Näringspolitik i ett Europaperspektiv

Motion 1993/94:N290 av Birgitta Johansson m.fl. (s)

För att åstadkomma en positiv näringsutveckling i
Sverige måste åtgärder sättas in på bred front. Vi har i
motionen ''Aktiv näringspolitik'' redovisat ett brett program
för insatser som vi anser är angelägna för att få fart på
industrin i vårt land. Insatserna måste vara av såväl generell
som selektiv art och ske både på kort och lång sikt.
Generella insatser görs genom satsningar på infrastruktur,
teknisk forskning och utveckling samt
kompetensutveckling. Därutöver krävs andra åtgärder för
att skapa gynnsamma betingelser för att stödja och utveckla
de små och medelstora företagen.

I den näringspolitik som framförallt moderaterna
bedriver avvisar man av ideologiska skäl selektiva insatser
såsom branschprogram. Därför har flertalet av dem numera
avvecklats, till stor skada för svenskt näringsliv.

Inom EU bedrivs för närvarande en betydligt mera aktiv
och mera pragmatiskt inriktad näringspolitik än vad den
svenska regeringen gör. Denna utveckling står i stark
motsättning till den som kan märkas i Sverige. Det gör att
de svenska företagens konkurrenskraft i detta avseende
försämrats jämfört med företag i andra europeiska länder.

Vi föreslår att det snarast utarbetas ett samlat
näringspolitiskt program riktat till små och medelstora
företag med syfte bl.a. att befrämja dessa företags export.
Programmet skall utformas med ett Europa-perspektiv i två
avseenden.

För det första måste en samordning ske med EU:s
näringspolitik på detta område. Denna innehåller bl.a.
mera aktiva satsningar på olika branschprogram.

EU:s målstyrda insatser mot branscher med problem
och/eller potentiella utvecklingsmöjligheter tas explicit inte
upp i EES-avtalet. Det bör dock vara ett svenskt intresse,
inte minst inför ett eventuellt medlemskap, att delta i
branschprogrammen. Våra ansträngningar bör i första hand
inriktas på att delta i dessa program. Annars riskerar
svenska företag att komma på efterkälken jämfört med
företag i andra europeiska länder och utvecklingen inom
EU. I det näringspolitiska program som vi nu föreslår
utarbetas skall det klargöras vilka områden som under 90-
talet kan komma att omfattas av EU:s olika
branschprogram.

Vår näringsstruktur kan dock kräva nationella program
på särskilda områden. Insatser bör bl.a. göras i branscher
med lågt förädlingsvärde och där branschens struktur i sig
försvårar större utvecklingsinsatser. Ett exempel är den
trätekniska industrin, som har många småföretag med små
möjligheter till större förnyelse. Andra viktiga områden är
skogsbruk, verkstadsteknik, informationsteknologi och
livsmedelsfrågor.

En av de åtgärder som, helt i linje med näringsministerns
syn på selektiva insatser, genomförts är att
Verkstadstekniska delegationen (VT-delegationen) lagts
ner. Delegationens styrka har bl.a. varit att den fungerat
som katalysator för investeringar i ny teknik i ett stort antal
små och medelstora företag. Kansliet har varit litet och
arbetat effektivt och obyråkratiskt. Kontakterna med
verkstadsindustrin i allmänhet och bilindustrins
underleverantörer i synnerhet har varit omfattande.
Delegationens organisationsform kan mycket väl stå modell
även för andra branschprogram, men administreras av
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).
Delegationen har även varit ett bra exempel på hur staten
med små resurser kan stimulera mindre och medelstora
företag att höja sin tekniknivå för en fortsatt framtida
existens och därigenom skapa sysselsättning.
Verkstadstekniska delegationen bör därför återskapas.

Det är också angeläget att slå vakt om vår svenska
gruvindustri. För att gruvnäringen långsiktigt skall överleva
måste en fortlöpande satsning ske på baskartering och
mineralprospektering. Sverige har en berggrund med
mycket hög potential för nya fyndigheter av malmer.
Prospekteringen ger grunden för den mineralutvinning som
skall bedrivas i framtiden. Staten måste ta ett stort ansvar
för att baskarteringen och prospekteringen fortlever.

För det andra måste det näringspolitiska
programmet innehålla förslag på konkret och handfast stöd
och stimulans till små och medelstora företag att komma ut
på Europa-marknaden. Det handlar om kunskapsstöd av
olika slag, t.ex. hjälp med marknadsföring, utbildning för
förbättrade språkkunskaper och ökad förståelse för
kulturella skillnader. En annat viktigt inslag i programmet
ska vara att småföretag informeras om de möjligheter som
EES-avtal innebär. Det gäller bl.a. ökade möjligheter att
konkurrera om uppdrag i en offentlig upphandling. I en
europasatsning ingår också att underlätta för utländska
företag att investera i vårt land.

Det saknas vidare ett helhetsgrepp på en fungerande
kapitalförsörjning till de små och medelstora företagen.
Bristen på riskkapital i de svenska småföretagen har nu
även näringsministern efter två år börjat upptäcka. Några
konkreta förslag på lösningar har dock ej presenterats av
Näringsdepartementet. Staten måste ta på sig ett
övergripande ansvar för detta, särskilt i en situation där
marknaden erbjuder få eller inga lösningar på hur svenskt
näringsliv skall kunna förses med erforderligt kapital. De
regionala utvecklingsbolagen är här den möjlighet som
borde stå till buds för småföretagen. Vi har i motion
1993/94:N12, väckt med anledning av prop. 1993/94:40 om
småföretagsutveckling, närmare utvecklat vår syn på
utvecklingsbolagen. Vi utgår ifrån att de nya bolagen ska
kunna bedöma små företags utvecklingsmöjligheter och
därmed gå i god för det enskilda företagets behov av
kapital. Vi vill därför överföra 300 miljoner kronor från
försäljning av aktierna i Atle och Bure till
utvecklingsbolagen. Dessa medel ska kunna användas som
riskkapital, s.k. mjukfinansiering, i långsiktiga
kommersiella projekt.

Uppfinnarna är en viktig grupp när det gäller att finna
nya produkter och att etablera nya småföretag. De måste
därför få stöd och stimulans från staten. De behöver tre
typer av stöd, rådgivning, riskkapital och kontakter med
entreprenörer. Här kan utvecklingsbolagen ta ett stort
ansvar.

I ett näringspolitiskt program måste också ingå åtgärder
för att främja kvinnors företagande. Särskilda insatser bör
göras för att stödja kvinnor som vill starta egna företag eller
på annat sätt engagera sig i små och medelstora företag.
Detta gäller inte minst på mindre orter. NUTEK bör inom
ramen för sina anslag och i samverkan med
utvecklingsbolagen ge särskilt stöd för utbildning,
ekonomiskt stöd, rådgivning, kapitalfrågor och bildande av
nätverk för kvinnliga småföretagare.

Utvecklingsbolagen bör tillse att fler kvinnliga konsulter
anlitas för att möta det kvinnliga företagandets behov av råd
och stöd. Det är också av största vikt att bolagens utlåning
är anpassad till de behov som är relevanta för kvinnligt
företagande.

Det är också viktigt att satsa på det nyföretagande i
kooperativ form som nu växer sig allt starkare. Av särskilt
intresse är de kooperativa försöken i glesbygden där man
kombinerar småföretagande med samhällsservice.
Lagstiftning och olika former av stödåtgärder måste
anpassas till de särskilda villkor som gäller för kooperativ
verksamhet.

För att fullfölja de uppgifter som vi ovan presenterat
behövs en kompetent och kraftfull statlig aktör. Central
myndighet för näringslivet är Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK). NUTEKs roll och
uppgift är att främja nyföretagandet och utveckla befintliga
små och medelstora företag samt att ansvara för att
företagen får information och kunskaper om näringslivets
villkor. NUTEK är samordnande myndighet för
utvecklingsbolagen och spelar en viktig roll när det gäller
kapitalförsörjningen till företag. NUTEK är också
kontaktorgan för EU:s program för små och medelstora
företag. Det är därför angeläget att ge NUTEK bättre
möjligheter att fullfölja dessa för svenska småföretag så
viktiga uppgifter.

I den näringspolitiska stödorganisationen utgör Sveriges
teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) en viktig
resurs. För våra små företags skull är det angeläget att slå
vakt om STATT.

I en separat utskottsgruppsmotion har vi utvecklat vår
syn på skogsnäringen.

Mot bakgrund av vad som redovisats i motionen ''Aktiv
näringspolitik'' och det som ovan anförts föreslår vi att ett
samlat näringspolitiskt program med ett Europaperspektiv
tas fram för små och medelstora företag. Regeringen bör
senast i samband med kompletteringspropositionen
återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att regeringen senast
i samband med kompletteringspropositionen återkommer
till riksdagen med ett förslag till ett samlat näringspolitiskt
program i ett Europaperspektiv för småföretag
innehållande bl.a. sådana åtgärder som redovisats i
motionen.

Stockholm den 25 januari 1994

Birgitta Johansson (s)

Hans Gustafsson (s)

Axel Andersson (s)

Bo Finnkvist (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Leif Marklund (s)

Mats Lindberg (s)

Bo Bernhardsson (s)

Sylvia Lindgren (s)