Ökad läkarutbildning

Motion 1988/89:Ub583 av Birger Rosqvist m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Ub583

av Birger Rosqvist m.fl. (s)
Ökad läkarutbildning

Det är för många landsting svårt att klara god hälso- och sjukvård på grund av
den bristande tillgången på läkare. Det är stora regionala skillnader i antalet
invånare per yrkesverksam läkare.

Enligt Sveriges Läkarförbunds statistik hade Kalmar läns landsting 1985 en
bottennotering med 534 invånare/läkare. Riksgenomsnittet är 387 invånare/
läkare medan det landsting som låg bäst till hade 251 invånare/läkare.

De landsting som ligger sämst till i denna statistik är ett antal landsting i
södra Sverige. Det är förutom Kalmar också Hallands, Skaraborgs, Älvsborgs,
Jönköpings, Kronobergs, Västmanlands och Södermanlands läns
landsting.

Landstingsförbundet har, trots sina ansträngningar att försöka jämna ut de
stora regionala skillnaderna, inte haft så stor framgång. 1 regionlandstingen
inrättades 1982-1985 cirka dubbelt så många läkartjänster som utbildades
under denna tid. I dessa landsting, där också läkarutbildningen sker är det
lättare att rekrytera. Det är väsentligt lättare i dessa landsting än i de som
ligger längre bort från utbildningsorterna.

Där det är svårt att rekrytera läkare är det omöjligt att kunna ge
tillfredsställande service till den allmänhet som har samma rätt till god hälsooch
sjukvård som alla andra medborgare. Dessutom blir det i dessa landsting
dryga kostnader för att nödtorftigt upprätthålla akutsjukvård, jourverksamhet
och primärvård. Improvisationer och kostsamma arrangemang måste
tillgripas. Ju svårare arbetsförhållandena och arbetssituationen är, ju svårare
är det att behålla personal och ännu värre blir det att rekrytera och fylla
vakanser.

Vi ser det därför som ofrånkomligt att aktualisera frågan om utökning av
läkarutbildningen.

Det fanns 845 nybörjarplatser på läkarlinjen läsåret 1987/88. Detta
innebar en minskning från de närmast föregående två åren med 185 platser.

För att komma tillrätta med rekryteringsproblemen i Norrland har UHÄ i
uppdrag att utreda förutsättningar för att öka antalet utbildningsplatser på
läkarlinjen i Umeå. Samtidigt skall UHÄ pröva om det går att göra
motsvarande nedskärning vid andra högskolor i landet så att totala antalet
platser hålls oförändrat.

Vi menar att en rad skäl i stället talar för en ökning av den totala
utbildningskapaciteten.

- För 14 000 inrättade specialistläkartjänster finns det bara cirka 12 500
sådana läkare att tillgå.

- Nya framsteg på det kirurgiska området ger möjlighet till operation och
behandling av allt fler patienter. Detta medför ökad efterfrågan på
läkare. Brist på läkare leder också till längre köer.

- Pensionsavgångar i början på 2000-talet kommer att märkbart påverka
antalet verksamma läkare.

- Läkarnas genomsnittliga veckoarbetstid är f.n. högre än de flesta andra
gruppers på den svenska arbetsmarknaden. På sikt torde det vara
ofrånkomligt att de minskar sin totala arbetstid.

- De dryga extrakostnaderna som många landsting, på grund av läkarbrist,
har för att uppfylla rimliga krav på sjukvårdsservice skulle i stället på sikt
finansiera en ökad utbildning.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökning av läkarutbildning i syfte att minska de
stora olägenheterna med nuvarande svåra bristsituation.

Stockholm den 24 januari 1989

Birger Rosqvist (s)
Åke Gustafsson (s)
Ulla-Britt Åbark (s)

Sven-Gösta Signell (s)
Göran Magnusson (s)

Mot. 1988/89
Ub583

9