Översyn av lagen om trossamfund

Motion 2004/05:K312 av Tasso Stafilidis m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att göra en översyn av lagen om trossamfund.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att göra en översyn av lagen om stöd till trossamfund.1

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att göra en översyn av förordningen med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden.1

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till KrU.

2Registrering av trossamfund

I samband med att relationerna mellan staten och trossamfunden förändrades år 2000 infördes en helt ny lag om registrering av trossamfund. Intentionen med denna lag är att erbjuda en ny organisationsform till trossamfund som såönskar.

Riksdagen har angivit att en registrering av trossamfund inte innebär att samhället på något sätt går i god för verksamheten. Även om det inte är riksdagens mening att legitimera alla trossamfund som nu låtit registrera sig (ca 60 samfund), kan registreringen uppfattas som en "godkänd stämpel" av presumtiva medlemmar på liknande sätt som legitimation inom hälso- och sjukvården. Kraven från samhället på de samfund som ansöker om registrering är blygsamma. De skall ha ett särskiljande namn, stadgar och en styrelse. Stadgar återger inte alltid verksamhetens hela innehåll och organisationer kan på en kort tid genomgå förändringar.

I dag är det religiösa fältet vittomfattande, det finns organisationer med rent politiska mål, som den religiösa högern i USA, och det finns rasistiska. Andra är inriktade på personlighetsutveckling. Inriktningen hos dem som uppträder som trossamfund eller kyrkor med anspråk på att åtnjuta religionsfrihet, kan vara mycket skiftande. Även de metoder som används när det gäller att värva anhängare, utöva inflytande och kontroll över medlemmarna varierar stort. Lagen ger de registrerade trossamfunden rätten att juridiskt definiera sig själva. Därmed försvinner den rättsliga möjligheten för samhället att pröva om en rörelses religiösa inriktning överväger eller om rörelsen har en rent världslig/materiell inriktning.

I förarbetena till lagen förs ingen diskussion om eventuella negativa följdverkningar av denna nya lagstiftning. Om en rasistisk rörelse får status som trossamfund minskar det demokratiska samhällets möjligheter att motverka den rörelsens propaganda. En utvärdering och översyn av lagen om registrering av trossamfund skall visa om den nu gällande registreringen medför så stora fördelar för samhället och trossamfunden att det uppväger den eventuella nackdelen med en vilseledande registrering av rörelser som marknadsför sig under en religiös täckmantel. Vänsterpartiet vill därför att en utredning tillsätts med uppdrag att göra en översyn av lagen om registrering av trossamfund.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3Statliga bidrag till trossamfund

När kyrkan skildes från staten ändrades även de statliga bidragen till trossamfunden och formen för arbetet inom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden (SST). Verksamheten regleras nu i lagen om stöd till trossamfund (SFS 1999:932) och förordningen om statsbidrag till trossamfund (SFS 1999:974) samt i förordningen med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SFS 1999:975).

SST är fr.o.m. år 2000 en myndighet. I ovannämnda lag formuleras målet och förutsättningarna för statens stöd. Stödet skall bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Statsbidrag får lämnas endast till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.

I propositionen (prop. 1998/99:124) som föregick lagstiftningen utvecklar regeringen sin syn på vad som bör menas med att "bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar". Därvid nämns bl.a. att trossamfunden bör motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering och motverka våld och brutalitet. Samfunden bör också verka för jämställdhet mellan kvinnor och män och för att deras medlemmar och betjänade vägleds av etiska principer som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Vänsterpartiet vill att en utredning tillsätts med uppdrag att göra en översyn av lagen om statsbidrag till trossamfund.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4Fördelningen av statsbidrag

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund består av nio ledamöter och lika många ersättare. I anslutning till nämnden finns ett råd för samråd mellan nämnden och trossamfunden i frågor som rör nämndens arbete. Rådet består av representanter för de trossamfund och samverkansorgan som är berättigade till statsbidrag. Rådet skall även till regeringen nominera ledamöter och ersättare i nämnden. Särskilda beredningsgrupper föreslår fördelning av respektive bidrag som sedan beslutas av nämnden. I anslutning till SST finns två samverkansorgan: Islamiska samarbetsrådet och Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd.

SST ger i dag bidrag till 37 trossamfund som på olika sätt är representerade i SST. Det främsta motivet till att staten ekonomiskt skall stödja trossamfunden är att samfunden generellt sett är samhällsnyttiga organisationer som medverkar i den ständigt pågående normbildningsprocessen och att denna process är nödvändig för att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på.

Vänsterpartiet delar den grundläggande inställningen att många samfund gör viktiga insatser i samhället. Den religiösa mångfalden är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Det är inte så länge sedan som människor såg sig tvingade att flytta från Sverige för att få utöva sin tro.

Med den nu gällande konstruktionen av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden är det i praktiken de bidragsberättigade trossamfunden själva som styr fördelningen av statsbidragen. Det finns skäl att bredda sammansättningen av nämnden och de rådgivande instanserna så att kompetens rörande kvinnors och barns rättigheter tillförs. I årsredovisningen för år 2003 skriver SST följande:

Jämställdheten mellan kvinnor och män som under senare år särskilt uppmärksammats i den svenska debatten har i flera trossamfund en speciell dimension. Rollfördelningen mellan kvinnor och män definieras i tusenåriga heliga skrifter. Frågorna är aktuella i dagens trossamfund och en strävan efter respekt mellan könen är framträdande. Exempelvis har kvinnans situation särskilt uppmärksammats och flera kvinnor har haft betydelsefulla roller i delar av de trossamfund som vuxit fram under 1800- och 1900-talen.

När det gäller förutsättningarna för statens stöd är det viktigt att kontinuerligt pröva om trossamfunden lever upp till kraven. Denna granskning kan ske utan att samhället blandar sig i gudstjänstordningen eller själva trosuppfattningen. Om det vid denna granskning visar sig att exempelvis kravet på jämställdhet och kravet på icke-diskriminering inte kan uppfyllas då samfunden värderar tusenåriga läror i heliga skrifter högre än samhällets värderingar, bör konstruktionen av statens stöd till samfunden förändras. Statsbidrag bör då t.ex. endast utgå som projektbidrag efter särskild ansökan eller avslås helt. Vänsterpartiet vill att en utredning tillsätts med uppdrag att göra en översyn av förordningen med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros-

samfunden.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 27 september 2004
Tasso Stafilidis (v)
Rossana Dinamarca (v)	Mats Einarsson (v)
Siv Holma (v)	Rolf Olsson (v)
Peter Pedersen (v)	Per Rosengren (v)
Alice Åström (v)