med anledning av prop. 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation, m.m.

Motion 2002/03:T14 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tolkningen av begreppet skälig tid i 7 kap. 4 § lagen om elektronisk kommunikation.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om PTS sektorsansvar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till uppgifter om bassändare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om marknadsanalys och effektiv konkurrens.

Skälig tid

Av Näringsdepartementets pressmeddelande vid presentationen av propositionen om lag om elektronisk kommunikation, m.m. framgår att avsikten med den nya lagen bl.a. är att säkerställa att elektronisk kommunikation i Sverige är så tillgänglig och effektiv som möjligt. Pressmeddelandet lyfter fram möjligheten att tvinga 3G-operatörerna att samarbeta kring masterna. Detta är bra anser Miljöpartiet.

Något som inte framgår av departementets pressmeddelande är att den nya lagen i praktiken kan leda till att 3G-licensinnehavare får uppskov med sina åtaganden. Detta framgår inte tydligt av propositionen heller. Däremot framgår det av pressrapporter om uttalanden från generaldirektören för Post- och telestyrelsen (PTS). PTS syn presenteras i ett faktablad på myndighetens hemsida.

Av faktabladet framgår att PTS förutser en generöst tilltagen tidtabell som i praktiken ger operatörerna tid fram till våren 2005 för att uppfylla det de åtagit sig att uppfylla till den 31 december 2003 – detta i ett läge där operatörerna redan vänt sig till PTS med begäran om uppskov. Detta är att i praktiken ändra villkoren för licenstagaren.

I 7 kap. 4 § i den föreslagna lagen om elektronisk kommunikation framgår att om tillsy myndigheten finner skäl att misstänka att t.ex. licensinnehavaren inte efterlever licensvillkoren ska myndigheten underrätta bolaget om detta samt att tillsynsmyndigheten kan komma att vidta åtgärder om inte rättelse sker inom skälig tid. Vid tolkningen av ett begrepp som skälig tid kan förarbeten som propositioner ge vägledning. I detta fall finns inget i propositionen som föreskriver att PTS ska ha en sådan omständlig procedur och i praktiken ge ett så långt uppskov som nu aviseras. Där står att den tid som anges för rättelse skall inte understiga en månad. PTS har aviserat en rättelsetid på ca 1 ½ år. En vanlig läsare av Svenska Dagbladet kan redan den 4 april 2003, av rapporten att samtliga operatörer begärt att få skjuta på utbyggnaden, finna skäl att misstänka att licensvillkoren inte kommer att efterlevas.

Det är därför befogat för riksdagen att i sina uttalanden ge vägledning till exempelvis PTS och andra som kan beröras av lagen, om hur den ska tolkas. Riksdagen bör klargöra att skälig tid bör syfta på t.ex. det som licensgivaren eller allmänheten rimligen kunnat förvänta sig vid tillfället för tillståndsgivningen, inte vad som bolagen anser möjligt för dem att uppnå efter orealistiska utfästelser eller misskötta relationer med bl.a. kommuner. Eller, om det har tillkommit nya krav från licensgivaren eller andra omständigheter som licenstagaren inte kunnat eller bort kunna förutse, bör skälig tid avse den tid som är rimlig med hänsyn till dessa förändringar.

En tilläggsförhandling?

Med tanke på de omfattande konsekvenserna av den av PTS redan framförda tolkningen kan det därför vara befogat att mer i detalj utveckla synpunkter på det aktuella fallet.

Operatörernas befintliga åtaganden och skyldigheter regleras genom licensvillkor i avtal med PTS. Operatörerna begär nu i praktiken att avtalen ändras. De hänvisar enligt tidningsuppgifter bland annat på svårigheter att få bygglov och tekniska problem med de nya näten.

Det förhållandet att samtliga operatörer nu begärt att få skjuta på sina åtaganden kan vara ett uttryck för att hela förfarandet gick till i sådan hast att det kan finnas mer underliggande problem att rätta till.

Miljöpartiet vill först konstatera att erhållandet av bygglov är operatörernas ansvar. Operatörerna borde, i sina ursprungliga ansökningar till PTS, ha gjort en realistisk uppskattning om processen för att få bygglov. Denna process påverkas självfallet av en rad faktorer, som plan- och bygglagens bestämmelser, miljöbalkens krav och allmänhetens synpunkter. Processen påverkas även av operatörernas beslut, t.ex. gällande samarbete kring master och sändare, strålningsnivåer och inte minst kvaliteten på det underlag som lämnats till kommunens beslutande organ. Enligt rapporter saknas t.ex. ofta uppgifter som behövs för att kunna bedöma om lokaliseringsprincipen är uppfylld, som beskrivning av avståndet till bostäder och beskrivning med fotomontage på hur intrånget kommer att upplevas i landskapsbilden och boendemiljön.

Operatörernas problem med att få bygglov kan därför inte i sig motivera att operatörerna får uppskov med att fullgöra sina åtaganden.

Möjligen kan invändas att PTS bidragit till problemen genom att ej tydligare framhålla miljökraven i licensförfarandet (se nedan). Detta fråntar dock inte operatörerna deras ansvar enligt plan- och bygglagen, vilken ställer långtgående krav på att olika intressen beaktas och vägs mot varandra, vilket i sin tur innebär höga krav på beslutsunderlag, konsekvensbedömningar och möjlighet till inflytande i planeringen från intressenterna, inklusive medborgarna (enligt Boverket, Rapport över uppdrag beträffande utbyggnad av mobilnätet).

Däremot kan det vara befogat med preciseringar av villkoren, som kan medföra att en längre anpassningstid är skälig också enligt en rimlig tolkning av begreppet. En sådan precisering kan vara lämplig i samband med att PTS får ett uttalat sektorsansvar på miljöområdet.

PTS sektorsansvar på miljöområdet

I samband med anbudsförfarandet ställde PTS krav på

• finansiell kapacitet

• teknisk genomförbarhet

• affärsmässig genomförbarhet

• lämplig sakkunskap och erfarenhet

• utfästelse om geografisk täckning, samt

• utfästelse om utbyggnadstakten.

Däremot ställde inte PTS några miljökrav på de sökande mobilteleoperatörerna. PTS sektorsansvar inom post-, tele- och radioområden inbegriper f.n. inte miljöfrågor.

Efter att PTS fattat beslut om vilka företag som skulle få 3G-tillstånden gav regeringen i regleringsbrevet för 2002 myndigheten i uppdrag att lämna förslag till utformningen av myndighetens sektorsansvar för miljöfrågor, bl.a. avseende elektromagnetisk strålning inom området för trådlös kommunikation och inverkan på natur- och kulturvärden av en utbyggnad av infrastrukturen för sådan kommunikation. Hade PTS haft ett sådant ansvar från början skulle man kanske förtydligat miljökraven på operatörerna. Den tilläggsförhandling av licensvillkoren som möjliggörs genom operatörernas ansökan om uppskov ger en möjlighet att förtydliga miljökrav som i och för sig kan anses framgå redan av bl.a. miljöbalken.

Ett av de av riksdagen antagna miljömålen är säker strålmiljö. Enligt miljöbalken 9 kap. 1 § tredje stycket avses med miljöfarlig verksamhet bl.a. användning av byggnader eller anläggningar på sätt som kan medföra olägenheter för omgivningen genom icke-joniserande strålning eller liknande.

Målen för sektorn elektronisk kommunikation föreslås i propositionen inkludera bl.a. att hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, bör främjas även inom detta område. Miljöpartiet instämmer.

Det finns många forskarrapporter som tyder på att det kan finnas hälsoproblem med mobiltelefoni, även om forskningsläget är högst oklart. En grundläggande fråga är då hur man hanterar osäkerheten. De svenska gränsvärdena för mobilstrålningen är höga jämfört med krav som ställs på vissa andra håll i Europa.

En central och vedertagen princip i arbetet med ekologiskt hållbar utveckling är försiktighetsprincipen. En generell syn på försiktighetsprincipen går ut på att om det finns välgrundad anledning att misstänka att något kan vara farligt för hälsa eller miljön bör man inte låta frånvaron av ovedersägliga vetenskapliga bevis hindra åtgärder för att undvika problemet. Miljöbalkens hänsynsregler säger att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa. I samma syfte skall bästa möjliga teknik användas vid yrkesverksamhet. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap. 3 § miljöbalken).

Ett mer preciserat sätt att formulera försiktighetsprincipen i sammanhanget är att om åtgärder som generellt minskar exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt, bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön....

Docenten i neurovetenskap vid Karolinska Institutet Olle Johansson ifrågasätter om det är förenligt med denna försiktighetsprincip att helkroppsexponera hela befolkningen dygnet runt med mikrovågor, som i olika experiment visat sig kunna ge allvarliga skador och förändringar.

Denna tolkning av försiktighetsprincipen strider mot det synsätt som kommer till uttryck i propositionen, där det skrivs att det torde i dag inte finnas belägg för att exponering för sådana elektromagnetiska fält som det här är fråga om skulle vara förenat med hälsorisker. Om forskningen i framtiden skulle klarlägga att elektromagnetiska fält kan ha skadlig inverkan kan krav på utrustningars egenskaper ställas via EG-direktiv och svensk lagstiftning. Miljöpartiet anser att utbyggnaden av 3G måste vara förenlig med en tolkning av försiktighetsprincipen som ligger närmare miljöbalkens. Detta medför att gränsvärden behöver sänkas, att kraven på fältstyrka i 3G-nätet skall minskas och att krav på bästa teknik bör övervägas.

Ett exempel är modernare så kallade smarta eller adaptiva antenner som släcks ner när de inte används. Smarta antenner lär ha minska antalet basstationer med 75 % och strålningen med 70 % när de installerats i San Franciscoregionen i USA.

Enligt propositionen ska det ingå i PTS ansvar på miljöområdet att initiera samarbete och samråd kring miljö- och hälsoaspekter. Mp anser att PTS bör överväga att initiera ett sådant samarbete och samråd kring en anpassning av gränsvärden enligt försiktighetsprincipen i nivå med vad som gjorts på annat håll inom EU. PTS bör, i samband med överläggningarna med operatörerna om uppskov och tilläggsvillkor, förtydliga krav på att bolagen vid val av lokalisering och teknik bör minimera människors exponering för elektromagnetiska fält. Miljöpartiet anser också att PTS bör initiera ett samarbete och samråd i syfte att skyndsamt klargöra att bl.a. de elektromagnetiska fälten vid basstationer är sådana att dessa sändare bör vara tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Uppgift om skyddsavstånd kan behöva utvecklas. En inventering, sammanställning och utvärdering av internationell forskning kring mobiltelefonins hälsoeffekter bör genomföras. Vidare bör en samlad miljökonsekvensbedömning av hela 3G-programmet övervägas – något som borde ha gjorts från början. Det är rimligt att medge bolagen uppskov med utbyggnaden tills dessa frågor har klarlagts.

Andra förslag Miljöpartiet anser att PTS ska överväga i tilläggsförhandlingar med licensinnehavare eller i annat lämpligt sammanhang är:

• att PTS skall minska kraven på graden av täckning och fältstyrka för 3G-nätet i Sverige, samtidigt som högt ställda krav på täckning för mobiltelefoni behålls

• att PTS skall klargöra att i bedömningen av finansiell kapacitet skall ingå att mobiltelefonioperatörer har en ansvarsförsäkring som skall täcka eventuella framtida hälsokonsekvenser av mobilsystemen.

Tillgång till uppgift om basstationer

Så länge uppsättning av bassändare inte är tillstånds- och registreringspliktig kan det vara svårt för kommuner att skaffa sig en helhetsbild över var dessa finns i kommunen. För att kommunen ska kunna ha en översikt över den samlade strålningsmiljön lokalt måste den kunna få tillgång till uppgifter om alla utplacerade basstationer. Sådana uppgifter ska kunna erhållas genom att en tillstånds- och registreringsplikt införs i hela landet eller av operatörerna, länsstyrelser och/eller PTS.

Vi vill även göra regeringen uppmärksam på att underlagen ser väldigt olika ut i olika kommuner och att länsstyrelsens ansvar för samordning bör betonas.

Marknadsanalys och effektiv konkurrens

Möjligheten för ett bolag att finansiera 3G med vinster eller överpriser på annan telefoni är ett uttryck för ineffektiv konkurrens. Det innebär en oskälig konkurrensfördel gentemot bolag som inte har denna möjlighet till korssubventionering. Det drabbar också de konsumenter som får betala de överpriser som finansierar andra kunders telefoni. Det fåtal aktörer som kommer att operera på marknaden skapar en risk för denna konkurrensineffektivitet.

Miljöpartiet anser att i bedömningen, vid myndigheternas marknadsövervakning om effektiv konkurrens råder, skall ingå att operatörerna inte finansierar 3G genom vinster/överpriser inom övrig telefoni och att bland de skyldigheter som myndigheter kan införa därmed ingår ett förbud mot denna finansiering.

Elanders Gotab, Stockholm 2003

Stockholm den 11 april 2003
Mikaela Valtersson (mp)
Ewa Larsson (mp)	Claes Roxbergh (mp)