Nordiskt samarbete

Motion 1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp)

Motion till riksdagen 1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp)

Nordiskt samarbete

Nordiskt samarbete

Den nordiska identiteten bygger p stor sprklig och kulturell
samhrighet. Likartade historiska erfarenheter har lett till att
reformationen, demokratin och den sociala vlfrden infrts
p likartat stt i de olika nordiska staterna. De nordiska
lnderna har dessutom likartade demografiska och
miljmssiga frhllanden.

Det nordiska samarbetet bygger p en genuin vrdegemenskap mellan fem
lnder och tre sjlvstyrande omrden i Norden. Det ger samarbetet bde en
djup folklig frankring och en unik legitimitet. Styrkan i det nordiska
samarbetet bygger inte minst p att det vilar p omfattande ntverk p alla
niver. Det politiska samarbetet mellan regeringarna och inom Nordiska
rdet har sin motsvarighet p kommunal niv genom vnortssamarbetet och
andra organisationer med lng tradition p grnsverskridande verksamhet
p individuell och p folklig niv genom Freningen Norden. I en tid d
anslagen till nordiskt samarbete skurits ned, dessvrre p svenskt initiativ,
br regeringen underska mjligheterna att kompensera bortfallet genom att
ka samverkan mellan de officiella samarbetsorganen och frivilligorganisa-
tioner t ex Freningen Norden. Vi vill i detta sammanhang uttala fr-
hoppningen att besparingstgrderna nu r avslutade.

Vlfrden

Till den nordiska vrdegemenskapen hr att vi ser vlfrden
som politikens ml. Drom r vi i varje fall i princip eniga i
alla politiska partier i Norden. Partier som har sitt ursprung i
folkrrelser, vare sig de ideologiskt grundar sig p kristna
vrderingar eller p ett mer utilitaristiskt synstt, har alla
individens vlfrd som grundvrdering. I den bemrkelsen
brukar vi sga att de liberala vrderingarna har vunnit ver
hela fltet.

Vlfrd r mycket mer n att frdela skattemedel till ekonomiskt svaga
grupper. Det handlar om att f en rad behov tillfredsstllda. Vlfrd betyder
ocks frihet frn tvng och mjligheter att ha ett arbete att frsrja sig p.
Mnga behov r bde angelgna fr medborgaren och lmpliga eller mjliga
att hantera i det gemensamma. Den nordiska vldfrdsmodellen med
omfattande behov tillgodosedda genom skattefinansiering eller obligatoriska
avgifter r stlld under debatt. Nordenutskottet i Nordiska rdet har drfr
tillsatt en arbetsgrupp fr att nrmare granska framtiden fr den nordiska
vlfrdsmodellen. Arbetsgruppen, dr en av undertecknarna r ordfrande,
har nyligen presenterat en rapport och planerar ocks att anordna en
temakonferens om den nordiska vlfrdsmodellen.

Arbetsgruppen kom fram till att man mse stlla ett antal krav p
vlfrdssystemen. Den fann en tendens att tryggheten och tilltron till
systemet minskat och inte lngre upplevs som lika sjlvklar. Detta skapar
oro, srskilt hos ldre. Unga mnniskor har en delvis annan syn och andra
krav p vlfrd. Miljn str t.ex. i fokus. Mnga grundlggande frgor stlls i
rapporten, t.ex. skall vrd och omsorg finansieras. Kan hgre skatter
accepteras eller hjda avgifter? Kan kat inslag av behovsprvning bli
aktuellt? Kommer den offentliga sektorn att klara den framtida vrden och
omsorgen eller kommer delar, och i s fall vilka, att lggas ver p privata
och kooperativa intressenter? Hur blir det med mjligheten att vlja sjlv?
Kommer anhriga att behva bidra med mer omsorg fr att tillfredsstlla de
kande behoven? Skall transfereringssystemen glla alla eller mste det bli
fler selektiva inslag, som i Finland, och fler privata och/eller kooperativa
alternativ?

Vidare ppekas att nr system och beslut frs ner p lokal niv frlorar
man i enhetlighet, kvalitet och i viss mn valfrihet. Dremot kan man n en
bttre anpassning till individers speciella behov. Ju mer komplexa
vlfrdssystemen blir desto svrare blir verblickbarheten. Frre stdformer
och regler kan andra sidan minska omfattningen av stden. En av
slutsatserna r att sambandet mellan rttigheter och skyldigheter fr den
enskilde mste terupprttas.

Vidare stlls bl.a. frgan hur besparingar pverkar tryggheten och
utvecklingen, t.ex. hur barnbidrag och frldrafrskringen pverkar barna-
fdandet.

Miljn tas upp i ngra punkter, t.ex. vilka omstllningar som mste gras
fr att n ett ekologiskt hllbart samhlle och hur man kan utveckla "grna
jobb".

Det ppekas att samhllsmiljn och drmed den sociala miljn blivit
annorlunda i mnga fall. Vldet kar. Tillgng till och missbruk av alkohol
och narkotika gr allt lngre ner i ldersgrupperna. Oron fr den egna
vlfrden blir starkare. Den ldre generationen oroas inte bara av vldet utan
ocks av att inte f en trygg lderdom med tillgng till omsorg och vrd vid
behov. Drfr stller arbetsgruppen frgorna hur man utvecklar deltagandet,
ansvaret och gemenskapen fr att frebygga droger och brott och hur man
kan vnda utvecklingen av vld bde i ungdomsgrupper och mot ldre.

Arbetsgruppen freslr en rad initiativ under hsten 1997 och vren 1998.
Det r viktigt att betona att vlfrdsdebatten r en fortgende process p
olika niver och inom olika omrden. Nordenutskottet br bidra till en aktiv
debatt och lta utarbeta underlag fr en eventuell temakonferens i mars 1999
om den nordiska vlfrden p 2000-talet.

Flyktingpolitiken

Det finns ett samband mellan den frsmrade vlfrden och
medborgarnas attityd till invandrare och flyktingar. Den
allvarliga flyktingsituationen accentuerar de problem som
vid mnga tillfllen tagits upp mellan Nordiska rdets
dvarande juridiska utskott och ministerrdet, nmligen
migrations- och flyktingproblematiken. Mnga lnder i
Vsteuropa har infrt skrpt lagstiftning och praxis vad
gller uppehllstillstnd av humanitra skl och asyl. Denna
skrpta instllning kommer i konflikt med den traditionella
solidaritet med mnniskor i nd som vi beknner oss till i
Norden och tenderar att stta andra lnder under kad press.

Skydd fr s mnga flyktingar som mjligt kombinerat med strategier fr
att eliminera orsakerna till flykt mste vara det centrala i en gemensam och
human flyktingpolitik. Inte minst inom EU diskuteras ansvarsfrdelning
mellan lnderna fr flyktingar. ven mellan de nordiska lnderna finns det
stora skillnader i regel och praxis vad gller flyktingmottagning.

Nordiska rdet har antagit ett stort antal rekommendationer p detta
omrde, t.ex. om enhetlig utlnningslagstiftning, samordnad utlnningslag-
stiftning och utlnningspolitik, enhetliga viseringsregler i de nordiska
lnderna och samarbete inom flyktingpolitiken.

Trots de insatser som under ministerrdet har gjorts inom den nordiska
samrdsgruppen fr flyktingfrgor (BSHF) och det s.k. migrationsutskottet
terstr mycket arbete fr att f till stnd bttre samordning av politiken och
ansvarsfrdelning fr flyktingar inom Norden.

Flyktingpolitiska frgor ses i de nordiska lnderna som en rent nationell
angelgenhet men det flyktingpolitiska samarbetet mellan lnderna har
strkts genom bildandet av samrdsgruppen. Samarbete har frekommit om
srskilt integration och information inom ramen fr den nordiska
kontaktgruppen fr migrationsfrgor. Samarbete har pgtt inom ramen fr
Nordiska utlnningsutskottet som behandlar utlnningskontroll och frgor
rrande det nordiska passomrdet.

Nordenutskottet har behandlat ett medlemsfrslag om flyktingpolitik och
freslr att Nordiska rdet rekommenderar de nordiska lndernas regeringar

att verka fr en mer human och helhetsorienterad flyktingpolitik i Norden
och Europa,

att verka fr inrttandet av en europeisk ordning baserad p en rimlig
ansvarsfrdelning mellan EES-lnderna till skydd fr de
personer/grupper som frdrivits p grund av vpnad konflikt eller
krnkningar av mnskliga rttigheter och som inte omfattas av FN:s
flyktingkonvention. Ordningen br ven omfatta frebyggande insatser
samt prioritera hjlp i nromrdet,

att i internationella fora (EU, Europardet och FN) verka fr att i varje
enskild konflikt uppn enighet om nr tillflliga flyktingar kan anses vara
permanenta samt

att aktivt verka fr ytterligare samordning av regelverk och asylpraxis i
syfte att f en bttre ansvarsfrdelning av flyktingar i Norden.

Vi ser fram emot rdets behandling av detta frslag och mot
att regeringarna uppfyller den rekommendation som rdet
vntas anta.

Finska sprkets stllning

I ett annat medlemsfrslag freslr mittengruppen en
rekommendation till Sveriges regering

att underteckna Europardets konventiom om regionala sprk och
minoritetssprk och garantera det finska sprket en status som
minoritetssprk i hela landet.

Bakgrunden hrfr r att viceordfranden fr Finlands
delegation i Nordiska rdet ppekat att nr den
samhllsekonomiska situationen frsmrats, drabbar
besparingarna de finsksprkiga verksamheterna i
kommunerna i Sverige. Finsk undervisning minskar, daghem
lggs ner, social-, psyk- och ldringsvrd dras in.
Nedskrningarna drabbar srskilt hrt den finska minoriteten
- en befolkningsgrupp som nd vsentligt bidragit till
uppbyggnaden av vlfrden i landet under de senaste
decennierna. Trots att Sveriges regering tidigare har givit
uttryck fr att finska sprket har en srstllning inom olika
sektorer i samhllet visar de erfarenheter den finsksprkiga
befolkningen har att det finns mycket bristande kunskaper
ute i kommunerna om vad denna srstllning betyder.

Rrlighet ver grnserna

En smidigt fungerande grnstrafik underlttar enskilda
mnniskors vardag och upprtthller mellanfolkligt
samarbete i grnsregionerna. Vl fungerande grnsrutiner r
ndvndiga fr svl norska som svenska grnsregioner som
ofta har en infrastruktur av glesbygdskaraktr.

Vi ser drfr med tillfredsstllelse att Danmark, Finland och Sverige ftt
observatrsstatus i relation till Schengenverenskommelsen liksom EES-
lnderna Island och Norge i avvaktan p ett samarbetsavtal. Att infria den
fria rrligheten enligt Maastrichtfrdraget och avskaffa grnskontrollerna
krver en msesidig tillit, ngot som det nordiska samarbetet och de nordiska
ntverken lagt en grund fr i Norden.

I Nordiska rdet har problemen fr dem som bor p ena sidan om en
nordisk grns och arbetar p den andra varit som en fljetong i mer n 20 r.
Oftast har det gllt skatteproblem nr man haft inkomst p ena sidan grnsen
och varit folkbokfrd p den andra. Det har ocks gllt problem med
beskattning av fastigheter och fordon. Vid flera sessioner har frgor stllts
till ministerrdet vilka tgrder man avsett att vidta fr att lsa
grnsgngares
problem. Senast har det gllt att kra utlandsregistrerade fordon ver
grnsen. Det har bde rrt sig om rtten att tillflligt vernatta p
arbetsplatsen utan att f sin bil beslagtagen och rtten att passera en nordisk
landgrns med sin tjnstebil. Den gngen har regeringarna hnvisat till
smrre anpassningar av reglerna fr anvndning av utlandsregistrerade
personbilar, innebrande entydiga kriterier fr faststllande av hemvist. Men
man erknde ocks att problemet inte var lst fr alla grnspendlare och att
det inte heller kunde lsas utan att man tillmpade ngorlunda lika avgifter
fr personbilar i de nordiska lnderna, vilket knappast var aktuellt. Mnga
hade kanske hoppats att gemensamt intrde i EU skulle upplst alla dessa
svrigheter och problem men s blev inte fallet. Vi har emellertid bde den
nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet, som avser fri rrlighet fr
arbetskraft, kapital, varor och tjnster att hnvisa till. Vi vill drfr anmoda
regeringen att utnyttja de avtalsverk som finns fr att stadkomma lsningar
p kvarstende konkreta problem som frsvrar fr nordbor att bostta sig
och arbeta i annat nordiskt land. Kvarstende svrigheter strider ju bde mot
andan i den fria nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet som alla
nordiska lnder deltar i.

TV-samarbetet

Fr ngot mer n ett r sedan uttalade de nordiska
satsministrarna att helt avgrande fr det nordiska
samarbetet r frmgan att frst varandra. Det r
dokumenterat att svenskarna r smst p att frst andra
nordiska sprk. Om inte det nordiska samarbetet skall
ventyras, mste vi bygga upp ett helt annat kunnande n det
som vi har nu. Fr detta syfte r TV-programmen en mycket
viktig vg.

Det r inte tekniken som hindrar oss i Sverige att flja grannlndernas TV-
program. Om mjligheterna togs tillvara fullt ut, skulle mer n hlften av alla
svenska hushll nu kunna se de norska och danska motsvarigheterna till
Kanal 1, TV2 och TV4.

I verkligheten har dock bara 4 % av de svenska TV-tittarna tillgng till de
norska programmen. 11 % kan se de danska och 8 % den kombinerade
finska kanalen, som snds i olika kabel-TV-nt. Drfr mste regeringen
agera fr att ka mjligheterna fr svenska hushll att ta del av ett nordiskt
TV-utbud och drmed medverka till att strka den nordiska sprkfrstelsen.
Detta behver inte medfra kostnader utan r en frga om politisk vilja.

Freningen Norden

Frivilligorganisationerna r den breda folkliga bas som det
nordiska samarbetet vilar p. Den prioritering av
kulturomrdet som Nordiska ministerrdet givit uttryck fr
skulle f strre effekt om den kompletteras med insatser fr
att stimulera det folkliga engagemanget och
organisationslivets insatser.

I och med att Nordiska rdets rdssekretariat frra ret flyttade frn
Stockholm till Kpenhamn saknas i Stockholm en uttriktad nordisk
informationsverksamhet. Drfr tog Freningen Norden initiativ till ett
Nordens Informationscentrum, Arena Norden, som inledde sin verksamhet i
slutet av 1995. Arena Norden verkar fr att synliggra det nordiska
samarbetets mervrde och resultat fr allmnhet, organisationer och
nringsliv. Detta gller svl det officiella nordiska samarbetet som det breda
folkliga.

Arena Norden vnder sig till en nordiskt intresserad allmnhet och till de
personer som r intresserade av det nordiska freningslivet. Utver detta
prioriteras lrare och elever i grundskolan som fr lromedel och mjlighet
till informationsskning p det nordiska skoldatantet. Vidare fr ungdomar
information om studiestipendier och mjligheter att sommarjobba i ett
grannland, och studenter och forskare fr hjlp med informationsskning och
kontakter i de nordiska lnderna. Nordiska invandrare kan lsa tidningar och
lna bcker p sitt mordersml samt f hjlp med formella kontakter i
praktiska renden.

Nordiska rdets svenska delegation har nyligen slutit ett samarbetsavtal
med Arena Norden som innebr att Arena Norden vertar en stor del av den
informationsverksamhet som frut handhafts av delegationens sekretariat.
Fr dessa arbetsuppgifter betalar delegationen 25 000 kronor per kvartal.
Detta avtal br hlsas med tillfredsstllelse d det innebr en viss
kompensation fr de nedskrningar p personalsidan som drabbat
delegationen under de senaste ren. Det r drfr av strsta vikt att Arena
Norden bibehlls och ges allt std.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om initiativ fr att fra vidare den nordiska debatten om vlfrden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om en bttre samordning av de nordiska lndernas flyktingpolitik,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om finska sprkets stllning i Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om uppfljning av grnsgngares problem i avsikt att frmja kad
rrlighet och smidigt "vardagsumgnge" ver landgrnserna,1

5. att riksdagen hos regeringen begr att de frndringar grs som
erfordras fr att nordiska lnders public service-kanaler skall kunna ses i
andra nordiska lnder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om tgrder fr att stimulera engagemanget inom svl Freningen
Norden som andra organisationer verksamma p folklig niv,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att verksamheten vid Arena Norden - som r en vsentlig del av
den nordiska informationen i Sverige - skras.

Stockholm den 4 oktober 1997

Elver Jonsson (fp)

Anne Wibble (fp)

1 Yrkande 2 hnvisat till SfU.

2 Yrkande 4 hnvisat till SkU.