med anledning av skr. 2000/01:62 Brott kan förebyggas! Utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet

Motion 2000/01:Ju6 av Gunnel Wallin m.fl. (c)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av att polisen och kriminalvården ges utökade
resurser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av en fungerande normbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förebyggande åtgärder mot narkotikaproblem.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om insatser för att motverka segregationen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om målsättningen med närpolisens verksamhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att verksamheten med medling fortsätter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kriminalvårdens roll i det brottsförebyggande arbetet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade insatser för brottsoffer och vittnen.

2 Inledning

Den här motionen är väckt med anledning av regeringens
skrivelse 2000/01:62 Brott kan förebyggas! Regeringen
berättar i skrivelsen vad den gjort och ämnar att göra för att
det brottsförebyggande arbetet skall ge gynnsamma resultat.
Skrivelsen får dock inte bara stanna vid vackra skrivna ord.
Trots att regeringen verkar ha ambitioner så tillskjuts inte nog
med resurser. Det behövs ett samlat grepp där det krävs att
rättsväsendet samverkar med många olika samhällsområden.
Glädjande nog har även regeringen börjat att inse detta efter
påtryckningar från bland annat Centerpartiet. I den
föreliggande skrivelsen föreslår regeringen en del
förändringar. Mycket har gjorts och mycket är bra men vi kan
dock konstatera att det behövs en del kompletteringar för att
få det brottsförebyggande arbetet tillräckligt bra.

3 Uppbyggnad

I arbetet att stödja och främja det brottsförebyggande arbetet
är det av största vikt att fortsätta vända sig mot enskilda
medborgare, företag, föreningar, näringslivet, kommunala
myndigheter och olika organisationer. Att det idag finns 196
lokala brottsförebyggande råd runt om i landet är väldigt
positivt. Eftersom detta arbete är under uppbyggnad, får
regeringens skrivelse inte bara stanna vid löften utan det
måste verkligen till ett reellt stöd både ekonomiskt och
organisatoriskt. En del av de avsatta pengarna bör även
användas i ett uppmuntrande syfte. Så att de som engagerar
känner att de får det erkännande som de såväl förtjänar. Det
är även nödvändigt att t ex närpolisen och kriminalvården ges
ökade resurser så att även dessa områden har möjlighet att
påverka det brottsförebyggande arbetet på ett konstruktivt
och positivt sätt. Vad som ovan sagts om utökade resurser till
polisen och kriminalvården bör ges regeringen till känna.

4 Att förebygga brott

Skrivelsen har tyvärr inte tillräckligt betonat vikten av en
fungerande normbildning. Regeringen får inte glömma bort
att varje samhällssystem bygger på en normbildning som
reglerar rätt och fel i umgänget mellan människor. Såväl
skrivna som oskrivna regler är viktiga för ett samhälles
funktion och påverkar dess utformning. Denna normbildning
spelar en avgörande roll för att förhindra brott. En modern
familjepolitik, som utgår från barns rätt att känna trygghet
under uppväxten, måste förenas med en samhällelig dialog
om normer och värderingar samt om familjens ansvar för de
värderingar man förmedlar till barnen. Samhället måste
naturligtvis erbjuda familjerna stöd i detta arbete.

Det viktigaste ansvaret för barns normbildning och därigenom den
grundläggande brottsförebyggande verksamheten ligger hos familjen. Det är
främst i familjen som barn ges de värderingar och normer som de därefter
följer hela livet. Det är familjen och den närmaste omgivningen som kan
hjälpa till att avhålla barn och ungdomar från att begå brott eller då brott
redan begåtts kan hjälpa till att sätta gränser och reda ut orsakerna till
brottet.

Såväl barn som vuxna har ett behov av trygghet. All erfarenhet visar att
den uppväxande individen behöver ett visst mått av trygghet för att utvecklas
till en stark, trygg och empatisk människa. Det går inte att blunda för att
graden av trygghet och kärlek i familjen ofta har en avgörande betydelse för
ett barns framtida utveckling. Barn som inte kan känna en trygg förankring i
relationen till sina föräldrar eller till andra personer i sin omgivning får
ofta
livslånga skador i sin egen förmåga till kärlek, empati och respekt för andra
människor.

Skola och barnomsorg har också ett stort normbildningsansvar.
Diskussionen om rätt och fel måste börja tidigt. Skolans personal har goda
möjligheter att följa barns och ungdomars utveckling. De kan tidigt upptäcka
sociala problem och begynnande kriminella tendenser.

Det utvecklade svenska föreningslivet har också stor betydelse för
normbildningen. Genom att barn och ungdomar deltar i föreningsverksamhet
lär de sig att respektera demokratiska värderingar. Föreningslivet skapar
också möjligheter till meningsfulla fritidssysselsättningar.

Engagemanget från allmänheten och de ideella organisationerna måste
bättre tas tillvara. Det är viktigt att dessa ideella människor och
organisationer
får det rätta stödet. Samordningen och samarbetet mellan myndigheter,
enskilda och olika organisationer måste därför stärkas och utvecklas. Vad
som ovan anförs om vikten av en fungerande normbildning bör ges
regeringen till känna.

5 Drogförebyggande arbete
bland ungdomar

Insatser som syftar till att minska efterfrågan på narkotika är
av avgörande betydelse för den framtida drogutvecklingen.
Det finns idag stora problem, främst brister i information och
kunskapsspridning. Vidare så saknas det kunskap och
resurser att nå utsatta barn och ungdomar. Centerpartiet anser
att skolan är den viktigaste platsen för drogprevention
eftersom det här finns möjlighet att nå ungdomarna. I skolan
finns också de bästa förutsättningarna att tidigt observera
avvikande beteende och vidta åtgärder. De viktigaste
förutsättningarna för ett framgångsrikt preventivt arbete
måste vara att arbetet präglas av flexibilitet, långsiktighet och
struktur samt att insatserna utgår från ett socialt
helhetsperspektiv. Vad som ovan anförs om förebyggande
åtgärder mot narkotikaproblem bör ges regeringen till känna.

6 Insatser mot segregation

Regeringen slår i skrivelsen fast att ett av de övergripande
målen för storstadspolitiken är att bryta den sociala och
etniska segregationen i storstadsregionerna och att verka för
jämlika levnadsvillkor. Centerpartiet välkomnar att
regeringen kommit till insikt om detta. Det finns idag
segregerade områden i Sverige med stor arbetslöshet och
omfattande sociala problem, vilket ofta leder till ett ökat
utanförskap och i förlängningen till en ökad kriminalitet. I
sådana områden finns risken att människor tappar
framtidstron och tilltron till samhällets förmåga. I ett läge där
tilltron till samhället går förlorad finns det uppenbara risker
att grupper skapar egna normsystem som inte är förenliga
med det övriga samhällets normer och lagar. Det är främst i
sådana miljöer som gängbildningar, drogproblem och grov
kriminalitet kan få fäste bland ungdomar. Detta måste
självklart motverkas.

Det finns två viktiga skäl till ökad brottslighet. Det är dels det ökande
antalet tillfällen till brott i samhället, dels bristande social kontroll.
Därför
krävs ett omfattande arbete med att öka både självkontrollen och den sociala
kontrollen. Detta arbete kan inte enbart skötas av de rättsvårdande
institutionerna. Det är ytterst en fråga om allas ansvar, välfärd och
fördelningspolitik. Den av regeringen förda invandrarpolitiken har i stort
riktat sig till invandrare som grupp och inte som enskilda individer med olika
bakgrund och förutsättningar. Det har bidragit till att invandrarskap
förknippats med "annorlundaskap". Invandrarpolitiken, tillsammans med den
särskilda administration som byggts upp för att genomföra den, har kommit
att på ett olyckligt sätt förstärka en uppdelning av befolkningen i "vi" och
"dom". Politiken har således motverkat sitt eget syfte och medverkat till att
skapa det utanförskap många invandrare och deras barn upplever i det
svenska samhället. Strävan i gemenskapen måste vara att människor känner
sig behövda, accepterade och att de fyller en funktion i samhället. Vad som
ovan anförts om insatser för att motverka segregationen bör ges regeringen
till känna.

7 Boendesituationen

I allt fler undersökningar kan man utläsa att allt fler känner en
stor otrygghet i våra bostadsområden. Många känner en oro
för inbrott, överfall, våldtäkt och andra kriminella handlingar
i den egna hemmiljön. Vi måste kunna känna oss trygga i vårt
boende, hur ska vi annars kunna utveckla en harmoni i
samhällslivet i övrigt? Det är till stor del vardagstillvaron
som formar oss som människor.

Kommunerna bör i sin planeringsprocess systematiskt gå igenom alla
åtgärder som kan genomföras för att framför allt kvinnor och ungdomar ska
känna trygghet där de bor eftersom det är dessa grupper som känner sig mest
utsatta. Ett första steg kan vara att lyssna på vad kvinnorna och ungdomarna
har att säga om var och när de känner sig otrygga. Åtgärderna kan handla om
utformningen av den fysiska miljön eller att kvinnor och ungdomar som oftast
känner sig utsatta lätt kan få den hjälp och det stöd de behöver. Framför allt
handlar det dock om att föra ut diskussionen om kvinnofrid och ungdomsfrid
på skolor, arbetsplatser och i bostadsområdena. Kvinnofrid och ungdomsfrid
bör vara en del av det dagliga samtalet.

Ett viktigt förebyggande arbete är att planera bostadsområden som
motverkar kriminalitet. Sterila, storskaliga och anonyma bostadsmiljöer
fungerar som katalysatorer för vandalism och skadegörelse i alla former. Vi är
övertygade om att det går att skapa ökad trygghet i bostadsområden om man
planerar varma och välkomnande miljöer. Det går att göra mycket för att
förvandla anonyma och sterila gårdar och gator till levande och trygga
miljöer. Det är viktigt att de boende själva får möjlighet att föreslå
förändringar och medverka i genomförandet. Eftersom Centerpartiet anser att
brottsförebyggande aspekter alltid bör tas med i såväl planeringen av
bostadsområden som samhällsplanering i övrigt är vi positiva till att
regeringen tänker ge BRÅ i uppdrag att fortsätta stödja kommunernas arbete
med att beakta de brottsförebyggande aspekterna i stads- och
bebyggelseplaneringen.

8 Polisens roll i det
brottsförebyggande arbetet

I skrivelsen redogör regeringen för vikten av en fungerande
närpolis och behovet av att den polisiära verksamheten
tillförs mer medel. Det är dock hög tid att tillse att detta
omvandlas i praktisk politik och inte fortsätter att bara vara
tomt prat. Samtidigt som regeringen bara pratar kan vi se runt
om i landet hur kritiskt läget är när det gäller
närpolissituationen.

Polisorganisationen måste vara uppbyggd på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt samt kontinuerligt tillföras såväl materiella som
personella resurser som möjliggör ett högkvalitativt polisarbete. Samhället
måste ta detta ansvar i hela landet. Detta är något som nuvarande regering
måste komma till insikt med.

I Stockholmsområdet stängs 10 närpolisstationer trots att att dessa poliser
är utomordentligt värdefulla bl a för att komma tillrätta med det växande
ungdomsvåldet och de rasistbetonade övergreppen. Enligt en undersökning
utförd av Polisförbundet uppger 80 % att de inte kan utföra sina
närpolisuppdrag trots att regeringen anser att det var ett så kallat prioriterat
område.
Situationen är nu så allvarlig att det uppenbarligen inte längre går att
förebygga och bekämpa brottsligheten på ett effektivt sätt. Detta får en
fungerande rättsstat aldrig acceptera.

Tanken med närpolisreformen var att skapa förutsättningar för ett mer
lokalt utformat polisväsende. Centerpartiet välkomnade en sådan
decentralisering, eftersom det bland annat möjliggör att polisens arbete i
högre grad kan utformas efter lokala behov och förutsättningar samt då
möjligheterna för polisen att förebygga och förhindra brott ökar. Närpoliserna
måste vara synliga och därmed vara ute i samhället så mycket som möjligt
inom sitt närpolisområde. För att det ovanstående skall bli realistiskt
genomförbart måste det till mer resurser.

Centerpartiet konstaterar att närpolisen och dess problemorienterade
arbetssätt spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet av flera skäl.
Det problemorienterade arbetssättet innebär bland annat att
närpolisverksamheten skall bedrivas i samverkan med dem som bor och
verkar i området samt att de poliser som är verksamma i närpolisområdet
skall arbeta mot brotts- och trygghetsrelaterade mål, där varje polis tilldelas
ett personligt ansvarsområde (geografiskt eller funktionellt). Arbetssättet
innebär vidare att arbetet skall inriktas mot vardagsbrottsligheten inom
närpolisområdet, mot de där förekommande ordningsproblemen samt i
synnerhet mot vålds- och narkotikabrott. Ungdomsbrotten skall så långt som
möjligt handhas av närpolisen. Vad som ovan anförts angående målsättningen
med närpolisens verksamhet bör ges regeringen till känna.

9 Ungdomsbrottslighet

Många ungdomar bryter någon gång mot lagen. Det är dock
viktigt att erinra sig att de allra flesta ungdomar inte fortsätter
med brottslig verksamhet eller fastnar i en brottsbana.
Huvuddelen av de ungdomar som begår brott kommer inte att
bli kriminella som vuxna. Det finns dock ett fåtal unga som
behöver tydligare signaler från samhällets sida för att förstå
att de överträtt lagen och att de är inne på fel spår. Därför
anser Centerpartiet att samhällets reaktion på ungdomsbrott
måste präglas av snabbhet och ett fast och konsekvent
agerande.

Under 1999 pågick en försöksverksamhet med medling i Sverige. Medling
är ett möte där gärningsman och brottsoffer träffas tillsammans med en
opartisk medlare. Målet med medling är att ge tillfälle för ungdomar och
deras brottsoffer att gemensamt reflektera över det som hänt och hur det
påverkat dem. Brottsoffret får upprättelse och en möjlighet att bearbeta
följderna av brottet. Den unge gärningsmannen får möjlighet att ta ansvar för
sina handlingar och ställa till rätta efter sitt brott. Centerpartiet ställer
sig
positivt till denna verksamhet och anser att den bör fortsätta. Vad som ovan
anförts om medling bör ges regeringen till känna.

10 Kriminalvårdens roll i
det förebyggande arbetet

Antalet unga i häkte har ökat, vilket har medfört problem,
eftersom dessa inte kan hållas skilda från äldre häktade som i
flera fall dessutom är återfallsförbrytare. Vidare har det
framkommit att intagna under 21 år placeras tillsammans
med äldre intagna runt om i landets fängelser. Detta går emot
uppsatta regler för kriminalvården och måste snabbt åtgärdas
så att de yngre intagna får ökade möjligheter att fjärma sig
bort från de tyngre kriminellas inflytande.

En utgångspunkt för kriminalvården måste vara att den intagne direkt när
verkställigheten påbörjas får möjlighet att förbereda "livet utanför murarna";
en laglydig tillvaro utanför anstalten. De intagna måste få alla möjligheter
till
att utveckla det personliga ansvaret genom bl a grundläggande utbildning och
arbetsträning. Dessutom bör målet alltid vara att få bort narkotikan från våra
anstalter. Att förbättra de intagnas förutsättningar i dessa avseenden är
avgörande för att minimera risken för återfall i brott.

Om det finns särskilda skäl kan en intagen i enlighet med § 34 lagen om
kriminalvård i anstalt, medges att vistas utanför anstalten under lämplig tid
för att bli föremål för särskilda åtgärder som kan antas underlätta hans
anpassning i samhället. Idag sker det ofta att anstalter säger nej till
ansökningar från de intagna att få behandling enligt § 34 med hänvisning till
det ekonomiska läget. Detta är tyvärr ett problem som regeringen väljer att
inte beröra i skrivelsen vilket är beklagligt. I skrivelsen ger regeringen
istället
förslag på att utveckla § 34-placeringar vilket i sig är bra men vad hjälper det
när det inte finns resurser till att efterleva givna direktiv. Vad som ovan
anförts om kriminalvårdens roll i det brottsförebyggande arbetet bör ges
regeringen till känna.

11 Insatser för brottsoffer
och vittnen

Brottsoffrens situation måste uppmärksammas ytterligare.
Därför är det beklagligt att regeringen väntat så länge med
propositionen angående förbättrat stöd till brottsoffren och
det nationella handlingsprogrammet för att skydda vittnen. I
skrivelsen lovar dock regeringen att dessa snart skall
presenteras för riksdagen. Det är viktigt att regeringen tar
med sig att hänsynen till offrens berättigade krav på skydd
mot gärningsmannen alltid måste prioriteras. De som utsätts
för brott eller är nära berörda av brott får ofta men för livet.
Tyvärr har samhället hittills inte alltid ansett sig ha råd att
hjälpa och stödja brottsoffren.

Att förhindra våld mot kvinnor och barn måste få ökad prioritet i hela
samhället, inte minst inom polisorganisationen. Organisation och rutiner bör
anpassas till detta synsätt. Det behövs exempelvis tydliga rutiner för tidigt
beslut om förundersökning och en aktiv förundersökningsledning. Även
informationen inom polisen måste förbättras. I dag är det t ex inte självklart
att närpolisen i området där kvinnan bor blir informerad om misshandeln.

I situationer där kvinnor utsätts för våld drabbas ofta även barn. Våld som
förvandlar kvinnors och barns trygghet till en tillvaro i skräck och som
inskränker kvinnors frihet måste bekämpas effektivare. Samhällets mål måste
vara en "nollvision" för våld mot kvinnor och barn. För att uppnå detta krävs
omfattande åtgärder. Alla samhällets aktörer måste inventera vilka
möjligheter som finns och samverka kring dessa för att öka kvinnors trygghet
och förebygga brott.

Den vanligaste typen av brott mot homosexuella är hotelser, trakasserier
och våld. Polisen och rättsväsendet i övrigt måste få ökade kunskaper om
homosexualitet genom förbättrade utbildningsinsatser. I det lokala
brottsförebyggande arbetet bör samarbete mellan polis och bi/homosexuellas
organisationer ske för att effektivt hindra brott.

Ett väl fungerande rättssystem förutsätter att en process får fortgå ostörd.
Centerpartiet ser med stort allvar på händelser de senaste åren då vittnen har
dragit tillbaka sina vittnesmål under hot eller press utifrån. Brottsligheten i
Sverige har förändrats genom en ökad organiserad brottslighet. Detta har lett
till att hot och press gentemot målsägande och vittnen har ökat. Vittnenas
ställning som en central del av rättsväsendet måste tryggas genom att skyddet
för målsäganden och vittnen förbättras.

Centerpartiet anser att det finns skäl att förstärka skyddet för vittnen och
målsägare. Vittnen bör i ökad omfattning ges stödpersoner, som kan hjälpa
till såväl under en förundersökningsprocess som under själva
domstolsförhandlingarna. Det finns vidare skäl att se över om domstolarnas
tillträdeskontroll bör skärpas och i vilken mån domstolarnas utformning
påverkar vittnenas situation. Det är t ex inte acceptabelt att vittnen eller
målsäganden inför en förhandling tvingas sitta i samma rum som den åtalade.
Kunskapen och medvetenheten om brottsoffers situation måste få större
uppmärksamhet inom rättsväsendet och i högre grad påverka rättsväsendets
prioriteringar. Vad som ovan anförts om ökade insatser för brottsoffer och
vittnen bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 14 februari 2001

Gunnel Wallin (c)

Viviann Gerdin (c)

Rigmor Stenmark (c)

Margareta Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Sven Bergström (c)

Agne Hansson (c)

Åsa Torstensson (c)