanslagen för Östergötlands vägnät
måste öka.

Öppna landskap

Den förändring av jordförvärvslagen som skett måste tillämpas så att den
öppnar möjligheterna att förvärva och bevara mindre brukningsenheter. Vi
hävdar att enskilt ägda familjejordbruk skall vara den dominerande ägandeformen.

Det öppna landskapet skall så långt det är möjligt bevaras. Forskning och
experiment som leder till att nya produkter kan framställas med jordbrukets
råvaror, liksom arbetet med att vidga användningsområdet för redan kända
produkter (t.ex. etanol), skall uppmuntras och stödjas. En fullskaleanläggning
för framställning av etanol bör med hänsyn till den goda råvarutillgången
kunna inrättas i länet.

Vi stödjer alla åtgärder som gör det möjligt att minska kemikalieanvändningen
i jordbruket. Jordbrukarnas strävan att ställa om sin verksamhet till
en mindre intensiv drift, liksom försök med mera naturenliga odlingsmetoder,
skall uppmuntras.

Alla möjligheter att utvidga jordbrukarnas verksamhet bör tas till vara.
Exempel på kompletterande verksamheter kan vara vattenbruk, trädgårdsoch
köksväxtodling, get- och fårskötsel, biodling, linodling, hemslöjd och
ullberedning.

Det torde vara en fördel om jord- och skogsbruksutbildningen integreras i
större utsträckning än vad som nu är fallet. Hushållningssällskapets auktorisation
vid utsädeskontroll skall bibehållas. Vi anser att rådgivningsverksamheten
till företagare inom de areella näringarna i ökande utsträckning
bör övertas av hushållningssällskapets experter.

Utbildning

Det är nödvändigt att minska byråkratin i skolan, att skära ned alla
frihetsinskränkande centrala direktiv och detaljnormer. Skolan måste själv
få chans att finna vägar och metoder att nå de mål som samhället angivit. I
kommunerna bör det omedelbart startas försöksverksamhet med eget
budget- och lokalansvar för olika skolenheter. Det kommer sannolikt att ge
väsentliga sparmöjligheter. Vi vill ge skolan ett väsentligt ökat ansvar och
frihet att disponera och omfördela resurser, t.ex. genom att låta skolan lägga
ut städning och måltidsverksamhet på entreprenad. Ett skolråd, bestående
av rektor, lärare, elever och föräldrar bör få beslutanderätt över delar av den

Mot. 1988/89
A455

skolorganisation, vilken i dag tillkommer rektor att besluta över. Mot. 1988/89

Vid föränding av antalet skolenheter på grund av t.ex. minskat elevantal är A455
det viktigt att se till att de mindre och ofta välfungerande skolorna i
glesbygden får vara kvar. B-form kan då vara ett alternativ.

Östergötland saknar en utbyggd gymnasieskola i sydöstra länsdelen. En
sådan är nödvändig för ungdomen och skulle också ge ett värdefullt tillskott
av arbetsplatser i bygden.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjning av den anslagsdel länsstyrelsen disponerar
för regionalpolitiska insatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omfördelning inom C4-anslaget så att ytterligare
1 milj. kr. tillfaller Östergötland,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etanoltillverknig i Östergötland,1]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödåtgärder för service av olika slag,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sambandscentralen i Gryt,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om postgången i skärgården,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärdsprogram för att rädda sälstammen,4]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ståndsortsanpassat skogsbruk,4]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbifart vid Söderköping,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tvärförbindelse mellan Kinda-ÅtvidabergValdemarsvik,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riksväg 50 mellan Örebro och Norrköping,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprustning av länsvägnätet,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flyttning av den flygtekniska utbildningen,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om supertankers i Östersjön,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om eget budget- och lokalansvar för olika
skolenheter,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolråd,5]

6

Mot. 1988/89
A455

Stockholm den 23 januari 1989

Karl-Göran Biörsmark (fp) Lola Björkquist (fp)

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolor i glesbygd,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggd gymnasieskola i sydöstra länsdelen5].

1 1988/89:N454

2 1988/89:Fö722

3 1988/89:T238

4 1988/89:Jo862

5 1988/89 :Ub298