med anledning av Skr. 1997/98:79 Redovisning av arbetet med de allmänna barnfrågorna

Motion 1997/98:So10 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

Regeringen presenterar i sin skrivelse en redovisning över det aktuella läget i arbetet med olika barnfrågor och hur den fortsatta bevakningen av implementeringen av barnkonventionen bör fortskrida. Miljöpartiet de gröna anser att det är ett mått på ett samhälles utveckling hur man talar för de grupper i samhället som inte själva kan göra sin röst hörd. Med denna utgångspunkt är det regeringen presenterar i sin skrivelse ytterst angeläget.

Miljöpartiet de gröna instämmer i stort i regeringens bild av hur arbetet med barnfrågor fortskrider, men kommer i motionen att ytterligare förtydliga våra ståndpunkter där vi anser att regeringen kunde tagit tydligare ställning eller gått snabbare fram.

1 Statens ansvar

Staten kan aldrig frånhända sig ansvaret för genomförandet av barnkonventionen genom att hänvisa till det kommunala ansvaret. Barnkonventionens tillämpning är väsentlig på den kommunala nivån men det är statens ansvar att arbeta efter uppföljningssystem för att säkerställa att barnen verkligen får sina rättigheter enligt barnkonventionen säkerställda. Miljöpartiet anser att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lagstiftning och rätta befintlig lagstiftning där det kan strida mot vartannat.

Miljöpartiet vill också öka möjligheterna för ungdomar att få ett reellt inflytande genom att sänka rösträttsåldern till 16 år.

2 Barnkonsekvensanalyser

Under 1990-talet har många politiska beslut fattas som inneburit att nedskärningar slagit hårt mot våra barn. För att politikerna i riksdagen ska kunna se till att barnen inte blir förlorarna måste det finnas underlag som beskriver vilka konsekvenser ett beslut får för barn.

Miljöpartiet anser att alla beslut som rör barn, samt alla statens offentliga utredningar, ska föregås av konsekvensanalyser för att tillförsäkra barnens rätttigheter i enlighet med barnkonventionen.

3 Alla barns rätt till lika barnomsorg och skola

Alla barn har rätt att känna en delaktighet i samhället, där är skolans roll stor.

3.1 Skola och kultur

Skolan bör aktivt arbeta för de elever vars föräldrar saknar arbete så att de ges en reell möjlighet till delaktighet. Det bör även uppmärksammas att barnomsorg, skola och ideella föreningars arbete med barn särskilt bör tänka på att stötta all idé- och kulturverksamhet i lika hög grad som idrottsverksamhet. Alla barn och ungdomar har rätt att komma till uttryck i de former som passar dem själva och för att detta ska vara möjligt krävs att all verksamhet innehåller valmöjligheter.

Den kommunala kulturverksamheten som tidigare subventionerats rustas nu på många håll ner och många barn förlorar möjlighet att delta i kulturverksamheter. Miljöpartiet vill återföra pengar till kommunal kulturverksamhet, däribland kommunala musikskolan, och anser att detta helst ska göras utan öronmärkning av anslag eller lagstiftning som garanti för barns och ungdomars rätt till kultur.

3.2 Rätt till barnomsorg för alla

Barnkommittén har gett uttryck för vikten av samordning av barnpolitik i hela samhället. Sedan staten delegerat till kommunerna att ansvara för bl.a. kommunal barnomsorg har man byggt in en risk för diskriminering för barn till arbetslösa föräldrar. Många kommuner kan idag förvägra barn en barnomsorgsplats med hänvisning till att föräldrarna inte förvärvsarbetar eller att ett syskon tillkommit i familjen. Regeringen har i sin skrivelse inte berört detta problem. Miljöpartiet anser att en uppföljning av en samordnad barnpolitik i hela landet måste komma till stånd.

4 Barns behov av vuxna

Det är vuxna som står för trygghet och stadga i barnens vardag. All verksamhet inom barnomsorg och skola har under hela 1990-talet utarmats på närvaron av vuxna. Alltfler barn visar tecken på behov av särskilt stöd, och köerna till barnpsykiatriska enheter har fått en hundraprocentig ökning. Miljöpartiet känner en stor oro över att skolans elevvårdspersonal nedmonteras och vill återinföra de viktiga vuxna i barnens vardag genom att det tillförs ytterligare medel ur statskassan till kommunernas basverksamhet. Det är de som står för de generella insatserna och som skapar goda uppväxtbetingelser för barn och unga.

Vi vill även uppmärksamma sambandet mellan antal vuxna i barns vardag och våld mellan barnen själva. Alltfler barn lämnas ensamma med osorterade intryck från våld i TV och video/dataspel och gränsdragningen mellan fantasi och verklighet lämnas till barnet. Det är vuxnas ansvar att bistå barnen med gränsdragningar och empati i vardagen, och endast genom socialt samspel kan detta utvecklas.

Vi vill också uppmärksamma att ett förebyggande arbete måste prioriteras för att minska många av dessa problem som idag kommer till uttryck genom barns koncentrationssvårigheter och våldstendenser.

5 Ekonomiskt stöd till barnfamiljer

Regeringen pekar på höjningen av barnbidraget som ett led i att förbättra barnfamiljernas situation då den ekonomiska krisen med arbetslöshet och nedskärningar slagit hårdare mot barnfamiljerna än andra grupper. Miljöpartiet anser att denna åtgärd inte kommit de mest utsatta barnen tillgodo. Barn döljs i begrepp som ”hushåll”, inom socialbidragshushållen finns ca 200.000 barn som inte får förbättrade villkor eftersom barnbidraget räknas som inkomst vid socialbidragsansökan och alltså inte kan bli den ekonomiska förstärkning regeringen utlovat. Miljöpartiet har föreslagit en förändring där barnbidraget ej ska ingå vid beräkning av socialbidrag.

6 Socialtjänsten och barn med särskilda behov

Socialtjänstens roll att vara stödjande måste alltid komma i första hand för alla de människor som av någon anledning har kontakt med denna. Barn som växer upp i miljöer där det förekommer våld, missbruk, sexuella övergrepp, fysisk eller psykisk misshandel samt barn till psykiskt sjuka ska ges grundlig uppmärksamhet inom socialtjänsten. Socialtjänsten fattar i dessa ärenden ofta snabba beslut där barnets och familjens synpunkter lämnas litet utrymme. Det finns idag inga krav på socialtjänsten att ta med barnets sociala nätverk då man öppnar en utredning. Miljöpartiet de gröna anser att familj och nätverk måste ges tillfälle att delta vid de beslut som socialtjänsten fattar om omhändertagande och placeringar. Barnets rätt att träffa anhöriga måste garanteras, och det måste ges samma möjligheter att umgås med sin släkt som alla andra barn har, utom då detta strider mot barnets bästa. Med den nyzeeländska modellen ”familjerådslag” ges denna möjlighet, och Miljöpartiet anser att den försöksverksamhet som idag pågår ute i landet bör bli en rättighet bland alla landets kommuner.

7 Flyktingbarn

Regeringens skrivelse berör frågor om alla de barn som syns i Sverige. Men det finns många barn idag runt om i landet som hålls gömda och under lång tid inte ens har vågat gå utomhus för att få frisk luft eller rörelse, än mindre skolundervisning eller sjukvård. Dessa barn far mycket illa och Miljöpartiet vill uppmärksamma flyktingbarnens speciella problematik och föra fram vårt krav på att gömda barnfamiljer får amnesti.

8 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar och inkorporering av barnkonventionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av konsekvensanalyser av beslut om barn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barns lika rätt till barnomsorg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnets rätt till släktkontakt och familjens rätt till familjerådslag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordnad barnpolitik i hela landet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillskott ur statskassan till kommunernas basverksamhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om amnesti för gömda barnfamiljer.

Stockholm den 6 mars 1998
Marianne Samuelsson (mp)
Ewa Larsson (mp)	Thomas Julin (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)	Eva Goës (mp)
Per Lager (mp)