med anledning av redog. 2008/09:RRS18 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Utanförskap och sysselsättningspolitik

Motion 2008/09:A10 av Berit Högman m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Riksrevisionens rekommendationer.

Motivering

Riksrevisionen har undersökt om begreppet utanförskap är tillräckligt tydligt definierat för att kunna fungera som en uppföljningsbar målvariabel. Granskningen visar att regeringen inte har definierat målet att minska utanförskapet, inte brutit ned det i delmål och operationaliserat det, vilket försämrar möjligheterna till en effektiv styrning och uppföljning. Riksrevisionen pekar på problemet med att begreppet utanförskap har använts som det övergripande målet för sysselsättningspolitiken vilket gör att andra viktiga mål, som låg arbetslöshet, förlorar i betydelse. Riksrevisionen menar att indikatorn är problematisk eftersom det är otydligt om det är antalet helårsekvivalenter eller personer som avses. Även personer som under en kortare tid har varit arbetslösa eller fått sjukersättning räknas in i utanförskapet. Det är missvisande, menar Riksrevisionen, att många som normalt skulle anses ha en stark ställning på arbetsmarknaden räknas in i utanförskapet på grund av en kortare tids ersättning.

Ett annat problem som uppmärksammas är att en indikator som baseras på ersättning från ett transfereringssystem per automatik påverkas av förändringar i regelsystemet av exempelvis ersättningsperiodens längd, utan att det egentligen har ett samband med själva utanförskapet. Man menar också att utanförskapet bör redovisas i förhållande till befolkningen. Riksrevisionen konstaterar att en minskning av utanförskapet inte behöver betyda att den långvariga frånvaron från arbete har minskat.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

• precisera begreppet utanförskap så att det uppfyller de krav som bör ställas på en målvariabel enligt de kriterier som har formulerats av riksdagen (bet. 2000/01:FiU2, rskr. 2000/01:123 och bet. 2003/04:FiU2, rskr. 2003/04: 125),

• ytterligare förbättra redovisningen av sysselsättningspolitikens effekter,

• vidareutveckla det sysselsättningspolitiska ramverket så att det kan användas för att utvärdera politikens effekter,

• komplettera kostnadsbedömningar av sysselsättningspolitiska reformer med siffersatta angivelser av hur de förväntade beteendeförändringarna påverkar kostnaderna.

Regeringen presenterade en definition av utanförskapet inför valet 2006 som man sedan dess har ändrat flera gånger. Den definition man nu använder sig av (densamma som redovisas i Riksrevisionens rapport) är en sammanställning av helårsekvivalenterna i olika ersättningssystem: ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder/aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuklön samt sjuk- och aktivitetsersättning. Detta sätt att mäta kan vara rimligt om man vill jämföra utbetalningar ur de gemensamma trygghetssystemen mellan åren men fyller ingen funktion om man vill se till hur många individer som får ersättning. Inte heller är sättet att mäta ersättningsutbetalningar relevant om man vill mäta hur många som står utanför arbetsmarknaden.

Begreppet utanförskap är vid det här laget så misshandlat att det bör betraktas som oanvändbart även av regeringen. För oss socialdemokrater är det viktigt att det finns relevanta variabler för att man ska kunna sätta upp mål och mäta utvecklingen på arbetsmarknaden. Utanförskapet är inte en sådan.

Stockholm den 11 februari 2009
Berit Högman (s)
Sylvia Lindgren (s)	Lars Lilja (s)
Maria Stenberg (s)	Luciano Astudillo (s)
Ann-Christin Ahlberg (s)	Patrik Björck (s)
Jennie Nilsson (s)