med anledning av prop. 2008/09:70 Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Motion 2008/09:Ju10 av Lena Olsson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppföljning av lagstiftningens effektivitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resurser till finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten.

Motivering

Regeringen presenterar i proposition 2008/09:70 en ny lag mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vi konstaterar att det tagit tid för regeringen att komma till beslut i frågan. I februari 2006 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en särskild utredare med uppdrag att analysera hur EU:s tredje direktiv skulle genomföras i svensk rätt. I mars 2007 redovisades uppdraget Genomförandet av tredje penningtvättsdirektivet (SOU 2007:23). Men inte förrän nu i slutet av november 2008 kan regeringen presentera en proposition.

Grov organiserad brottslighet är ett växande samhällsproblem och det finns i dag en stark koppling mellan denna typ av brottslighet och ekonomisk brottslighet. Penningtvätt är en ofrånkomlig del i nästan all kriminell verksamhet. Svarta pengar måste bli vita för att brottsligheten ska vara lyckad. Därför är det viktigt att det finns skarpa regler som motverkar penningtvätt. Det är samtidigt mycket viktigt att regler som tillskapas inte motverkar ett legalt utbyte av pengar exempelvis med en del länder i Afrika, där banksystemet är uppbyggt på ett annat sätt än vårt. För en del familjer är det ekonomiska stödet från släktingar i västvärlden en förutsättning för utveckling och hälsa.

Med den nya lagstiftningen, som bygger på ett direktiv från EU, skärps reglerna. Fler aktörer ska nu omfattas av reglerna, ett riskbaserat förhållningssätt introduceras och det ställs även mer detaljerade krav på information som aktörerna ska ta reda på om sina kunder.

Endast en bråkdel av alla de företag som i dag har rapporteringsplikt rapporterar misstanke om penningtvätt till Finanspolisen. Det är till och med så att antalet rapporter om misstänkt penningtvätt eller terrorismfinansiering till Finanspolisen enligt lag minskar årligen sedan 2005. Det är problem som kan grunda sig i både okunskap och ointresse från företagens sida. Det är viktigt att regeringen nu följer upp lagstiftningen i syfte att se till att den får avsedda effekter och att myndigheter har de resurser och den teknik som behövs för att nå effektivitet. Genom riktade utbildningsinsatser till företag i olika branscher som omfattas av penningtvättslagen menar vi att Finanspolisen t.ex. kan förbättra rapporteringen. Detta ska ges regeringen till känna.

Dessutom menar vi att det vid denna typ av lagstiftning krävs lyhördhet och förståelse för vissa yrkesgrupper som har en särskild ställning gentemot sina klienter. Advokatyrket har t.ex. en särställning. Sådant hänsynstagande har skett i delar men samtidigt är den kritik Advokatsamfundet framfört, bl.a. mot kravet på identitetskontroll, i vissa fall inte tillgodosedd.

Finanspolisen måste förstärkas för att kunna hantera de anmälningar den får, inte minst eftersom dessa lär bli fler med det tredje penningtvättsdirektivet. Finanspolisens samverkan med Skatteverket måste också stärkas eftersom myndigheterna var för sig besitter information som kan vara av ömsesidig nytta. Självklart bör även Ekobrottsmyndigheten stärkas. Detta ska ges regeringen till känna.

Polisen aviserar att man kommande år kommer att ha underskott, vilket är oroande. Samtidigt har polisen de senaste åren haft betydande överskott. Vi menar att polisen nu måste se över sin ekonomiska struktur. Styrningen över polisens ekonomi måste stärkas för att eventuella tillskott i framtiden skall få önskad effekt bl.a. när det gäller penningtvätt.

Stockholm den 4 december 2008
Lena Olsson (v)
Rossana Dinamarca (v)	Siv Holma (v)
Amineh Kakabaveh (v)	Elina Linna (v)
Eva Olofsson (v)