med anledning av prop. 2003/04:138 Tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Motion 2003/04:Ub5 av Torsten Lindström m.fl. (kd)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det vidgade rekryteringsbidraget skall riktas till vård- och omsorgspersonal.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det vidgade rekryteringsbidraget skall användas till utbildning på grundskole- och gymnasienivå, gymnasiala påbyggnads- och fördjupningskurser och högskolans basår.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att studietakten för det vidgade rekryteringsbidraget skall kunna vara 20, 50 eller 75 %.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att åldersgränsen för rekryteringsbidrag till vuxenstuderande generellt skall vara 55 år.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att begränsningen för CSN att omfördela maximalt 20 % av rekryteringsbidraget mellan kommuner skall slopas.

6. Riksdagen beslutar om ändring av lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande i enlighet med vad som i motionens anförs.

2 Inledning

Idag saknar många vuxna trots de gångna årens insatser utbildning på grund- och gymnasienivå. Det är ett stort problem eftersom många på det sättet utesluts från möjligheten till fortsatt utbildning. Att ge alla en grundläggande utbildning är det viktigaste och mest fundamentala steget för att kunna lära hela livet, eftersom det är en förutsättning för i stort sett allt formellt lärande. Men vi menar också att utbildningssystem måste byggas utifrån behov. Extraordinära insatser utan problembeskrivning som verkar vara konstruerade för att lösa regeringens problem med öppen arbetslöshet 2006 bör avslås.

Kristdemokraterna förslår att regeringens proposition avslås till förmån för ett alternativt system som är flexibelt och mer individanpassat. Satsningar på personal inom vården bör prioriteras och länkas samman med andra kristdemokratiska vård- och utbildningssatsningar. För att motverka behovet av extraordinära insatser pekar vi på att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett förslag om individuellt kompetenskonto.

3 Nuvarande rekryteringsbidrag

Rekryteringsbidraget infördes den 1 januari 2003 samtidigt som Kunskapslyftet och det särskilda utbildningsbidraget avvecklades. Stödet är avsett att bidra till rekrytering av korttidsutbildade personer som behöver kompetensutveckling på grundskole- eller gymnasienivå och ges maximalt i 50 veckor.

Rekryteringsbidrag beviljas inte till den som under de senaste fem åren studerat med studiestöd, med undantag av dem som påbörjat studier med enbart särskilt utbildningsbidrag under 2002. En förutsättning är också att den studerande antingen är arbetslös, riskerar att bli arbetslös eller har ett funktionshinder.

Rekryteringsbidrag lämnas med två olika belopp. Det generella bidraget motsvarar vad som maximalt kan beviljas i studiemedel (bidrag plus grundlån). Det högre bidraget utgör 122,5 procent av det generella beloppet och kan utgå om den studerandes inkomst legat över en viss nivå det senaste året.

Rekryteringsbidraget fördelas årsvis på varje kommun utifrån bestämda nyckeltal. Den faktor som CSN, Centrala studiestödsnämnden, tar hänsyn till vid anslagsfördelningen är kommunens andel av landets befolkning i åldern 25–50 år som saknar treårig gymnasieutbildning. Om en kommun bedömer att hela anslaget inte kommer att utnyttjas så kan CSN omfördela dessa pengar till kommuner som har behov av ytterligare medel. Högst 20 procent av en kommuns anvisade medel får omfördelas på detta sätt.

3.1 Tillfälligt vidgat rekryteringsbidrag

I propositionen finns ingen ordentlig beskrivning av de behov som motiverar en tillfällig satsning 2004/05, det vill säga strax före valet 2006. Det finns heller ingen beskrivning av varför just 6 000 personer ska få det nya stödet.

I propositionen föreslås bland annat i 21 § i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande att regeringen får meddela föreskrifter som innebär avvikelser från 8, 9 och 11 §§. De två första paragraferna av dessa slår fast att bidraget får ges vid minst 20 procent av heltid, med en minimilängd om tre veckor, endast för studietid som omfattas av kursplan eller motsvarande för utbildningen samt att deltidsstudenter får 20, 50 eller 75 procent av helt bidrag. Om man medger undantag från dessa bestämmelser, så finns en tydlig risk för urholkning av kvaliteten.

Omfattningen av studierna förslås kunna vara kortare tid än tre veckor. När studietiden totalt sett i genomsnitt förväntas uppgå till 40 veckor för dem som uppbär det tillfälligt vidgade studiebidraget så menar Kristdemokraterna att regeringens förslag riskerar att bidra till ”snuttifierade” kunskaper. Det är allvarligt.

I propositionen framgår att den genomsnittliga studietiden beräknas ligga på 40 veckor med halvtidsstudier. Kristdemokraterna menar att det är orimligt. Förslaget tar ingen hänsyn till individens behov av eller kapacitet för studier.

3.2 Rekryteringsbidraget som fenomen

Kristdemokraterna är kritiska till den modell som rekryteringsbidraget har i sin generella del. CSN rapporterar i sitt budgetunderlag för 2004–2006 om en hög grad av utnyttjande. Detta pekar på ett behov som är större än vad rekryteringsbidraget täcker i dagsläget. Att platsantalet i högskolan begränsar intaget av studenter försöker man möta genom kvotgrupper och möjligheter till individanpassad antagning – det finns därigenom en chans för alla. Alla som söker till högskolan har minst gymnasiekompetens. Men det finns en skev människosyn bakom rekryteringsbidragets grundtanke. De svagaste i samhället riskerar att utsättas för risken att inte få tillgång till en grundläggande utbildning.

3.3 Kompetenskonto – den försvunna reformen

Kristdemokraterna har, tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern, föreslagit ett system för individuella kompetenskonton. Detta skulle undanröja behovet av brandkårsutryckningar för att genom extraordinära åtgärder erbjuda prioriterade grupper möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. Hela utbildningssektorn skulle må väl av mer långsiktighet och minskad ryckighet.

Regeringens hantering av frågan förtjänar riksdagens kritik. Efter att frågan om kompetenskonto diskuterats under lång tid lade en statlig utredning sitt förslag år 2000. År 2002 kom till sist en proposition från regeringen som var en halvmesyr. Den innehöll inga lagförslag utan endast knapphändiga riktlinjer. Ett komplett förslag aviserades till hösten 2002 för att systemet skulle kunna träda i kraft den 1 juli 2003. Men någon sådan proposition kom aldrig.

Denna viktiga reform om ett individuellt kompetenssparande skjuts hela tiden på en alltmer osäker framtid. Till detta aviserar nu arbetslivsminister Hans Karlsson i ett frågesvar att förslag kommer ”under mandatperioden” och att ”alternativa lösningar” till individuellt kompetenssparande prövas. Hela idén med individuellt kompetenssparande riskerar nu att förfuskas, tvärtemot riksdagsbeslutet. Nu skriver vi maj 2004 och fortfarande har regeringen inte kommit med något förslag. Inte nog med att denna viktiga reform för svensk arbetsmarknad och för svenska arbetstagare hela tiden skjuts på framtiden, regeringen visar också bristande respekt mot ett av riksdagen fattat beslut.

4 Kristdemokraternas förslag – flexiblare lösningar

Regeringens proposition om ett utökat rekryteringsbidrag för vuxenstudier har ambitionen att skapa möjligheter till utbildning för anställda inom verksamheter som helt eller till betydande del är finansierade av kommuner och landsting. Det är en lovvärd ambition, men vi anser att regeringen har valt oflexibla lösningar som riskerar att inkräkta på kvaliteten. Därför yrkar vi på avslag till regeringens proposition till förmån för en alternativ satsning med annan inriktning. Dessa ändringar syftar till att göra rekryteringsbidraget flexiblare, mer sammanhållet och mer anpassat efter människors behov och förutsättningar.

4.1 Inriktning och nivå – en bred satsning på vård och omsorg

Enligt en undersökning gjord av Familjemedicinska institutet anser undersköterskor att låga löner och brist på kompetensutveckling är de största svagheterna i dagens primärvård. De dåliga utvecklingsmöjligheterna gör det också svårt att locka unga människor till yrket. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att det vidgade rekryteringsbidraget går till vårdpersonal. Detta blir en del i Kristdemokraternas utbildningssatsningar inom vården. Utöver det riktade rekryteringsbidraget satsar Kristdemokraterna ytterligare 500 miljoner kronor för att stärka omsorgspersonalens kompetens.

I propositionen föreslås att 3 000 platser som finansieras med rekryteringsbidrag ska vara inriktade mot högskolestudier. Kristdemokraterna är tveksamma till en sådan satsning eftersom det i så fall vore första gången som staten helt bekostar högskoleutbildning åt kommuner och landsting. Vi föreslår istället att satsningen inriktas på ett bidrag till kompetenshöjande studier för vård- och omsorgspersonal på grundskole- och gymnasienivå samt eftergymnasiala utbildningar. Som exempel kan nämnas kommunal påbyggnadsutbildning inom ambulanssjukvård och utbildningar för demensvård, psykiatrisk vård och geriatrisk omvårdnad inom kvalificerad yrkesutbildning (KY). Basår vid högskola bör även komma i fråga om det syftar till vårdutbildning i högskolan.

4.2 Studietakt och omfattning

Människor är inte maskiner. Det går inte att kräva att alla ska studera på halvtid. Det enda rimliga är att satsningen ger möjlighet till samma studietakt och med samma nivåer i bidraget som det vanliga rekryteringsbidraget, det vill säga 20, 50 och 75 procent för att ge rejäla möjligheter att utifrån sin egen livssituation, behov och kapacitet bestämma omfattningen av studierna. Läggs fokus på kvantiteten, omfattningen av studierna, så är risken stor att kvaliteten minskar. Sådana projekt ska inte finansieras via statliga bidrag.

4.3 Åldersgräns

I propositionen föreslås en förändring av 3 § för en höjning av åldersgränsen till 55 år för det tillfälligt vidgade rekryteringsbidraget. Med hänsyn till att vi ska ”lära hela livet” anser Kristdemokraterna att hela rekryteringsbidraget bör ges till och med det kalenderår då den studerande fyller 55 år.

4.4 Behovsstyrt rekryteringsbidrag

I de fall kommunen överskrider sin ram kan medel omfördelas, dock maximalt 20 procent. Denna begränsning bör tas bort, eftersom medel i värsta fall kan komma att kvarstå ofördelade.

Kristdemokraterna anser att det måste vara behoven som styr fördelningen, i synnerhet för de fall där de överstiger eller understiger 20 procent. Det kan vara så att en kommun drabbas av oväntad arbetslöshet. Det kan skapa situationer där det är nödvändigt med utbildningssatsningar som överstiger den kommunala ramen plus de 20 procenten.

4.5 Lagförslag

Kristdemokraterna anser att den osäkra syftningen med ett tillfälligt vidgat studiebidrag motiverar ett avslag av propositionen i dess helhet. Vi konstaterar att det finns ett behov som skiljer sig från regeringens proposition. Kristdemokraterna anser därför

• att propositionens förslag till förändringar av lagen (2002:624) bör antas vad gäller förändringarna i 2 §, 3 §, 15 §, 17 § och 22 §,

• att förslaget om en ny 21 a § bör avslås samt

• att 5 § bör ges en ny lydelse: ”Rekryteringsbidrag får lämnas från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år och till och med det kalenderår då den studerande fyller 55 år.”

4.6 Kompetenskonto

Kristdemokraterna har, tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern, föreslagit ett system för individuella kompetenskonton. Vi föreslår en ordning där varje individ ges möjlighet att göra avdrag vid inkomstbeskattningen för insättningar på ett individuellt kompetenskonto. Avdragsrätten bör gälla för insättningar på upp till ett prisbasbelopp per år. Regeringens förslag om en maximal årlig avsättning till ett kompetenskonto på endast en fjärdedels prisbasbelopp är helt otillräckligt för att nå reformens syfte. Regeringen motiverar detta med att personer med höga inkomster har möjlighet att spara i större utsträckning. Låginkomsttagarnas mer begränsade handlingsutrymme bör inte föranleda beloppsgränser som gör hela reformen meningslös. I stället förordar vi någon form av extra skattekredit eller bidrag till låginkomsttagare som börjar att kompetensspara.

Hela reformen syftar till att öka rörligheten på arbetsmarknaden. För att detta ska kunna bli möjligt krävs att alla människor har verkliga möjligheter att delta i vidareutbildning genom hela livet. Då krävs ett system som stimulerar även arbetsgivarna att delta. Men en aktiv medverkan från arbetsgivarna ändrar inte det faktum att medlen helt disponeras av den enskilde.

Stockholm den 21 april 2004
Torsten Lindström (kd)
Sven Brus (kd)	Inger Davidson (kd)
Helena Höij (kd)	Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Olle Sandahl (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)