med anledning av skr. 2000/01:112 Reformeringen av domstolsväsendet - information och uppföljning av handlingsplanen

Motion 2000/01:Ju29 av Gunnel Wallin m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en decentraliserad tingsrättsorganisation.

2. Riksdagen beslutar om sådan ändring av 1 kap. 1 § rättegångsbalken att
riksdagen skall ha beslutanderätten angående indelningen i domsagor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att innan riksdagen har beslutanderätten angående indelningen
i domsagor bör regeringen inte fatta några beslut om nedläggning av
någon tingsrätt.

4. Riksdagen begär att regeringen utvärderar redan genomförda och
beslutade förändringar inom domstolsväsendet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utvärderingar av förändringar i domstolsväsendet ej bör
genomföras av Domstolsverket.

Decentraliserad domstolsorganisation

Landets medborgare har rätt att kräva att domstolsväsendet är organiserat
så att det kan avgöra mål och ärenden snabbt och rättsenligt och att det
dessutom är lättillgängligt. Detta är kärnan i det s k
medborgarperspektivet på domstolsväsendet. Detta perspektiv bör också
vara den primära och yttersta utgångspunkten för alla reformer av
domstolsorganisationen. Det hade varit på sin plats att detta perspektiv
hade tillmätts en större betydelse i regeringens skrivelse.

För Centerpartiet, med vår tydliga ambition att hela landet skall ha
möjligheter att leva och utvecklas, är det av avgörande betydelse att slå vakt
om närheten och tillgängligheten till hela rättsväsendet, inklusive
domstolarna. Livskraft i hela landet förutsätter en god grundläggande
samhällsservice, och ett väl fungerande rättsväsende är en väsentlig del i en
sådan grundservice.

Genom ett väl utbyggt nät av tingsrätter kan onödiga resor och tidsspillan
undvikas. Detta är viktigt också för rättssäkerheten. Ett mer centraliserat
domstolsväsende riskerar att redan alltför långa handläggningstider blir än
längre, med konsekvenser t ex för vittnesmålens trovärdighet när lång tid gått.
Medborgarnas respekt och förtroende för domstolarnas avgöranden ökar med
vetskapen om att det är lokalt verksamma domare och nämndemän som deltar
i dömandet. I ett mera centraliserat domstolsväsende riskerar man att äventyra
detta vitala inslag i vår rättsskipning. Vad som ovan sagts om en
decentraliserad tingsrättsorganisation bör ges regeringen till känna.

Domstolsväsendet behöver reformeras och moderniseras. Samhällets
komplexitet ökar hela tiden samtidigt som flera av de yttre faktorer som
påverkar domstolsväsendet förändras i allt snabbare takt. Att
domstolsväsendet måste fungera i en föränderlig värld är emellertid inte
någon nyhet. Det nya är den dramatiska ökningen i förändringstakten. Den
säkerligen viktigaste orsaken till denna dramatiska ökning av
förändringstakten i samhällslivet är genombrottet för informationstekniken.

Att detta sätter sina spår även i domstolsarbetet ligger i sakens natur. En
domstol och dess medarbetare måste i allt högre takt lära sig nya kunskaper
och färdigheter. Operativa processer, liksom administrativa processer, måste
kontinuerligt utvecklas och förbättras. Sådana förändringar får emellertid inte
ske på bekostnad av medborgarnas berättigade krav på närhet och
tillgänglighet till hela rättsväsendet, inklusive domstolarna.
Informationstekniken gör det också möjligt att behålla ett decentraliserat
domstolsväsende, eftersom den erbjuder avancerade arbetsredskap att följa
med i rättsutvecklingen m m.

Centerpartiet är berett att ta sitt ansvar för en modernisering av
domstolsväsendet. Emellertid måste förändringar i domstolsorganisationen
föregås av riksdagens ställningstagande i varje enskilt fall och ske under
politiskt ansvar. Förändringarna måste ta fasta på det goda i dagens
domstolsorganisation och därför utgå från ett decentraliserat
domstolsväsende. Centerpartiet anser att det är av största vikt att större
förändringar av domstolsorganisationen får en bred politisk förankring.
Centerpartiet föreslår därför att varje förändring av domstolsorganisationen
föregås av ett riksdagsbeslut. Denna ordning bör komma till uttryck i lagtext.
Riksdagen bör därför besluta om sådan ändring av 1 kap 1 § rättegångsbalken
att riksdagen skall ha beslutanderätten angående indelningen i domsagor.
Detta bör ges regeringen till känna.

Det är otillräckligt och långtifrån tillfredsställande att regeringen endast
fortlöpande informerar riksdagen om pågående och planerade reformer.
Riksdagen måste kunna påverka och ha inflytande över reformarbetet, inte
minst för att kunna stå till svars inför sina uppdragsgivare, det svenska
folket.
Intill dess riksdagen har återtagit rätten att besluta om sådana förändringar
bör
det inte vara möjligt för regeringen att lägga ned någon tingsrätt. Detta bör
ges regeringen till känna.

Regeringen fortsätter att ha som utgångspunkt, utan några belägg för sin
åsikt, att större domstolar ger förutsättningar för en förbättrad verksamhet.
Handläggningen påstås kunna förbättras vad gäller kvalitet, och också
servicegraden anses kunna öka. Det framhålls också att domstolens service
till allmänheten kan förbättras och att säkerheten för dem som besöker
domstolen eller arbetar där kan stärkas.

Det anmärkningsvärda är att frågan om vilken storlek den mest effektiva
domstolen bör ha, liksom nackdelarna med stora samlokaliserade
domstolsorganisationer, inte har diskuterats i handlingsplanen. Det hade varit
värdefullt, inte minst utifrån medborgarperspektivet, med en analys av de
svårigheter som en stor samlokaliserad domstol brottas med. Det är svårt att
inse att kvaliteten i den dömande verksamheten skulle förbättras endast av det
skälet att fler domstolsanställda vistas i samma tingshus, om det nu är detta
som avses.

Påståendet att det skulle vara svårt för de små tingsrätterna att tillgodose
allmänhetens krav på service saknar förankring i verkligheten. De små
tingsrätterna har endast ett begränsat antal rättegångssalar. Det är inte svårt
för dessa domstolar att uppfylla kraven på service vid förhandlingar och andra
besök i domstolen. Det är lätt för var och en att inse att det snarare är så att
en
större domstol har svårare att erbjuda berättigad service till allmänheten, t ex
genom vägledning åt parter och vittnen.

Trots att regeringen i handlingsplanen har tagit upp ett resonemang som
går ut på att ha en domstol inom en region som dömer med lokala enheter ute
i landsorten, s k utökade domkretsar eller nätverksorganisation, så verkar
regeringen fortsätta att tro att lösningen ligger i att lägga ned de mindre
tingsrätterna. En utvidgad domkrets kunde ha en gemensam ledning och en
gemensam administration, men i övrigt handlägga den löpande verksamheten
vid den för parterna närmaste domstolen. Då skulle möjligheterna till
rationalisering, kompetensutveckling och ömsesidig förstärkning uppnås
samtidigt som den geografiska närheten och dess kvaliteter bibehålls. När
gränserna för de utvidgade domkretsarna fastställes är det viktigt att beakta
faktorer som måltillströmning, personalläge och framför allt geografiska
avstånd. I exempelvis Norrland, där det är långt mellan tingsrätterna, fyller
tingsrätter med bara en eller två domare ändå en viktig funktion.

Det fortsatta reformarbetet

Det är viktigt att den påbörjade reformeringen och moderniseringen inte
avstannar. Att ytterligare ompröva och vid behov förändra arbetsformer,
organisation och regler är nödvändigt och det är ännu ett oavslutat arbete.
Centerpartiet är övertygat om att det finns ett utrymme att genomföra
effektiviserande åtgärder utan att dessa per automatik behöver innebära
avkall på rättssäkerheten.

Den fortsatta utvecklingen och förändringsarbetet måste emellertid byggas
underifrån; på de domstolsanställdas kunskaper, erfarenheter och
engagemang, snarare än drivas på uppifrån. De domstolsanställda måste i
högre utsträckning än vad som är fallet för närvarande få större inflytande
över och känna större delaktighet i förändringsprocessen.

Centerpartiet är positivt till att domstolsväsendet anammar
teknikutvecklingen och de möjligheter denna medför, men vill i
sammanhanget betona nödvändigheten av en helhetssyn på rättsväsendets
teknikanvändning. Det är angeläget att rättsväsendets olika aktörer -
domstolarna, polisen, åklagarna, advokaterna m fl - på ett effektivt och säkert
sätt kan utnyttja tekniken. De moderna tekniska hjälpmedlen inom
rättsväsendet måste därför kunna samordnas.

Utvärdering

Syftet med regeringens skrivelse är att informera riksdagen innan beslut
om de planerade förändringarna fattas av regeringen. Samtidigt skriver
regeringen att man avser att utvärdera de förändringar som genomförts
innan ytterligare beslut fattas rörande tingsrätterna i Strömstad,
Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan och Stenungsund.

Vi delar uppfattningen att en allsidig utvärdering måste göras innan nya
beslut fattas. Enligt vår uppfattning finns det dock ett behov av utvärdering av
de redan genomförda och beslutade förändringarna, innan man beslutar att gå
vidare med nya förändringar. Regeringen bör låta genomföra en utredning
enligt ovanstående.

En sådan utvärdering, som lämpligen bör göras sedan de beslutade
förändringarna tillåtits verka en tid, bör inte utföras av Domstolsverket, som
är den myndighet som varit delaktig i utformandet av de genomförda
förändringarna. I stället bör regeringen ge en oberoende utredning eller
kommitté i uppdrag att utvärdera de hittills genomförda reformerna. Vad som
ovan anförts om utvärderingen bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 17 april 2001

Gunnel Wallin (c)

Viviann Gerdin (c)

Rigmor Stenmark (c)

Margareta Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Sven Bergström (c)

Agne Hansson (c)

Åsa Torstensson (c)