med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning

Motion 2001/02:Ub24 av Sofia Jonsson m.fl. (c)

1 Inledning

I ett samhälle där kunskaper är en viktig grund för ekonomisk utveckling och tillväxt är lika tillgång till bra utbildning en avgörande rättvisefråga. Utbildning är den viktigaste och mest långsiktiga vägen till social och regional utjämning. Kunskap i dag och i framtiden innebär baskunskaper för alla men också att vi hela tiden måste lära nytt och att använda och utveckla kunskap för att lösa nya problem i ett livslångt lärande.

Stora insatser behöver göras både för att stärka grunden för vidare utbildning och livslångt lärande genom insatser på alla nivåer från förskola, grundskola, gymnasieskola, kvalificerad yrkesutbildning till högre utbildning och forskning, detta för att ge förutsättningar för återkommande utbildning och kompetensutveckling i arbetslivet.

I skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap och jämlikhet gör regeringen ett slapphänt försök att utveckla kvalitetsarbetet i skolan. Skrivelsen består till stor del av retorik med få konkreta förslag på förbättringar. Regeringen tillsätter en mängd utredningar, bl.a. på områden där kunskap, som regeringen efterlyser, redan finns. Man presenterar även förslag för skolan som innebär att det ska lappas och lagas och sättas in stödinsatser på slutet istället för att prioritera tidiga insatser. Dessutom väljer regeringen att fullständigt köra över den av regeringen tillsatta kommitté som ser över gymnasieskolan, genom att föregripa utredningen och lägga egna förslag.

2 Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Förskola 3

5 Mångfald 4

6 Tre reformer för grundskolan 4

6.1 Rätt till kunskaper 5

6.2 Lokal makt 5

6.3 Fler lärare 5

7 Gymnasieskolan 6

8 Högre utbildning och forskning 6

9 Kvalificerad yrkesutbildning 7

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reformer för rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förkunskapskraven till gymnasieskolan bör finnas kvar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kvalitetssäkra förskolans verksamhet genom att dimensionera barngrupperna i förskolan ur både barnens och personalens perspektiv.

4 Förskola

Förskolan omfattar en allt större andel av alla barn och spelar en viktig roll för barns utveckling och lärande. Förskolan är med och lägger grunden för ett livslångt lärande, där lärandet i förskolan har sin grund i leken. För Centerpartiet är det viktigt att ge bästa tänkbara förutsättningar för en hög kvalitet i förskolans verksamhet. Vi vill också se att det råder lika villkor för alla som innebär att den enskilda familjen ges möjlighet att välja hur den vill ordna sin barnomsorg.

Behovet av både förskollärare och fritidspedagoger ökar. Detta beror bland annat på integreringen mellan skola och förskola, så kallad förskoleklass, vilket har inneburit ett vidare arbetsfält för förskollärarna. Efterfrågan ökar också inom barnomsorgen; höjda kompetenskrav gör att allt fler förskollärare anställs i stället för barnskötare. Dessutom leder maxtaxa och garanterad plats i förskolan till arbetslösas barn, barn till föräldralediga och barn till asylsökande samt att en allmän förskola för fyra- och femåringar införs år 2003 till ökad efterfrågan på förskollärare.

I skrivelsen ger regeringen ett uppdrag till Skolverket att göra en fördjupad studie av barngruppernas storlek och personaltäthet, detta trots att Skolverket så sent som i maj presenterade en undersökning/kartläggning av just barngruppernas storlek. Det Skolverket redovisar är att det blivit allt trängre i landets förskolor. Besparingarna inom förskoleverksamheten har varit stor under 1990-talet. De vanligaste besparingsstrategierna har varit att ta in fler barn i grupperna och minska personaltätheten. Arbetsbelastningen är med andra ord redan hög och oron bland personal och föräldrar har ökat. Vi vet att många förskollärare är oerhört pressade redan idag och att barngrupperna är större än de som forskningen talar för, för att kvaliteten skall bli bra. Därför verkar det minst sagt beklämmande att regeringen istället för att ta itu med kvaliteten i förskolan endast ger Skolverket ett uppdrag.

Centerpartiet anser att förskolans verksamhet måste kvalitetssäkras genom att dimensionera barngrupperna i förskolan utifrån både barnens och personalens perspektiv. Barngrupperna ska vara dimensionerade utifrån både barnens och personalens perspektiv. Barngrupperna får inte vara större än att varje enskilt barn känner trygghet och får en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Samtidigt ska personalen känna att den utför sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Vad som ovan anförts om barngruppernas storlek bör ges regeringen till känna.

Centerpartiet satsar 15 miljoner kronor för att utöka platsantalet vid lärarutbildningen, vilket skulle leda till ca 500 nya förskollärarplatser.

5 Mångfald

En mångfald av förskoleformer med olika organisationsformer – kommunala förskolor, föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningsdrivna förskolor etc – innebär att de olika förskoleformerna kan stimulera varandra och bidra till en utveckling av hela förskoleverksamheten i Sverige. Driften av förskolan är inte det viktiga, det är den pedagogiska verksamheten som är det centrala. Etableringsfriheten för förskolor bör återinföras.

6 Tre reformer för grundskolan

Efter åtta år med socialdemokratisk skolpolitik duggar larmrapporterna om skolan tätt. Regeringen har under mandatperioden förvisso tilldelat skolan en del extra resurser, men när genomgripande reformer av skolväsendet saknas är det ändå inte tillräckligt.

Det viktigaste just nu är att se till att alla elever, lärare och föräldrar ges möjlighet att skapa en skola där alla elever klarar kunskapsmålen. I skolan ska alla elever ges möjlighet att lära, oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär sig. Skolan ska ge lust att lära och uppmuntra nyfikenhet. Skolan måste ta hänsyn till att barn är olika och lär på olika sätt. Det innebär också att ta hänsyn till att barn behöver olika lång tid att lära. Skolan bör därför utgå från kunskapsmålen snarare än antalet år i skolan. Den goda skolan kan bara formas lokalt på varje skola. Vi vill ge skolan förutsättningar både i form av resurser och ökat självstyre på skolan där lärare, elever och föräldrar tar ansvaret för att skapa bra lärmiljöer. Det förenas med höga krav på resultat och tydliga åtgärder på de skolor som inte når målen.

För att skolan ska kunna utföra sitt uppdrag tillför vi skolan extra resurser. Detta möjliggör för kommunerna att anställa fler lärare och andra vuxna i skolan. Vi vill genomföra särskilda satsningar på program för läs- och skrivutveckling samt en satsning på införandet av ett kvalitetsinstitut. Men framförallt anser vi att det krävs tre stora reformer för grundskolan; rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare för att fler ska kunna nå kunskapsmålen. Detta bör ges regeringen till känna.

6.1 Rätt till kunskaper

Vi vet av Skolverkets statistik att allt färre elever når kunskapsmålen i grundskolan. Det finns skolor där alla elever når alla mål och skolor där bara varannan elev gör det. För att ge alla elever större möjligheter att tillgodogöra sig kunskaperna vill vi individanpassa skolan mer än idag.

1. Inför individuell kunskapsrätt

1. Inför individuella studieplaner

2. Avskaffa timplanen

3. Utveckla pedagogik och arbetssätt

4. Resurser till ett läs- och skrivprogram

6.2 Lokal makt

När skolan kommunaliserades var avsikten att decentraliseringen skulle fortsätta ut till varje skolledning och lärare. Denna fortsatta decentralisering har dessvärre på många håll inte blivit av. Efter tio år med ett målstyrt system konstaterar Skolverket att systemet formellt ger goda förutsättningar för en framgångsrik styrning av skolan.

1. Kommunerna ska fokusera på de enskilda skolornas möjligheter och decentralisera mer makt och fler beslut till skolorna

2. Skärp kraven på uppföljning och utvärdering

3. Inrätta ett nationellt kvalitetsinstitut

4. Öka elev- och föräldrainflytandet

6.3 Fler lärare

Vi vill se fler lärare och andra vuxna i skolan.

1. Öka resurserna till kommunerna

2. Öka lärarnas inflytande – de ska vara med och bestämma hur resurser ska fördelas och hur arbetstiden ska utnyttjas

3. Inrättas bättre karriärs- och utvecklingsmöjligheter

4. Införa lärarcertifikat

	2002	2003	2004	2002–2004
Ökade resurser	2 000	3 000	3 000	8 000
Läs- och skrivutveckling	400	400	400	1 200
Kvalitetsinstitut	200	200	200	600

Centerpartiets satsningar på skolan i budgeten för 2002–2004 (miljoner kronor)

7 Gymnasieskolan

En bättre fungerande grundskola är det enskilt viktigaste steget för en gymnasieskola där fler elever kan bli godkända och behöriga till högre utbildning.

I utvecklingsplanen skriver regeringen att kompetenskraven ökar kraftigt inom alla sektorer samtidigt som man konstaterar att nära 15 % av förstaårseleverna i gymnasieskolan finns på det individuella programmet. Regeringen skriver: Lösningen ligger dock inte i att sänka ambitionsnivån för vissa elever ... Regeringen avvisar med bestämdhet alla tankar på att sänka kunskapskraven ... Det är därför lite förvånande att vi kan konstatera att det är just det regeringen gör, sänker ambitionsnivån. För vad är regeringens förslag om att ta bort förkunskapskraven till gymnasieskolan om inte en sänkning av ambitionsnivån. Regeringen konstaterar att det finns behov av systemförändringar i gymnasieskolan – systemförändringar som går ut på att grundskolans problem inte ska lösas inom grundskolans egna väggar, istället skall grundskolans problem lastas över på gymnasieskolan. Vi anser att regeringen inte bör ta bort förkunskapskraven för gymnasieskolan, förkunskapskraven bör finnas kvar. Detta bör ges regeringen till känna.

Dessutom kan vi konstatera att det är en något märklig ordning att regeringen först tillsätter en utredning som ska se över dagens gymnasieskola men innan utredningen presenterat sina förslag lägger regeringen egna förslag oberoende av utredningens resultat.

Centerpartiet vill vidareutveckla gymnasiereformen och ytterligare anpassa gymnasieskolan efter varje elevs förutsättningar och behov. Målet om en gymnasiekompetens som omfattar alla måste kompletteras med fler vägar för att nå målet, t.ex. lärlingsutbildning. Grunden för gymnasiekompetensen – kärnämnena – bör återspegla vilka kunskaper som anses nödvändiga såväl för högre utbildning som för yrkeslivet. Centerpartiet står fast vid att kärnämnen även fortsättningsvis bör vara obligatoriska inslag i alla program. Kärnämnena kan anpassas till den praktiska utbildningens ämnesområde och fack för att stimulera motivationen att lära. Gymnasieskolan bör, mot bakgrund av de många avhopp som sker i dag, kompletteras med en utbildningsgaranti som ger elever rätt att slutföra gymnasieutbildningen upp till 25 års ålder.

Centerpartiet slår vakt om det offentligas ansvar för en väl fungerande skola i hela landet. Ett fortsatt decentraliserat ansvar för skolan måste förenas med tydlig utvärdering och mätning för att trygga likvärdigheten och allas rätt till kunskaper. I denna strävan är det naturligt att välkomna en mångfald av skolhuvudmän i form av friskolor på olika nivåer.

8 Högre utbildning och forskning

Tillgängligheten till högre utbildning och forskning är avgörande för samhällets utveckling, tillväxtsynpunkt och för att bevara regioners konkurrenskraft. För den enskilde innebär högre utbildning en möjlighet att göra klassresan och själv förändra sin sociala situation. Centerpartiet har under 1990-talet medverkat till att bygga ut den högre utbildningen i hela landet samt att tillföra landets alla högskolor fasta forskningsresurser. Just utbyggnaden av den decentraliserade högre utbildningen har visat sig vara en av få faktorer som kraftigt påverkar den sociala snedrekryteringen.

För att ytterligare underlätta för människor att ta steget till högre utbildning vill Centerpartiet reformera studiemedelssystemet. Vårt förslag innebär lika delar bidrag och lån inom ramen för ett oförändrat totalbelopp. I förening med Centerpartiets skatteförslag och ett höjt fribelopp kommer detta att möjliggöra för stora grupper att minska sin lånebörda redan under studietiden. Därmed blir det också lättare för personer från studieovana hem att ta steget in i högskolan.

Den kraftiga utbyggnaden av högskolan i hela landet behöver nu kompletteras med insatser för att stärka forskningen vid främst de mindre och medelstora högskolorna. Det är mer prioriterat att satsa på att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen än att ytterligare bygga ut antalet platser inom grundutbildningen.

Centerpartiet menar att distansutbildning har en stor och viktig funktion att fylla allteftersom det livslånga lärandet ökar i betydelse. Distansutbildning är ett viktigt komplement till traditionell högskoleutbildning. För många som söker kompletteringsutbildning eller som vill studera på deltid är det avgörande för möjligheten att studera eller för studerande som av familje- eller arbetsmarknadsskäl inte kan flytta till den ordinarie högskoleorten. Regeringens förslag om inrättandet av ett nätuniversitet är ett steg i rätt riktning. Vi ser dock att det krävs betydande insatser för att utveckla pedagogiska former som gör distansutbildningarna till en fullgod lärandemiljö. Kvalitetsutvecklingen, inom ramen för den föreslagna nya myndigheten, bör ha en avgörande betydelse.

9 Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

Förändringarna i yrkeslivet går nu oerhört snabbt och kraven på ökad kompetens ökar med bl.a. den snabba tekniska utvecklingen. Utbildningsinsatser behövs för alla branscher, inte minst för de mindre och medelstora företagens vidareutveckling. Ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att flaskhalsar som uppstår i företagande p g a brist på kompetens åtgärdas så fort som möjligt. En nära arbetslivsanknuten utbildning med tydliga praktikinslag och med ett utbildningsinnehåll som svarar mot företagens behov av kompetens är därför oerhört betydelsefull. För att öka tillväxten och stimulera företagens utveckling krävs utbildningsinsatser av det slag som en kvalificerad yrkesutbildning ger.

Regeringen skriver att efterfrågan på dem som utbildas inom den kvalificerade yrkesutbildningen visar att utbildningsformen svarat mot verkliga behov. Av dem som gått en kvalificerad yrkesutbildning har 85 % arbete eller eget företag inom sex månader. Regeringen skriver också att kvalificerad yrkesutbildning är en utbildningsform som bör fortsätta utvecklas så att den kontinuerligt motsvarar krav och efterfrågan både från studerande och arbetsmarknad. Att beskriva kvalificerad yrkesutbildning så positivt är lite märkligt när det bara är några veckor sedan regeringen presenterade vårbudgeten där man kraftigt drog ner på resurserna för KY. Regeringen minskade anslaget med 162 miljoner kronor. Denna anslagsminskning motsvarar ca 1 800 platser färre på de kvalificerade yrkesutbildningar som olika utbildningsanordnare landet över planerat och erbjudit åt hugade studenter.

Centerpartiet har varit pådrivande i att få till stånd en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Centerpartiet anser att en ökning måste ske av antalet platser för att tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft. För att möta detta behov anslog Centerpartiet i sin budget för innevarande år 45 miljoner extra till den kvalificerade yrkesutbildningen. Detta extra anslag motsvarade ca 500 nya platser. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på utbildningarna bibehålls.

Stockholm den 7 juni 2002
Sofia Jonsson (c)
Margareta Andersson (c)	Marianne Andersson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)	Agne Hansson (c)
Birgitta Sellén (c)