Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
Nordiskt samarbete
Motion 1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
- Inlämning:
- 1997-10-06
- Bordläggning:
- 1997-10-10
- Hänvisning:
- 1997-10-10
Nordiskt samarbete
Nordiskt samarbete
Den nordiska identiteten bygger p� stor spr�klig och kulturell samh�righet. Likartade historiska erfarenheter har lett till att reformationen, demokratin och den sociala v�lf�rden inf�rts p� likartat s�tt i de olika nordiska staterna. De nordiska l�nderna har dessutom likartade demografiska och milj�m�ssiga f�rh�llanden.
Det nordiska samarbetet bygger p� en genuin v�rdegemenskap mellan fem l�nder och tre sj�lvstyrande omr�den i Norden. Det ger samarbetet b�de en djup folklig f�rankring och en unik legitimitet. Styrkan i det nordiska samarbetet bygger inte minst p� att det vilar p� omfattande n�tverk p� alla niv�er. Det politiska samarbetet mellan regeringarna och inom Nordiska r�det har sin motsvarighet p� kommunal niv� genom v�nortssamarbetet och andra organisationer med l�ng tradition p� gr�ns�verskridande verksamhet p� individuell och p� folklig niv� genom F�reningen Norden. I en tid d� anslagen till nordiskt samarbete skurits ned, dessv�rre p� svenskt initiativ, b�r regeringen unders�ka m�jligheterna att kompensera bortfallet genom att �ka samverkan mellan de officiella samarbetsorganen och frivilligorganisa- tioner t ex F�reningen Norden. Vi vill i detta sammanhang uttala f�r- hoppningen att besparings�tg�rderna nu �r avslutade.
V�lf�rden
Till den nordiska v�rdegemenskapen h�r att vi ser v�lf�rden som politikens m�l. D�rom �r vi i varje fall i princip eniga i alla politiska partier i Norden. Partier som har sitt ursprung i folkr�relser, vare sig de ideologiskt grundar sig p� kristna v�rderingar eller p� ett mer utilitaristiskt syns�tt, har alla individens v�lf�rd som grundv�rdering. I den bem�rkelsen brukar vi s�ga att de liberala v�rderingarna har vunnit �ver hela f�ltet.
V�lf�rd �r mycket mer �n att f�rdela skattemedel till ekonomiskt svaga grupper. Det handlar om att f� en rad behov tillfredsst�llda. V�lf�rd betyder ocks� frihet fr�n tv�ng och m�jligheter att ha ett arbete att f�rs�rja sig p�. M�nga behov �r b�de angel�gna f�r medborgaren och l�mpliga eller m�jliga att hantera i det gemensamma. Den nordiska v�ldf�rdsmodellen med omfattande behov tillgodosedda genom skattefinansiering eller obligatoriska avgifter �r st�lld under debatt. Nordenutskottet i Nordiska r�det har d�rf�r tillsatt en arbetsgrupp f�r att n�rmare granska framtiden f�r den nordiska v�lf�rdsmodellen. Arbetsgruppen, d�r en av undertecknarna �r ordf�rande, har nyligen presenterat en rapport och planerar ocks� att anordna en temakonferens om den nordiska v�lf�rdsmodellen.
Arbetsgruppen kom fram till att man m�se st�lla ett antal krav p� v�lf�rdssystemen. Den fann en tendens att tryggheten och tilltron till systemet minskat och inte l�ngre upplevs som lika sj�lvklar. Detta skapar oro, s�rskilt hos �ldre. Unga m�nniskor har en delvis annan syn och andra krav p� v�lf�rd. Milj�n st�r t.ex. i fokus. M�nga grundl�ggande fr�gor st�lls i rapporten, t.ex. skall v�rd och omsorg finansieras. Kan h�gre skatter accepteras eller h�jda avgifter? Kan �kat inslag av behovspr�vning bli aktuellt? Kommer den offentliga sektorn att klara den framtida v�rden och omsorgen eller kommer delar, och i s� fall vilka, att l�ggas �ver p� privata och kooperativa intressenter? Hur blir det med m�jligheten att v�lja sj�lv? Kommer anh�riga att beh�va bidra med mer omsorg f�r att tillfredsst�lla de �kande behoven? Skall transfereringssystemen g�lla alla eller m�ste det bli fler selektiva inslag, som i Finland, och fler privata och/eller kooperativa alternativ?
Vidare p�pekas att n�r system och beslut f�rs ner p� lokal niv� f�rlorar man i enhetlighet, kvalitet och i viss m�n valfrihet. D�remot kan man n� en b�ttre anpassning till individers speciella behov. Ju mer komplexa v�lf�rdssystemen blir desto sv�rare blir �verblickbarheten. F�rre st�dformer och regler kan � andra sidan minska omfattningen av st�den. En av slutsatserna �r att sambandet mellan r�ttigheter och skyldigheter f�r den enskilde m�ste �teruppr�ttas.
Vidare st�lls bl.a. fr�gan hur besparingar p�verkar tryggheten och utvecklingen, t.ex. hur barnbidrag och f�r�ldraf�rs�kringen p�verkar barna- f�dandet.
Milj�n tas upp i n�gra punkter, t.ex. vilka omst�llningar som m�ste g�ras f�r att n� ett ekologiskt h�llbart samh�lle och hur man kan utveckla "gr�na jobb".
Det p�pekas att samh�llsmilj�n och d�rmed den sociala milj�n blivit annorlunda i m�nga fall. V�ldet �kar. Tillg�ng till och missbruk av alkohol och narkotika g�r allt l�ngre ner i �ldersgrupperna. Oron f�r den egna v�lf�rden blir starkare. Den �ldre generationen oroas inte bara av v�ldet utan ocks� av att inte f� en trygg �lderdom med tillg�ng till omsorg och v�rd vid behov. D�rf�r st�ller arbetsgruppen fr�gorna hur man utvecklar deltagandet, ansvaret och gemenskapen f�r att f�rebygga droger och brott och hur man kan v�nda utvecklingen av v�ld b�de i ungdomsgrupper och mot �ldre.
Arbetsgruppen f�resl�r en rad initiativ under h�sten 1997 och v�ren 1998. Det �r viktigt att betona att v�lf�rdsdebatten �r en fortg�ende process p� olika niv�er och inom olika omr�den. Nordenutskottet b�r bidra till en aktiv debatt och l�ta utarbeta underlag f�r en eventuell temakonferens i mars 1999 om den nordiska v�lf�rden p� 2000-talet.
Flyktingpolitiken
Det finns ett samband mellan den f�rs�mrade v�lf�rden och medborgarnas attityd till invandrare och flyktingar. Den allvarliga flyktingsituationen accentuerar de problem som vid m�nga tillf�llen tagits upp mellan Nordiska r�dets d�varande juridiska utskott och ministerr�det, n�mligen migrations- och flyktingproblematiken. M�nga l�nder i V�steuropa har inf�rt sk�rpt lagstiftning och praxis vad g�ller uppeh�llstillst�nd av humanit�ra sk�l och asyl. Denna sk�rpta inst�llning kommer i konflikt med den traditionella solidaritet med m�nniskor i n�d som vi bek�nner oss till i Norden och tenderar att s�tta andra l�nder under �kad press.
Skydd f�r s� m�nga flyktingar som m�jligt kombinerat med strategier f�r att eliminera orsakerna till flykt m�ste vara det centrala i en gemensam och human flyktingpolitik. Inte minst inom EU diskuteras ansvarsf�rdelning mellan l�nderna f�r flyktingar. �ven mellan de nordiska l�nderna finns det stora skillnader i regel och praxis vad g�ller flyktingmottagning.
Nordiska r�det har antagit ett stort antal rekommendationer p� detta omr�de, t.ex. om enhetlig utl�nningslagstiftning, samordnad utl�nningslag- stiftning och utl�nningspolitik, enhetliga viseringsregler i de nordiska l�nderna och samarbete inom flyktingpolitiken.
Trots de insatser som under ministerr�det har gjorts inom den nordiska samr�dsgruppen f�r flyktingfr�gor (BSHF) och det s.k. migrationsutskottet �terst�r mycket arbete f�r att f� till st�nd b�ttre samordning av politiken och ansvarsf�rdelning f�r flyktingar inom Norden.
Flyktingpolitiska fr�gor ses i de nordiska l�nderna som en rent nationell angel�genhet men det flyktingpolitiska samarbetet mellan l�nderna har st�rkts genom bildandet av samr�dsgruppen. Samarbete har f�rekommit om s�rskilt integration och information inom ramen f�r den nordiska kontaktgruppen f�r migrationsfr�gor. Samarbete har p�g�tt inom ramen f�r Nordiska utl�nningsutskottet som behandlar utl�nningskontroll och fr�gor r�rande det nordiska passomr�det.
Nordenutskottet har behandlat ett medlemsf�rslag om flyktingpolitik och f�resl�r att Nordiska r�det rekommenderar de nordiska l�ndernas regeringar
att verka f�r en mer human och helhetsorienterad flyktingpolitik i Norden och Europa,
att verka f�r inr�ttandet av en europeisk ordning baserad p� en rimlig ansvarsf�rdelning mellan EES-l�nderna till skydd f�r de personer/grupper som f�rdrivits p� grund av v�pnad konflikt eller kr�nkningar av m�nskliga r�ttigheter och som inte omfattas av FN:s flyktingkonvention. Ordningen b�r �ven omfatta f�rebyggande insatser samt prioritera hj�lp i n�romr�det,
att i internationella fora (EU, Europar�det och FN) verka f�r att i varje enskild konflikt uppn� enighet om n�r tillf�lliga flyktingar kan anses vara permanenta samt
att aktivt verka f�r ytterligare samordning av regelverk och asylpraxis i syfte att f� en b�ttre ansvarsf�rdelning av flyktingar i Norden.
Vi ser fram emot r�dets behandling av detta f�rslag och mot att regeringarna uppfyller den rekommendation som r�det v�ntas anta.
Finska spr�kets st�llning
I ett annat medlemsf�rslag f�resl�r mittengruppen en rekommendation till Sveriges regering
att underteckna Europar�dets konventiom om regionala spr�k och minoritetsspr�k och garantera det finska spr�ket en status som minoritetsspr�k i hela landet.
Bakgrunden h�rf�r �r att viceordf�randen f�r Finlands delegation i Nordiska r�det p�pekat att n�r den samh�llsekonomiska situationen f�rs�mrats, drabbar besparingarna de finskspr�kiga verksamheterna i kommunerna i Sverige. Finsk undervisning minskar, daghem l�ggs ner, social-, psyk- och �ldringsv�rd dras in. Nedsk�rningarna drabbar s�rskilt h�rt den finska minoriteten - en befolkningsgrupp som �nd� v�sentligt bidragit till uppbyggnaden av v�lf�rden i landet under de senaste decennierna. Trots att Sveriges regering tidigare har givit uttryck f�r att finska spr�ket har en s�rst�llning inom olika sektorer i samh�llet visar de erfarenheter den finskspr�kiga befolkningen har att det finns mycket bristande kunskaper ute i kommunerna om vad denna s�rst�llning betyder.
R�rlighet �ver gr�nserna
En smidigt fungerande gr�nstrafik underl�ttar enskilda m�nniskors vardag och uppr�tth�ller mellanfolkligt samarbete i gr�nsregionerna. V�l fungerande gr�nsrutiner �r n�dv�ndiga f�r s�v�l norska som svenska gr�nsregioner som ofta har en infrastruktur av glesbygdskarakt�r.
Vi ser d�rf�r med tillfredsst�llelse att Danmark, Finland och Sverige f�tt observat�rsstatus i relation till Schengen�verenskommelsen liksom EES- l�nderna Island och Norge i avvaktan p� ett samarbetsavtal. Att infria den fria r�rligheten enligt Maastrichtf�rdraget och avskaffa gr�nskontrollerna kr�ver en �msesidig tillit, n�got som det nordiska samarbetet och de nordiska n�tverken lagt en grund f�r i Norden.
I Nordiska r�det har problemen f�r dem som bor p� ena sidan om en nordisk gr�ns och arbetar p� den andra varit som en f�ljetong i mer �n 20 �r. Oftast har det g�llt skatteproblem n�r man haft inkomst p� ena sidan gr�nsen och varit folkbokf�rd p� den andra. Det har ocks� g�llt problem med beskattning av fastigheter och fordon. Vid flera sessioner har fr�gor st�llts till ministerr�det vilka �tg�rder man avsett att vidta f�r att l�sa gr�nsg�ngares problem. Senast har det g�llt att k�ra utlandsregistrerade fordon �ver gr�nsen. Det har b�de r�rt sig om r�tten att tillf�lligt �vernatta p� arbetsplatsen utan att f� sin bil beslagtagen och r�tten att passera en nordisk landgr�ns med sin tj�nstebil. Den g�ngen har regeringarna h�nvisat till sm�rre anpassningar av reglerna f�r anv�ndning av utlandsregistrerade personbilar, inneb�rande entydiga kriterier f�r fastst�llande av hemvist. Men man erk�nde ocks� att problemet inte var l�st f�r alla gr�nspendlare och att det inte heller kunde l�sas utan att man till�mpade n�gorlunda lika avgifter f�r personbilar i de nordiska l�nderna, vilket knappast var aktuellt. M�nga hade kanske hoppats att gemensamt intr�de i EU skulle uppl�st alla dessa sv�righeter och problem men s� blev inte fallet. Vi har emellertid b�de den nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet, som avser fri r�rlighet f�r arbetskraft, kapital, varor och tj�nster att h�nvisa till. Vi vill d�rf�r anmoda regeringen att utnyttja de avtalsverk som finns f�r att �stadkomma l�sningar p� kvarst�ende konkreta problem som f�rsv�rar f�r nordbor att bos�tta sig och arbeta i annat nordiskt land. Kvarst�ende sv�righeter strider ju b�de mot andan i den fria nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet som alla nordiska l�nder deltar i.
TV-samarbetet
F�r n�got mer �n ett �r sedan uttalade de nordiska satsministrarna att helt avg�rande f�r det nordiska samarbetet �r f�rm�gan att f�rst� varandra. Det �r dokumenterat att svenskarna �r s�mst p� att f�rst� andra nordiska spr�k. Om inte det nordiska samarbetet skall �ventyras, m�ste vi bygga upp ett helt annat kunnande �n det som vi har nu. F�r detta syfte �r TV-programmen en mycket viktig v�g.
Det �r inte tekniken som hindrar oss i Sverige att f�lja grannl�ndernas TV- program. Om m�jligheterna togs tillvara fullt ut, skulle mer �n h�lften av alla svenska hush�ll nu kunna se de norska och danska motsvarigheterna till Kanal 1, TV2 och TV4.
I verkligheten har dock bara 4 % av de svenska TV-tittarna tillg�ng till de norska programmen. 11 % kan se de danska och 8 % den kombinerade finska kanalen, som s�nds i olika kabel-TV-n�t. D�rf�r m�ste regeringen agera f�r att �ka m�jligheterna f�r svenska hush�ll att ta del av ett nordiskt TV-utbud och d�rmed medverka till att st�rka den nordiska spr�kf�rst�elsen. Detta beh�ver inte medf�ra kostnader utan �r en fr�ga om politisk vilja.
F�reningen Norden
Frivilligorganisationerna �r den breda folkliga bas som det nordiska samarbetet vilar p�. Den prioritering av kulturomr�det som Nordiska ministerr�det givit uttryck f�r skulle f� st�rre effekt om den kompletteras med insatser f�r att stimulera det folkliga engagemanget och organisationslivets insatser.
I och med att Nordiska r�dets r�dssekretariat f�rra �ret flyttade fr�n Stockholm till K�penhamn saknas i Stockholm en ut�triktad nordisk informationsverksamhet. D�rf�r tog F�reningen Norden initiativ till ett Nordens Informationscentrum, Arena Norden, som inledde sin verksamhet i slutet av 1995. Arena Norden verkar f�r att synligg�ra det nordiska samarbetets merv�rde och resultat f�r allm�nhet, organisationer och n�ringsliv. Detta g�ller s�v�l det officiella nordiska samarbetet som det breda folkliga.
Arena Norden v�nder sig till en nordiskt intresserad allm�nhet och till de personer som �r intresserade av det nordiska f�reningslivet. Ut�ver detta prioriteras l�rare och elever i grundskolan som f�r l�romedel och m�jlighet till informationss�kning p� det nordiska skoldatan�tet. Vidare f�r ungdomar information om studiestipendier och m�jligheter att sommarjobba i ett grannland, och studenter och forskare f�r hj�lp med informationss�kning och kontakter i de nordiska l�nderna. Nordiska invandrare kan l�sa tidningar och l�na b�cker p� sitt mordersm�l samt f� hj�lp med formella kontakter i praktiska �renden.
Nordiska r�dets svenska delegation har nyligen slutit ett samarbetsavtal med Arena Norden som inneb�r att Arena Norden �vertar en stor del av den informationsverksamhet som f�rut handhafts av delegationens sekretariat. F�r dessa arbetsuppgifter betalar delegationen 25 000 kronor per kvartal. Detta avtal b�r h�lsas med tillfredsst�llelse d� det inneb�r en viss kompensation f�r de nedsk�rningar p� personalsidan som drabbat delegationen under de senaste �ren. Det �r d�rf�r av st�rsta vikt att Arena Norden bibeh�lls och ges allt st�d.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om initiativ f�r att f�ra vidare den nordiska debatten om v�lf�rden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om en b�ttre samordning av de nordiska l�ndernas flyktingpolitik,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om finska spr�kets st�llning i Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om uppf�ljning av gr�nsg�ngares problem i avsikt att fr�mja �kad r�rlighet och smidigt "vardagsumg�nge" �ver landgr�nserna,1
5. att riksdagen hos regeringen beg�r att de f�r�ndringar g�rs som erfordras f�r att nordiska l�nders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska l�nder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om �tg�rder f�r att stimulera engagemanget inom s�v�l F�reningen Norden som andra organisationer verksamma p� folklig niv�,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att verksamheten vid Arena Norden - som �r en v�sentlig del av den nordiska informationen i Sverige - s�kras.
Stockholm den 4 oktober 1997
Elver Jonsson (fp) Anne Wibble (fp) 1 Yrkande 2 h�nvisat till SfU.
2 Yrkande 4 h�nvisat till SkU.
Yrkanden (14)
- Förslagspunkter 1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den nordiska debatten om välfärden
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- Förslagspunkter 1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den nordiska debatten om välfärden
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 2.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av de nordiska ländernas flyktingpolitik.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 2.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av de nordiska ländernas flyktingpolitik.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- Förslagspunkter 3.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finska språkets ställning i Sverige
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- Förslagspunkter 3.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finska språkets ställning i Sverige
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 4.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja ökad rörlighet och smidigt "vardagsumgänge" över landgränserna.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 4.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja ökad rörlighet och smidigt "vardagsumgänge" över landgränserna.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- Förslagspunkter 5.
att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- Förslagspunkter 5.
att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 6.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer verksamma på folklig nivå
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
- Förslagspunkter 6.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer verksamma på folklig nivå
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- Förslagspunkter 7.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den nordiska informationen i Sverige - säkras.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- Förslagspunkter 7.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den nordiska informationen i Sverige - säkras.
- Behandlas i
- Ej tilldelat
- Utskottets förslag
- -
- Kammarens beslut
- -
Övrigt om motionen
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.