med anledning av skr. 1997/98:67 Konsumenterna och miljön - en handlingsplan för hållbar utveckling

Motion 1997/98:L14 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

1 Sammanfattning

I skrivelsen redogör regeringen för vilka miljömål som bör gälla för konsumentpolitiken. Regeringens centrala mål är att få till stånd konsumtions- och produktionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön och som bidrar till en hållbar utveckling på lång sikt. Regeringens handlingsplan för hur målen skall uppnås innebär bl.a. att hushållen skall uppmuntras att ta ett ökat ansvar för miljön och resurshushållningen. Vidare skall Konsumentverket få ett övergripande sektorsansvar för konsumentrelaterade miljöfrågor. Hushållen skall få information om hur miljöbelastningen på boendet kan minskas. Vidare aviseras miljöinformation om bilar och kollektivtrafiken. Lokalt arbete om konsumenter och miljön skall stimuleras liksom annan frivillig verksamhet rörande hushållsrelaterade miljöfrågor. Även inom undervisningen skall konsumentfrågor med koppling till miljön uppmärksammas i läroplaner m.m.

I flera avseenden tillgodoser regeringen önskemål som vi moderater framfört i tidigare motioner på det konsumentpolitiska området. Inte minst framgår detta av den vikt som regeringen tillmäter det internationella miljösamarbetet, användningen av IT för konsumentupplysningsändamål samt skolans betydelse för unga människors utveckling till medvetna konsumenter. I några avseenden har vi dock en annan uppfattning.

Till skillnad från regeringen anser inte vi att frågan om hur vi uppnår långsiktiga, hållbara miljömål för hushållen kan diskuteras utan koppling till de miljömässiga konsekvenserna av regeringens energipolitik. Vad gäller regeringens miljömål inom konsumentpolitiken anser vi att konkurrens och valfrihet bör utgöra centrala inslag vid utformningen av en sådan politik. Inte med ett ord berörs konkurrensens och valfrihetens betydelse för konsumenternas val av miljövänliga produkter.

2 Miljömålen inom konsumentpolitiken

Regeringen uppställer fyra konsumentpolitiska mål för miljön. För det första skall utvecklingen av konsumtions- och produktionsmönster leda till mindre påfrestningar på miljön och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Övriga mål är att hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, att konsumenterna skall ha en stark ställning på marknaden och att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas.

Till regeringens konsumentpolitiska miljömål vill vi tillföra ett femte, nämligen målet att svensk konsumentpolitik skall slå vakt om konkurrens och valfrihet. Enligt vår uppfattning utgör konkurrens ett viktigt incitament för utvecklingen av nya och mer energisnåla produkter, t.ex. energisnåla apparater eller energisnåla hus. En absolut förutsättning för att konkurrens skall uppstå är valfrihet. Ett bra exempel på detta är konsumenternas allt större efterfrågan på ekologiska hus. Dessa hus hade inte varit tillåtna att bygga om inte den borgerliga regeringen hade avreglerat byggreglerna. Härigenom ökade valfriheten och konkurrensen.

Fortfarande finns byggregler som hämmar utvecklingen av nya och från miljösynpunkt intressanta bygglösningar. Exempelvis kan kommunerna hindra alternativa, mer miljövänliga toalettlösningar i nya hus. Det säger sig självt att brist på konkurrens inte stimulerar konsumenternas efterfrågan av alternativa, miljövänliga lösningar.

Mot denna bakgrund anser vi att de miljöpolitiska målen på konsumentområdet bör kompletteras med ett femte miljömål om valfrihet och konkurrens i enlighet med vad som anförts ovan.

3 Mer kunskap om konsumentrelaterade miljöfrågor

Regeringen anser att det behövs bättre forskning och underlag inför beslut om åtgärder och uppföljning vad gäller konsumentfrågor som rör ekologisk hållbarhet. Bl.a. framhålls att kunskapen bör öka vad gäller sambandet mellan hushållens agerande och påverkan på miljön å ena sidan, och vilka faktiska förutsättningar som finns för hushållen att agera miljömedvetet å den andra. Enligt regeringen kan behovet av kunskap tillgodoses genom Konsumentverkets och Naturvårdsverkets gemensamma, redan pågående projekt. Även enligt Moderata samlingspartiet är det naturligtvis angeläget att kunskapsnivån avseende konsumentrelaterade miljöfrågor ligger på hög nivå. Av bl.a. det skälet föreslog vi i vårt budgetalternativ för kommande treårsperiod extra medel till miljöforskning. Även om regeringen i skrivelsen nu säger sig vilja lägga tonvikt på miljöforskningen (skr. s. 16 ff) så går dessa uttalanden stick i stäv med regeringens agerande på miljöforskningsområdet. Så sent som 1997 drog sig staten ur näringslivets och statens samfinansiering av avfallsforskningsinstitutet Reforsk, som en följd av regeringens besparingar på Miljödepartementet. När förutsättningarna för en samfinansiering inte längre förelåg drog sig även näringslivet ur med resultatet att Reforsk lades ner. I sammanhanget bör noteras att om vårt budgetalternativ hade vunnit stöd hade bl.a. forskningen vid Reforsk kunnat fortsätta.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan och med beaktande av regeringens uttalande i den här aktuella skrivelsen utgår vi ifrån att ryckigheten som tidigare präglat regeringens agerande på miljöforskningsområdet kommer att upphöra.

4 Åtgärder som rör boendet

Vi finner det mycket märkligt att regeringen i sitt resonemang om hushållens belastning på miljön och energiförbrukning totalt bortser från de miljömässiga konsekvenserna av kärnkraftsavvecklingen. Regeringens stängning av en reaktor i Barsebäck bygger på antagandet att hushållens elförbrukning kan minskas och ersättas av annan uppvärmning. I den nu aktuella skrivelsen undviker dock regeringen att gå in på vad som de facto kommer att hända när elproduktionen från vattenkraft och kärnkraft inte räcker till för att täcka bl.a. de svenska hushållens energiförbrukning. Från moderat håll har vi varnat för bl.a. de miljömässiga konsekvenser som uppstår när underskottet i sin tur kommer att behöva täckas med el från de oljeeldade reservkraftverken i Stenungssund och Karlshamn samt genom import av el från våra grannländer. Hushållens ökade utnyttjande av den inhemska oljeeldade reservkraften kommer att medföra en betydande miljöpåverkan i form av större koldioxidutsläpp. Ett ännu större miljöproblem uppstår när tillskottselektriciteten produceras i kolkraftverk, vilket är fallet med huvuddelen av importen.

Vi har inget emot att regeringen ger Boverket i uppdrag att utveckla system för kvalitetsdeklarationer av bostäder utifrån olika miljöaspekter eller att frågan om att införa individuell (lägenhetsvis) mätning och debitering efter energi- och resursåtgång i flerfamiljshus diskuteras, men vi anser att även den centrala frågan om kärnkraftsavvecklingens inverkan på hushållens framtida miljöbelastning hör hit.

Regeringen säger i skrivelsen att det är en angelägen uppgift att sprida kunskap till hushållen om hur de kan minska miljöbelastningen av sitt boende på allvar (skr. 35 ff). Mot bakgrund av det ovan sagda är det dock svårt att ta regeringens uttalande på allvar.

5 Åtgärder som rör resande

Enligt regeringen krävs det åtgärder för att göra biltrafiken förenlig med ett ekologiskt hållbart samhälle och för att motverka en utveckling mot ett ensidigt beroende av bilinnehav. Med den utgångspunkten har regeringen gett Konsumentverket m.fl. i uppdrag att ge ut en samlad konsumentinformation om bilar. Vidare uttalas att Konsumentverket i samverkan med andra berörda myndigheter och branscher bör arbeta för en utveckling i konsumenternas intresse på kollektivtrafikområdet.

Regeringens strävan att motverka ett ensidigt bilberoende på grund av bl.a. bilens miljöpåverkan måste enligt vår mening diskuteras och belysas utifrån det faktum att bilen är en avgörande förutsättning för ett fungerande samhälle. Utan bilen skulle många människor varken ha fungerande arbetsliv eller socialt liv. Bilen är särskilt viktig för boende i glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en bredare arbetsmarknad och högre sysselsättning underskattas emellertid konsekvent av regeringen.

Den teknikutveckling som pågår i alla biltillverkande länder kommer att resultera i mer energiaktiva fordon. Ett etappmål kan vara en familjebil med en bränsleförbrukning på ca 0,4 liter per mil, vilket uppnås genom vidareutveckling och produktanpassning av material och komponenter. Det är således viktigt att slå fast att bilismens miljöpåverkan inte skall beskrivas som statisk. I takt med att bilparken moderniseras reduceras miljöpåverkan. Utsläppen har också minskat betydligt jämfört med när de första beräkningarna rörande bilismens miljökonsekvenser gjordes. Den svenska bilismen skulle kunna bli miljövänligare, men den snabbaste vägen dit stängs av regeringens politik. Våra höga skatter innebär allt mindre marginaler för vanliga svenska hushåll, vilket bl.a. gör det svårt för hushållen att byta bil i sådan takt att bästa och mest moderna miljörening finns i de svenska bilarna.

Vad gäller kollektivtrafikens inverkan på bilberoendet så drar regeringen slutsatsen att en väl fungerande kollektivtrafik kan leda till ett minskat bilberoende. Vi menar att konkurrens och avreglering utgör viktiga incitament för kollektivtrafikens framtida utveckling. Vi har också goda erfarenheter av avregleringar och konkurrensutsättning inom kommunikationsområdet, vilket bl.a. tydliggjorts genom sänkta kostnader.

Enligt vår uppfattning är det angeläget att konkurrensen vårdas, upprätthålls och bibehålls inom de områden där detta är möjligt; kollektivtrafiken är ett sådant område. Ett sätt att få till stånd konkurrens är att avskaffa befintliga och undvika nya konkurrenshämmande regler och subventioner från det allmänna. Behov av ekonomiskt stöd från samhället är enligt vårt synsätt aldrig ett argument för att trafiken måste drivas och ägas av samhället. Genom konkurrensutsättning och avreglering skapas de bästa förutsättningarna för en kollektivtrafik som just tillfredsställer vad den som reser efterfrågar.

6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en komplettering av skrivelsen vad avser ett femte miljömål avseende konkurrens och valfrihet inom konsumentpolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en komplettering av skrivelsen vad avser behovet av kunskap om konsumentrelaterade miljöfrågor i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en komplettering av skrivelsen vad avser hushållens ökade miljöbelastning vid en kärnkraftsavveckling i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en komplettering av skrivelsen vad avser åtgärder som rör resande i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 mars 1998
Rolf Dahlberg (m)
Stig Rindborg (m)	Henrik S Järrel (m)
Tomas Högström (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Eva Björne (m)	Lennart Fridén (m)