med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion 1997/98:U55 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp)

Motion till riksdagen 1997/98:U55 av Karl-Gran Birsmark m.fl. (fp)

med anledning av skr. 1997/98:89 Mnskliga rttigheter i svensk utrikespolitik

Inledning

Varje mnniska r unik. Samtidigt r alla mnniskors lika
vrde, rtt till integritet och vrdighet samt rtt att leva ett liv
i frihet ngot som frenar hela mnskligheten. Trots detta
sjlvklara sker dagligen krnkningar av de mnskliga fri- och
rttigheterna och mnniskor tvingas p flykt fr att ska asyl
i andra lnder.

Kampen fr mnniskors frihet blir aldrig inaktuell. Sverige fr inte tveka
att reagera nr de mnskliga rttigheterna hotas i andra lnder. Att medvetet
tigande se p hur mnniskor torteras, avrttas, frsvinner etc r att ge sitt
samtycke. Sverige br p alla niver i alla sammanhang ihrdigt ta upp
frgorna om de mnskliga rttigheterna i samtal med de stater som bryter
mot dessa grundlggande rttigheter.

Synen p mnskliga
rttigheter

Det r en vanlig frestllning att politiska riktningar av
mycket olika slag kan enas om en gemensam syn p de
grundlggande mnskliga rttigheterna. Enligt vr
uppfattning r detta en frenkling som ibland r direkt
vilseledande.

De kommunistiska regimer som fr bara ngra r sedan kontrollerade
halva Europa hvdade uttryckligen att mnskliga rttigheter av "traditionellt"
slag, allts individuella rttigheter inriktade p att garantera den enskildes
personliga frihet och mjlighet att p samma villkor som andra delta i det
politiska livet, saknade relevans under socialismen. I stllet gjorde dessa
regimer ansprk p att ha frverkligat rttigheter av annat slag - rtt till
arbete, rtt till sjukvrd etc. I verkligheten var ansprken falska - dessa
"sociala rttigheter" uppfylldes i allmnhet smre under socialismen n i
demokratiska marknadsekonomier.

"Sociala rttigheter" av det slag som dessa regimer, falskeligen, gjorde
ansprk p att ha frverkligat r dessutom av ett annat slag n de rttigheter
som syftar till att skydda den enskilde gentemot olika slags verhet. Sdana
rttigheter kan, ven i fattiga lnder, vara absoluta, medan "sociala
rttigheter" alltid r beroende av tillgng till olika materiella och ekonomiska
frutsttningar. Och under alla omstndigheter r det oacceptabelt att
frsvara frnvaro av t ex tryckfrihet, rtt till en opartisk rttegng eller
rtt att
sjlva vlja bostadsort, yrke och utbildning med hnvisning till att alla har
samma rtt till sjukvrd.

De gamla kommunistiska teknikerna att vnda ut och in p rttighets-
begreppen anvnds nu inte i ngon strre omfattning. I stllet attackeras
tanken p universella rttigheter, giltiga fr alla individer gentemot
makthavare av alla slag, p ett annat stt. Numera lanseras allt oftare en form
av "kulturrelativism" som i detta sammanhang innebr att man antar att
ngot sdant som grundlggande och gemensamma mnskliga behov och
rttigheter inte kan finnas.

De "traditionella" mnskliga rttigheterna m vara bra och viktiga i
vstvrlden, men saknar relevans i andra kulturer. Tanken att ocks kineser,
araber eller afrikaner borde ha samma rtt som europer eller nord-
amerikaner att fritt f kritisera regeringen r, enligt detta synstt, ett
uttryck
fr "kulturimperialism".

I grund och botten r detta tnkande rasistiskt, ven nr de som fresprkar
det hvdar att de inte gr ngon vrdering av vilka kulturtraditioner som r
"bttre" eller "smre" n andra. Personer av detta slag r nmligen i
allmnhet verksamma i ngot vstland och tar det fr sjlvklart att de sjlva,
i egenskap av vita europer, skall tnjuta de rttigheter som de inte anser
borde tillkomma mnniskor i Kina, Burma, Kongo, Syrien eller Kuba.

En annan variant av detta tnkande r rasistisk p ett annat stt. D handlar
det om politiska ledare i diktaturer eller auktoritra stater som hvdar att
deras egna, icke-demokratiska, traditioner r verlgsna den dekadenta
vstvrldens traditioner. En framstende representant fr denna form av
tnkande i vr tid r Malaysias premirminister Mahatir. Men frestllningen
om speciella "asiatiska vrlden" som skulle vara verlgsna de "vster-
lndska" och utesluta demokrati och skydd fr den enskilde gentemot stats-
makten r utbredd och svljs ofta okritiskt av affrsmn och politiska ledare
ocks i vst. Inte sllan frestller man sig d att dessa regimer garanterar
"stabilitet" som tminstone r bra fr affrerna.

Det finns naturligtvis ingen kulturimperialism i konstaterandet att alla
mnniskor, kulturella skillnader till trots, r lika. tminstone i grund-
lggande avseenden som frmgan att kunna knna lidande, uppleva lycka
etc. Denna enkla insikt - som ocks r grundlggande fr hela den liberala
idtraditionen - kan inte leda fram till ngon annan slutsats n att alla
mnniskor har rtt att sjlva ta stllning i viktiga livsfrgor, allts just det
som de "traditionella" mnskliga rttigheterna syftar till att skydda.

I skrivelsen (s 49) resoneras kring vilka de ekonomiska och sociala
rttigheterna r. Dr beskrivs FN:s konvention om ekonomiska, sociala och
kulturella rttigheter. Bland annat nmns "rtten till hlsa". Detta br
tydliggras. "Rtten till hlsa" r ngot som varken kan betraktas som en
rttighet eller som kan garanteras. Dremot r rtten till hlsovrd ngot som
kan bedmas som en social rttighet. Skrivelsen ppekar ocks "skyddet fr
familjen". I det sammanhanget r det vsentligt att komma ihg att rtten att
fritt ing ktenskap r en individuell rttighet.

Regeringens skrivelse saknar en annan mer grundlggande aspekt.
Mnskliga rttigheter r i sig viktigt fr individen. Men det kan ocks,
liksom demokrati, vara ett instrument fr flera saker. I ett samhlle som
respekterar de mnskliga rttigheterna stimuleras samhllsutveckling genom
politisk pluralism, kulturell mngfald etc.

Kvinnor

Kvinnorna har en mycket betydelsefull roll fr utvecklingen
i mnga u-lnder. I dag hindras tskilliga kvinnor frn att
bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen, eftersom
de frvgras tillgng till utbildning och hlsovrd. De
frvgras ocks mjligheten att ta aktiv del i det politiska
beslutsfattandet och att ha inflytande ver svl offentlig
som enskild sektor.

Omkring 130 miljoner flickor och kvinnor har utsatts fr knsstympning
(omskrelse) enligt Vrldshlsoorganisationen (WHO). Tv miljoner
berknas rligen vara i riskzonen fr detta ingrepp. Kvinnlig knsstympning
leder till bde akut och kroniskt lidande med svl fysiska som psykiska
skador. Det kan ocks frorsaka komplicerade frlossningar vilket medfr att
ingreppet ocks innebr risker fr kommande barn. WHO, Unicef och
UNFPA har vren 1997 vdjat till alla lnder och deras ledare att stdja
anstrngningarna att eliminera kvinnlig knsstympning. Sverige mste aktivt
bidra till detta arbete.

Barn startar inga krig

I november 1989 antog FN:s generalfrsamling
konventionen om barns rttigheter. Den har idag ratificerats
av i stort sett alla regeringar. I samhllsutvecklingen mot
demokrati och fr mnskliga rttigheter r barn och
ungdomar viktiga brare av vrderingar och visioner. Varje
generation mste vinnas fr demokratiska vrden.

I en krigssituation r barn och ungdomar de mest utsatta. Det finns flera
tragiska exempel p hur barn tvingats att utfra ofattbart grymma vldsdd -
frn att vara mnskliga minrjare till att vara barnsoldater. Vi kan aldrig
acceptera att barn och ungdomar utnyttjas som lttmanipulerade soldater i
krig. Sverige mste aktivt bidra i arbetet fr att sttta barns och ungdomars
rttigheter.

Ddsstraffet

Amnesty International konstaterar i sin rsrapport 1997 att
omfattningen av krnkningar av de mnskliga rttigheterna
vrlden ver inte minskar. Tvrtom kan bland annat den
hgsta ddsstraffsstatistiken ngonsin uppvisas. Under 1996
dmdes minst 7 000 personer till dden och mer n 4 000
personer avrttades.

Ddsstraffet r den grvsta krnkningen av de mnskliga rttigheterna och
br avskaffas i hela vrlden. Ett rttssystem som sanktionerar ddsstraff
frdmer inte avsiktligt ddande utan bryter snarare mot den egna
rttsmoralen genom att utdma ddsstraff i lagens namn.

Det finns alltid en risk att oskyldiga mnniskor dms. Vid utdmande av
ddsstraff r beslutet, i jmfrelse med fngelsestraff, oterkalleligt. I USA
har ver tjugo oskyldiga personer dmts till dden under 1900-talet.

Flera lnder, bland annat Kina, har fortfarande ett mycket stort antal
avrttningar. Men det finns ven positiva exempel dr lnder avskaffat
ddsstraffet - till exempel Estland.

Sverige br i olika internationella sammanhang verka fr ddsstraffets
avskaffande.

Efter kriget

I skrivelsen (s 62) berrs problematiken kring hur tidigare
frbrytelser mot mnskliga rttigheter hanteras i
fredsprocesser. ena sidan kan det vara viktigt att kunna g
vidare i att stabilisera fredsprocessen och drfr utfrda
tidiga amnestier. andra sidan r det viktigt att offren och
de anhriga fr upprttelse.

Oavsett vilken vg som vljs fr att g vidare r det vsentligt att
sanningen om det som har intrffat grvs fram. Detta kan ske genom att
tillstta sanningskommissioner. Nr misstanke om brott mot mnskligheten
freligger r dock tillsttningen av en sanningskommission otillrckligt.

Kina

Srskilt allvarligt r det att tvingas konstatera de framgngar
regimen i Beijing har genom att spela ut olika ledande
demokratier mot varandra i tvlan om omfattande
handelskontrakt p vrldens snabbast vxande marknad.

Vren 1997 splittrades EU genom att Frankrike vgrade att stlla upp
bakom EU-linjen i FN:s MR-kommission om fortsatt kritik av Kina fr dess
bristande respekt fr mnskliga rttigheter. Infr rets session i MR-
kommissionen har EU:s utrikesministrar beslutat att inte lngre driva frgan
om Kinas vergrepp, vilket franlett ven USA att avst.

Vrldens strsta diktatur med omfattande vergrepp p mnskliga
rttigheter gr drmed helt fri vid granskningen i det FN-organ som har till
srskild uppgift att flja dessa frgor. Detta r fullstndigt oacceptabelt,
vilket br ges regeringen till knna.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige p alla niver i alla sammanhang ihrdigt skall ta upp
frgorna om de mnskliga rttigheterna i samtal med de stater som bryter
mot dessa grundlggande rttigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att samhllsutveckling stimuleras i ett samhlle som respekterar
de mnskliga rttigheterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om EU:s hantering av Kinafrgan i FN:s MR-kommission.

Stockholm den 27 mars 1998

Karl-Gran Birsmark (fp)

Lennart Rohdin (fp)

Kerstin Heinemann (fp)