med anledning av prop. 2004/05:111 Förstärkning av studiestödet

Motion 2004/05:Ub14 av Torsten Lindström m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsbidragets modell och nivå.

2. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs till 55 år.

3. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen för rätt till rekryteringsbidrag höjs till 55 år.

4. Riksdagen beslutar att den övre åldersgränsen i den s.k. lånetrappan höjs till 55 år.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dispensregler för maximalt antal studiemedelsberättigade veckor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ytterligare studiemedelsfinansierade studier efter förvärvsarbete.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att se över studiemedelssystemet och dess sociala konsekvenser för de studerande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att korta den s.k. 30-dagarskarensen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för studenter som blir föräldrar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ensamstående studenter med barn.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om justering av nivåerna i studiemedlet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget påverkas.

Inledning

Kristdemokraterna ser tryggheten för studenterna som en av de hörnpelare som den högre utbildningen vilar på. Trygghetssystemen ska vara utformade så att studenterna däri har en naturlig plats oavsett livssituation. Det går inte att acceptera vare sig ur etiskt, samhällsekonomiskt eller personbaserat perspektiv att de livsvillkor som dagens studenter har inte beaktats. I ett kunskapssamhälle där förmågan att lära, lära om och lära nytt blir allt viktigare för ett gott liv fordras också ett studiemedelssystem som ser till studentens hela livssituation.

Sammansättningen av gruppen studerande har förändrats kraftigt under de senaste åren varför de studerande inte längre är att betrakta som en homogen grupp. Trots idoga försök har emellertid inte politikens bild av studenten - som en ung person som är fri, festar, pluggar sent om nätterna och kan låna pengar av mamma och pappa när ekonomin tryter - ändrats i motsvarande grad. Allt oftare är studenterna äldre och har barn. Gränsdragningsproblematiken gentemot andra sociala välfärdssystem blir därmed också ett problem som berör allt fler. Regeringen har under gångna år inte, utöver tillfälliga ändringar, förmått föreslå de förändringar i studiemedelssystemet som skulle ha varit nödvändiga.

Kristdemokraternavill göra det möjligt för fler att studera, oavsett bakgrund. Därför har vi under längre tid föreslagit tillsättandet av en studiesocial utredning. Efter hårt motstånd föll den socialdemokratiska regeringen till föga och valde att gå kravet till mötes - om än bara halvvägs. Utredaren fick endast i uppdrag att kartlägga situationen, inte att komma med de förslag som var nödvändiga. Ett reformarbete sköts därmed på framtiden. Olika ministrar har svarat svävande på frågor och interpellationer i riksdagen. Exempelvis sade socialminister Berit Andnor i debatt om en kristdemokratisk interpellation den 12 februari 2004:

Sedan handlar det också om de generella insatserna vi gör genom våra välfärdssystem. Den generella välfärden är fantastisk när det gäller att bringa ned antalet fattiga. Alla jämförelser som omfattar den generella välfärdens principer som kan göras med de nordiska länderna, länder i Europa och i världen i övrigt visar att den generella välfärdens principer leder till att vi får förhållandevis färre antal människor som är ekonomisk utsatta. Det är jag väldigt nöjd med.

Ett grundläggande problem i regeringens hållning har sålunda varit oviljan att se studenternas reella situation, i stället för den generella välfärdsprincipen.

Efter att i åratal haft svårt se behovet av förändringar i studiemedelssystemet kommer till slut regeringen äntligen med proposition 2004/05:111 "Förstärkning av studiestödet". Kristdemokraterna välkomnar flera av förslagen i propositionen som steg i rätt riktning. Men vi vill se fler förändringar.

Barntillägget

Det är glädjande att regeringen äntligen föreslår införandet av ett barntillägg, då studerande med barn enligt föreliggande statistik har svårare att försörja sig än jämförbara grupper. Notabelt är dock att förslaget kommer i slutet av mandatperioden nära ett förestående val och efter press från Kristdemokraterna som under flera år föreslagit införande av ett barntillägg. Kristdemokraterna har under en lång rad år krävt införandet av ett barntillägg. Vi har presenterat finansierade förslag som tagit sin utgångspunkt i barnets behov.

I utredningen "Ett barntillägg till studerande" (Ds 2004:54) övervägs utformningen av stödet:

1. ett stöd per barn,

2. ett differentierat stöd beroende på antal barn,

3. ett stöd per studerande oavsett antal barn.

Alternativen a och b utgår från barnperspektivet och kan i många fall bäst tillgodose syftet att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer. Tillgänglig statistik visar att familjer med flera barn har sämre ekonomi. Alternativ c lämpar sig bäst ur ett studerandeperspektiv och med hänsyn till studiemedelssystemets konstruktion eftersom studiemedel lämnas med generella och lika stora belopp till alla studerande.

Utredningen förordar alternativ b. Skälet är att detta alternativ dels tar hänsyn till om det finns flera barn i hushållet och därmed hjälper den mest utsatta barngruppen, dels innebär ett rejält tillskott för alla studerande med barn, d.v.s. även de med ett barn. Enligt arbetsgruppens mening beaktas både barnperspektivet och studerandeperspektivet i detta alternativ. Kristdemokraterna menar att alternativ b kan vara en lösning för att snabbt komma till rätta med akuta problem. Kristdemokraterna anser dock att ett barnperspektiv ska råda varför inriktningen på längre sikt bör vara att barntillägget ges med samma nivå till alla barn. Vidare vill Kristdemokraterna särskilt peka på de förändringar i familjepolitiken som vi föreslår i andra motioner. Vi förespråkar en förbättrad föräldraförsäkring samt införande av barndagar och kommunalt vårdnadsbidrag. Dessa åtgärder samverkar för att ge också de familjer där föräldrar studerar valfrihet och bättre möjligheter att försörja sig.

Åldersgräns: 55 år

Att leva är att ständigt befinna sig i förändring. Människor formas också utifrån livets olika erfarenheter. Det samhälle vi lever i förändras. Arbetslivet ställer nya och annorlunda krav på kunskaper och utbildning. Det svenska utbildningssystemet har under de senaste åren genomgått stora förändringar för att anpassa sig till de nya krav som ställs. Detta gör att vi ständigt behöver lära oss nya saker för att vara tillfreds med oss själva och hitta en plats i tillvaron och arbetslivet som vi kan vara nöjda med.

Socialdemokraterna föreslår i propositionen efter många års hårdnackat motstånd plötsligt höjda åldersgränser för både studiemedlet och rekryteringsbidraget till 54 år. Kristdemokraterna har tidigare krävt 55 år som åldersgräns, vilket vi fortfarande står fast vid. 55 år är en mer vedertagen åldersgräns, studiebidrag på utbildningar till bristyrken beviljas till exempel i dag t.o.m. 55 års ålder, vilket också påtalas i CSN:s remissvar. Detta gäller även den s.k. lånetrappan, det successiva minskandet av maximalt studiemedelsutnyttjande. Kristdemokraterna anser att denna bör löpa fram till 55 år, i stället för som regeringen föreslagit, till 54 år.

Dispensreglerna

Det "nya" studiestödssystemet innebär att det är mycket svårt att få dispens för studiemedel under fler än 12 terminer. De "synnerliga skäl" för dispens som införts bör därför ersättas med "särskilda skäl" som det tidigare stod. I propositionen föreslås att "särskilda skäl" ska återinföras i studiestödslagen (1999:1395) från och med det år då den studerande fyller 40 år. Det är förvisso ett steg i rätt riktning men inte till fyllest. Kristdemokraterna anser i stället att alla som studerat under fyra år eller längre tid ska ha möjlighet att få dispens enligt de tidigare reglerna för att kunna slutföra sin utbildning.

Problemen vid studier - arbete - ytterligare studier

Alla som varvat arbete och lånefinansierade studier sedan det nya studiemedelssystemet infördes 2001 har fått eller riskerar att få orealistiska avbetalningsplaner. Det beror på att systemet inte är anpassat till uppehåll för arbete under studiernas gång. CSN uppskattar att minst 3 000 personer fick återbetalningskrav på mellan 20 000 kr och 50 000 kr 2004.

Problemet uppstår när en person först studerar med lån, sedan arbetar ett tag, därefter återgår till studier för att sedan åter börja jobba. CSN gör upp en återbetalningsplan när studierna avbryts första gången. Planen ligger sedan fast även om personen tar nya lån senare. Eftersom en många gånger högre skuld ska betalas på samma tid som den ursprungliga mindre skulden skjuter årsbeloppen i höjden.

CSN har på regeringens uppdrag gjort en uppföljning av studiestödet. Denna har bland annat visat att effekterna av att en återbetalningstid står fast även efter nyupplåning kan innebära stora förändringar av årsbeloppet. Det kan i vissa fall medföra en orimlig återbetalning för den enskilde. Låntagare kan redan i dag kontakta CSN för att ansöka om en ny återbetalningstid. Som svar på en skriftlig fråga från Kristdemokraterna gav statsrådet Lena Hallengren i mars 2005 beskedet att "vi ser nu över hur återbetalningstiden kan justeras för den enskilde på ett enklare sätt". Ännu har inte regeringen vidtagit några åtgärder, vilket bör ske snarast.

En bättre granskning av den studiesociala situationen

Den studiesociala utredningen (SOU 2003:130 "Studerande och trygghetssystemen") kartlade situationen för studenterna, men presenterade inga förslag på hur socialförsäkringen ska fungera för studenter. Att situationen är ohållbar för studenter är redan känt. En starkt bidragande orsak till misslyckandet är att den socialdemokratiska regeringen inte gav utredningen tillräckliga direktiv med mandat att föreslå förändringar i alla delar. De förändringar och förslag som hittills presenterats är mest att betrakta som plåster på såren. Det landets 350 000 högskolestudenter behöver är grundläggande trygghet. Några av förslagen var av sådan karaktär att de går att genomföra utan vidare utredningsarbete, vissa utan ökade kostnader. Det är angeläget att de genomförs snarast.

Kristdemokraterna föreslår också att en parlamentarisk utredning med mandat att lämna förslag också i förhållande till andra trygghetssystem bör tillsättas. De studerande bör ges insyn i utredningens arbete och beredas möjligheter att komma med förslag.

Slopa 30-dagarskarensen

För alla studenter som uppbär studiemedel finns en sjukförsäkring som innebär att om sjukperioden varar mer än 30 dagar avskrivs lånen för tiden därefter. De första 30 dagarna utgör alltså en sorts karenstid. Denna försäkring gäller dock bara vid heltidssjukskrivning. Att studenternas karenstid är 30 dagar gör att det blir mycket kostsamt för en student att vara sjuk. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till kortare karenstid.

Inför deltidssjukskrivning

Studier i mer begränsad omfattning kan vara den bästa chansen att komma tillbaka till vardagslivet för en person som blivit sjuk. De positiva effekterna för både samhället och den enskilde är uppenbara om förutsättningarna att kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid ökar. I dag måste studiestöd uppbäras kontinuerligt för att ge skydd i samband med beräkning av sjukpenninggrundad inkomst. Om reglerna kan anpassas till ett flexibelt bruk av studiemedlen kan skyddet för studerande i samband med sjukdom förbättras. Detta kan underlätta övergången från sjukdom till studier. Kristdemokraterna anser att deltidssjukskrivning ska vara möjlig att kombinera med deltidsstudier.

Sjukförsäkring för studenter

Studiemedel är i dag inte en SGI-grundande inkomst. Det innebär att en student inte har rätt till sjukförsäkringen. Kristdemokraterna föreslår därför att en ny standardförsäkring vilken skulle inkludera de studerande i socialförsäkringen utreds, lämpligen av den ovan nämnda parlamentariska utredningen. Vidare bör möjligheten till avskrivning av studielån vid kortare sjukdom och vård av sjukt barn ses över.

Mamma och pappa student?

Studenter får vara hemma för vård av sjukt barn med bibehållet studiestöd. Det innebär dock att studierna blir lidande. Vård av barn med bibehållet studiestöd kan tas ut med maximalt 60 dagar per barn och år. Överskrids denna gräns förloras rätten till studiemedel. En nybliven pappa ska kunna ta ut tio "pappadagar" i samband med barnets födelse, men CSN tar inte hänsyn till dessa pappadagar vid bedömningen av studiemeriter. Det betyder att rätten till studiemedel förloras om man missat att ta poäng för att man tagit ut dessa pappadagar i samband med sitt barns födelse. Villkoren för att bli förälder under studietiden måste ses över.

Ensamstående föräldrar

Ensamstående studenter med barn har en särskilt utsatt situation. Många har inte någon inkomst före studierna som man grundar en föräldrapenning på utan hamnar på grundnivån, 180 kronor per dag (före skatt). När studierna återupptas finns barnbidraget, eventuellt bostadsbidrag och studiemedlet att leva av. För många blir det en omöjlig ekvation; de tvingas söka socialbidrag. Ensamstående föräldrar har en särskilt utsatt situation. Kristdemokraterna har ett finansierat förslag på en höjning av grundnivån i föräldraförsäkringen till 230 kronor per dag. Det skulle särskilt gynna studenter som får barn under studietiden. I den mer genomgripande utredning som Kristdemokraterna föreslår bör situationen för studenter som är ensamstående föräldrar särskilt granskas.

Uppräkning av studiemedlet

Till skillnad från andra grupper i samhället har studenterna inte återhämtat sig från 1990-talets ekonomiska kris. Beräkningar i SFS Studentekonomiska rapport 2005 (dnr PT5-5/0405) visar att studenters köpkraft sedan 1990-talets början minskat med 22 procent jämfört med konsumentprisindex (KPI). Om studiemedlet skulle korrigeras, d.v.s. höjas, utifrån förlusten i köpkraft så skulle en heltidsstuderande få 1 629 kronor mer per utbetalningstillfälle (10 stycken per år). Kristdemokraterna vill långsiktigt justera nivåerna i studiemedlet i denna riktning.

Höjd bidragsdel

Studiestödssystemet ska konstrueras så att många attraheras av högre studier samtidigt som det uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den egna ekonomin och därmed också indirekt för samhällets ekonomi. På sikt bör principen hälften bidrag, hälften lån gälla, vilket bör ges regeringen till känna. Enligt Kristdemokraternas budgetförslag skulle bidragsdelen höjas till 36 procent av totalbeloppet höstterminen 2006. Därför har vi i vårt förslag satsat 150 miljoner kronor mer än regeringen 2006 och 300 miljoner kronor mer under 2007.

Slopat fribelopp

Fribeloppet är den maximala inkomst som en student får ha per kalenderhalvår utan att studiemedlen eller rekryteringsbidraget minskas. Vi anser att inkomsttaket ska tas bort, d.v.s. att det ska vara fritt för studenter att komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen påverkas. Ett högre bidrag kombinerat med borttaget inkomsttak ger möjlighet att minska studielånen. De föreslagna förändringarna ska också kompletteras med höga krav på resultat och principen att lånen ska betalas tillbaka. Att lånen ska betalas tillbaka i sin helhet utgör incitament att hålla nere lånedelen. Den enskilde studenten uppmuntras till personligt ansvarstagande för sin ekonomi. Uppmuntran i kombination med krav när det gäller studieresultat är en god modell för framtidens studiestöd.

Stockholm den 14 april 2005
Torsten Lindström (kd)
Inger Davidson (kd)	Sven Brus (kd)
Dan Kihlström (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Olle Sandahl (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)