Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 2004/05:36 Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2003

Motion 2004/05:Ju28 av Johan Pehrson m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 2004/05:36
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
2005-01-21
Registrering
2005-01-24
Bordläggning
2005-01-25
Hänvisning
2005-01-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förbättrad redovisning av tillämpningen av de aktuella tvångsmedlen.

Motivering

Tvångsmedel, såsom hemlig övervakning eller avlyssning av enskilda och deras meddelanden, innebär ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten. Rätten att utan obehörigt intrång meddela sig med annan ingår i de medborgerliga rättigheter som omfattas av grundlagsskyddet i regeringsformen (RF). Avsteg från denna rättighet måste kringgärdas av tydliga regler gällande ändamål, former och tillvägagångssätt.

Modern teknik måste kunna användas effektivt i brottsbekämpningen men skall alltid vägas mot den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten. Det är därför viktigt att det finns strikta juridiska ramar för vad som är tillåtet i fråga om övervakning och avlyssning. Folkpartiet liberalernas upprepade krav på att en parlamentarisk kommitté skall tillsättas gällande bl.a. integritetsfrågor och tvångsmedel, realiserades äntligen i april 2004 (kommittédirektiv 2004:51 Skyddet för den personliga integriteten).

Folkpartiet har också vid återkommande tillfällen (bl.a. i motion 2002/03:Ju1) krävt att regeringen skall återkomma till riksdagen med lagförslag gällande inrättande av offentliga ombud och en lagstadgad reglering av användningen av s.k. överskottsinformation. Vårt krav gällande offentliga ombud har tillgodosetts genom proposition 2003/04:74. Frågan om en lagstadgad reglering av användningen av överskottsinformation har dock fortfarande inte redovisats för riksdagen. Det finns anledning att kritisera regeringen för senfärdighet i denna viktiga fråga. Liksom vi påpekade med anledning av regeringens skrivelse om redovisning av tvångsmedlen under år 2002 (motion 2002/03:Ju1), är det viktigt med en lagreglering. Vi förväntar oss därför fortfarande att beredningen av frågan inom Justitiedepartementet (Ds 2003:13) snarast ger resultat.

Redovisningen som beslutsunderlag

Regeringens årligen återkommande skrivelse till riksdagen om tillämpningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning, utgör ett underlag för riksdagen att kunna överblicka hur berörda myndigheter tillämpar de aktuella tvångsmedlen. Redovisningen bör därför vara av en sådan karaktär att den på ett utförligt och kvalitativt sätt kan utgöra underlag för framtida överväganden som riksdagen kan komma att göra gällande de aktuella tvångsmedlen.

Årets redovisning är upplagd i stort sett identiskt med de redovisningar som riksdagen erhållit de senaste åren. Redovisningen bygger på en skrivelse som Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen överlämnat till regeringen med uppgifter om tillämpningen av de aktuella tvångsmedlen. I regeringens skrivelse ligger tonvikten på att redovisa i hur många fall som avlyssning eller övervakning har förekommit jämfört med tidigare år, liksom att redovisa brottsrubriceringen i de förundersökningar där tillstånd meddelats och ange den effekt som åtgärderna haft.

Vad gäller redovisningen av åtgärdernas effektivitet är det angeläget att redovisningen tydligare belyser tillämpningen i förhållande till det regelverk som kringgärdar tvångsmedlen, inte minst eftersom en generell förutsättning för t.ex. teleavlyssning och teleövervakning är att "åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen" (RB 27:20). Andra viktiga upplysningar, som i hur många fall berörda förundersökningar leder till fällande dom och i vilken mån brottsrubriceringen vid tillståndsgivning och dom överensstämmer, måste göras tydligare i regeringens redovisning. De inbördes förhållandena mellan de olika tvångsmedlen behöver också beskrivas på ett mer omfattande sätt. Folkpartiet har vid flera tillfällen framfört kritik mot redovisningen i regeringens här aktuella skrivelser.

I skrivelsen med redovisning av tvångsmedlen under år 2002 (skr. 2003/04:36), anförde regeringen att den har "inlett en dialog med myndigheterna för att undersöka om redovisningen kan förbättras för att skapa bättre förutsättningar för den parlamentariska granskningen". Vidare anges att det är "viktigt att man så långt som möjligt redovisar effekterna av de olika åtgärderna var för sig. Vissa förändringar har skett redan i år bl.a. när det gäller redovisningen av resultatet av de olika åtgärderna. Arbetet med att ytterligare förbättra redovisningen förväntas bli klart under året."

Med anledning av kritik gällande redovisningen av tvångsmedlen år 2001, hade justitieutskottet inhämtat uppgifter från Justitiedepartementet om att "diskussioner hade inletts med Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen om redovisningens innehåll och att förändringar skulle komma att ske vad gällde underlaget till regeringen från dessa myndigheter" (bet. 2003/04:JuU12).

Det är positivt att regeringen arbetar vidare med att förbättra redovisningen. Sedan 2001 har emellertid diskussioner och dialoger mellan Justitiedepartementet och berörda myndigheter skett utan att nämnvärd skillnad har visats i redovisningen till riksdagen. I denna skrivelse, för 2003, menar regeringen att det alltjämt pågår en dialog med myndigheterna i syfte att försöka förbättra den årliga redovisningen till riksdagen (skr. s. 14). Vi menar dock att redovisningen fortfarande har sådana brister som innebär att det blir svårt för riksdagen att verkligen värdera de aktuella tvångsmedlen och därmed att kunna utföra sin granskningsuppgift.

Då en tydlig och snar förändring är nödvändig anser vi återigen att riksdagen bör begära att regeringen återkommer till riksdagen med förbättrade redovisningar av användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 10 januari 2005

Johan Pehrson (fp)

Torkild Strandberg (fp)

Karin Granbom (fp)

Jan Ertsborn (fp)

Helena Bargholtz (fp)

Cecilia Wigström (fp)

Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förbättrad redovisning av tillämpningen av de aktuella tvångsmedlen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.