Regional utveckling i Värmland m.m.

Motion 1988/89:A436 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89: A436

av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c)
Regional utveckling i Värmland m.m.

Mot.

1988/89

A436-437

Det går för närvarande relativt bra för Värmland. Befolkningen har ökat
under de senaste åren och arbetslösheten är lägre än på länge och många
företag går också bra. Detta är glädjande men det får inte dölja det faktum att
många problem återstår att lösa. Länets relativa läge när det gäller
arbetslösheten har inte förbättrats. Det krävs därför fortsatt kraftfullt och
idérikt arbete av alla och ett starkt stöd av regering och riksdag.

När det gäller befolkningsökningen har denna tillkommit genom ett
positivt inflyttningsnetto. Vi har fortfarande ett födelseunderskott i länet.
Detta gör att vi även framdeles har ett behov av ett positivt flyttningsnetto.

För att föra Värmland framåt krävs det en rad olika initiativ från
myndigheter, företag, organisationer och enskilda. Vi har en stor kreativitet
hos många som måste tas tillvara. Det behövs satsningar både i tätort och på
landsbygd för att därigenom göra vårt län homogent och än mera attraktivt.
Vi vill här redovisa några idéer som kan vara till hjälp för det framtida
Värmlands utveckling:

- Ytterligare satsningar på de små och medelstora företagen. En minskning
av skatte- och avgiftsuttagen från denna företagsgrupp är nödvändig för
att få rättvisa gentemot större företag. Denna företagsgrupp är känd för
både professionalism och affärsmässighet.

Genom satsningar på ny teknik stärka Värmlands industriella konkurrenskraft.
I länet finns flera resurscentra för forskning och utveckling,
utbildning och service. Denna verksamhet kan ytterligare utvecklas.

- Högskolan i Karlstad byggs ut till Sveriges sjunde universitet. Nya fasta
forskningsresurser skall därmed tillföras länet.

Vi redovisar i en annan motion mer preciserade krav för ökad utbildning i
Värmland.

- Värmlands turistiska möjligheter skall tas tillvara och många nya företag
kan startas i turistbranschen.

- Natur, skog och vatten har varit och är den viktiga basen i värmländskt
näringsliv. Våra skogsprodukter kan ytterligare förädlas samt användas t
ex till fastbränsleproduktion.

- Värmland med sin kreativa miljö och sin kulturella profil medverkar till
att Värmlands kommuner är attraktiva miljöer att arbeta och bo i.

I kampanjen Hela Sverige skall leva har olika organisationer och
enskilda personer i Värmland varit med och arbetat på ett föredömligt
sätt. Under kampanjen har det väckts många förhoppningar och många
kreativa förslag har tagits fram för att hela Värmland skall leva. Det är nu

1 Riksdagen 1988189.3 sami. Nr A436-437

viktigt att statsmakterna ställer erforderliga resurser till förfogande så att Mot. 1988/89

många av de idéer, som togs fram i kampanjen, kan förverkligas. Vi har A436

ytterligare behandlat landsbygdskampanjen i en speciell kommittémotion
från centern.

Värmland behöver ökade ekonomiska insatser för bättre vägar, lokaliseringsbidrag,
utbildning och forskning, utveckling av nya branscher inom
tillverkningsindustrin och glesbygdsstöd. Behovet av sådana åtgärder motiveras
i särskilda motioner. Särskilda statliga insatser för att utveckla
naturresursen Vänern har begärts i en motion som undertecknats av
riksdagsledamöter från centern i länen runt sjön Vänern.

Utöver dessa väl motiverade motionskrav vill vi framföra ytterligare
förslag som skulle bidra till en bättre utveckling i Värmland.

Borttagna arbetsgivaravgifter i Torsby kommun

För att främja utvecklingen av befintliga företag och underlätta nyskapandet
av företag föreslår vi att arbetsgivaravgifterna slopas i Torsby kommun med
undantag för Fryksände församling.

Decentralisering av statlig verksamhet

Arbetsmarknadsutskottet och riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att i
första hand skall ny- eller omlokaliserad verksamhet inom statligt ansvarsområde
lokaliseras till skogslänen. Vi har dock kunnat konstatera att flera
nya statliga verk lokaliserats till Stockholm, i något fall till centrala
Stockholm. En enhet i Karlstad för Geografiska Sverigedata (GSD) är en
naturlig fortsättning på den datauppbyggnad som sker inom länet, speciellt
inom landskapsinformationsområdet.En del av arbetena vid en sådan enhet
skulle förläggas till Torsby kommun. Vi föreslår därför att en ny statlig
verksamhet lokaliseras till Värmland.

Satsning på unga företagare

Mångå unga människor skulle säkert vilja bli egna företagare, men har inte
tillgångar som säkerhet för nödvändiga lån, som är ett måste för investeringar.
En speciell rådgivning för unga företagare skulle också det förbättra
möjligheterna. Utvecklingsfonderna gör ett utmärkt arbete för att öka
antalet företag och därmed antalet arbetsplatser. De fastställda reglerna för
främst lånegivning kan dock utgöra ett hinder för unga företagare. Vi föreslår
därför att Utvecklingsfonden i Värmland får särskilda medel till förfogande
för rådgivning till unga företagare och för långivning enligt ovanstående med
minskade krav på säkerhet.

Företagare som har upphört med sin verksamhet och pensionerade
företagare skulle kunna engageras som "faddrar för unga företagare som
nystartat. Genom en sådan kvalificerad rådgivning under 1-2 år skulle den
nye företagaren få större chanser till ett framgångsrikt företagande med
välbehövliga nya arbetsplatser som resultat. Vi föreslår att Värmland blir
försökslän med sådan kvalificerad rådgivning och att Utvecklingsfonden i
Värmland tillföres projektmedel för denna försöksverksamhet under förslagsvis
tre år.

Ökat länsanslag till Värmland

Glesbygdsstödet har haft stor betydelse för länet och goda resultat har nåtts.
En uppräkning av anslaget för glesbygdsstödet bör därför göras. Länsstyrelsens
erfarenheter talar för att ett anslag på 30 milj. kr skulle behövas för att
hjälpa fram de många bra projekt som finns i länet.

Förutsättningarna för utvecklingen i länet behöver förbättras. Detta kan bl
a ske genom att länsanslaget för regionala utvecklingsinsatser höjs kraftigt
och genom att en ökad frihet ges länsmyndigheterna att använda resurserna.
Vi föreslår därför att Värmland tilldelas 70 milj. kr för regional utveckling för
budgetåret 1989/90.

Fortsatt behov av sysselsättningsstöd i stödområde C

Sysselsättningsstödet var mycket värdefullt för företagen inom stödområde
C. Till detta stödområde hänföres många kommuner inom Värmland och
kommunerna i Bergslagsdelen av Värmland tillhör alla stödområde C.

Vi kräver därför ett återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde

C.

Stöd till lokala utvecklingsprojekt för kvinnor i Värmland

Arbetsmarknaden för kvinnor är svag i Värmland och då i särskilt hög grad i
de glesare befolkade delarna av länet. Genom stöd från länsstyrelsen och
landstinget i Värmland har flera lokala kvinnoprojekt fått ekonomiskt stöd.
Länsstyrelsens och landstingets resurser är mycket begränsade för stöd till
ovannämnda verksamhet och då projekten måste få stöd under en lång tid för
att finna bärighet föreslår vi att riksdagen uttalar som sin mening att
regeringen bör lämna mer långsiktigt stöd till lokala kvinnoprojekt i
Värmland genom ett ökat länsanslag för projektverksamhet.

Utbyggd turism i glesbygd

I glesbygden är en utbyggnad av turismen oftast det enda möjliga alternativet
när det gäller att skapa ny sysselsättning. Förutsättningarna för en sådan
utbyggnad måste därför underlättas. Idag finns endast möjligheter att ge stöd
till turistinvesteringar i de primära rekreationsområdena. Det är därför
nödvändigt att stödbestämmelserna ändras så att stöd kan utgå i Bergslagskommunerna.

Centerns kommittémotion om stödet till turismen innehåller förslag som
generellt ger turismen i Värmland fördelar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av regionalpolitiska satsningar i Värmland,

2. att riksdagen beslutar ta bort arbetsgivaravgifterna i Torsby
kommun med undantag för Fryksände församling,

Mot. 1988/89
A436

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1988/89

motionen anförs om lokaliseringen av en enhet för Geografiska A436

Sverigedata (GSD) och om lokaliseringen av en ny statlig verksamhet

till Värmland,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om medel till Utvecklingsfonden i Värmland för
rådgivning och utlåning till nya företagare,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Värmland bör bli försökslän med kvalificerad rådgivning till unga
företagare genom ett faddersystem i enlighet med motionen och att
Utvecklingsfonden i Värmland tillföres projektmedel för denna
försöksverksamhet,1 ]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen har anförts om ökat anslag för regional utveckling i
Värmland på 70 milj. kr för budgetåret 1989/90,

5. att riksdagen beslutar att sysselsättningsstödet skall återinföras i
stödområde C,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av stöd till lokala kvinnoprojekt i
Värmland,

7. att riksdagen beslutar att ändra bestämmelserna så att stöd till
turistinvesteringar kan erhållas i Bergslagskommunerna oaktat att de
inte tillhör primärt rekreationsområde.

Stockholm den 20 januari 1989

Kjell Ericsson (c) Jan Hyttring (c)

1988/89:N280

4