med anledning av prop. 2001/02:74 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet

Motion 2001/02:K57 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om frivilligt grundlagsskydd för yttranden på Internet efter ansökan och utgivningsbevis.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett grundlagsskydd för yttranden på Internet med den s.k. stencilregeln som modell i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser etableringsfriheten.

Inledning

I regeringens proposition 2001/02:74 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet föreslås ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) i syfte att anpassa grundlagsskyddet för det fria ordet till den tekniska utvecklingen och Internet. Folkpartiet liberalerna konstaterar med tillfredsställelse att regeringen har tagit intryck av minoritetens reservation i Mediegrundlagsutredningens betänkande (SOU 2001:28) och bl.a. föreslår att olaga hot kriminaliseras som yttrandefrihets- och tryckfrihetsbrott.

Den digitala tekniken och den numera alltmer utbredda användningen av Internet underlättar kontakt, information och kommunikation mellan människor på nära och fjärran avstånd på ett revolutionerande sätt. Vid sidan av det tryckta ordet, radio och TV spelar Internet en viktig roll för den reella yttrandefriheten. Enskilda människors möjlighet att snabbt tillgodogöra sig information ökar. Miljoner människor kommunicerar med varandra. Möjligheterna att ha utbyte med människor i andra delar av världen och folk som lever i slutna diktaturer ökar. Det fria ordet har fått ett nytt globalt forum. Därför är det naturligt för Folkpartiet liberalerna att de nya sätten att kommunicera ges samma grundlagsskydd som de kommunikationsformer som redan skyddas av TF och YGL. Förutom att det fria ordet skall ges grundlagsskydd oavsett vilket medium som används för kommunikationen är det angeläget att yttrandefriheten gäller för alla, även resurssvaga grupper och mindre etablerade röster i samhällsdebatten.

Utvidgat frivilligt grundlagsskydd

I propositionen föreslås att kretsen av aktörer som omfattas av databasregeln utökas så att även företag för yrkesmässig framställning av tryckta och därmed enligt TF jämställda skrifter, som bokförlag och tryckerier. Databasregeln i 1 kap. 9 § YGL ger ett skydd för överföringar från databaser, när upplysningar tillhandahålles allmänheten och sker på särskild begäran (startas av mottagaren). Denna regel gäller idag för traditionella massmedieföretag, för redaktioner för tryckta skrifter eller radioprogram, företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar samt nyhetsbyråer.

Andra aktörer än de som räknas upp i databasregeln föreslås nu få ett frivilligt grundlagsskydd enligt databasregeln. Regeringen föreslår, liksom majoriteten gjorde i Mediegrundlagsutredningen (SOU 2001:28) att skydd skall kunna erhållas genom ansökan och utgivningsbevis.

Grundlagsskydd utan byråkrati

Folkpartiet liberalerna menar att regeringen på denna punkt borde ha valt en annan juridisk teknik för att undvika onödig byråkrati och för att på ett enkelt sätt ge fler Internetanvändare grundlagsskydd för sina meddelanden. Ett sätt vore att tillämpa ett slags stencilregel motsvarande den som finns i 1 kap 5 § TF. Enligt denna bestämmelse får en skrift fullt grundlagsskydd om den är försedd med beteckning, som utvisar att den är mångfaldigad, samt i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för mångfaldigandet. En motsvarande bestämmelse skulle kunna tas in i YGL:s databasregel.

Den som vill organisera ett öppet diskussionsforum på Internet kan fördela ansvaret för de inlägg som förekommer i det till upphovsmännen genom att tillse att dessa identifieras antingen direkt i varje inlägg, eller genom hyperlänk till en presentation. Också det absoluta förbudet mot att andra än databasinnehavaren ges möjlighet att påverka dess innehåll innebär enligt vår uppfattning en onödig inskränkning av skyddet för yttrandefriheten. Genom att välja den lösning som Folkpartiet föreslår kan en både krånglig och mycket kostsam byråkrati undvikas samtidigt som grundlagsskyddet kommer oändligt många fler Internetanvändare till godo. Dessutom slipper medborgarna att vända sig till en myndighet för att tillvarata sina rättigheter, vilket kan uppfattas som olustigt i dessa sammanhang.

Etableringsfriheten för sändningar av radion och TV m.m. genom tråd

Svenska medborgare och svenska juridiska personer har enligt YGL grundlagsskyddad rätt att sända ljudradio eller TV med hjälp av elektromagnetiska vågor som är bundna till en ledare. Genom den s.k. must carry-principen är denna etableringsfrihet begränsad så att nätinnehavare är skyldiga att tillhandahålla utrymme i nätet för bl.a. Sveriges Televisions och TV 4 AB:s sändningar. Nu föreslår regeringen att etableringsfriheten för trådsändningar enligt YGL skall inskränkas för att det genom bestämmelser i lag skall kunna föreskrivas för nätinnehavare att ge utrymme för överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar. Etableringsfriheten begränsas vidare i syfte att genom bestämmelser i lag tillförsäkra mottagarkollektivet inflytande över programvalet. Skälen till regeringens förslag är för det första att upprätthålla konkurrensen och för det andra att ge mottagarna möjlighet att ha inflytande över programvalet. När det gäller det senare menar Folkpartiet att det trots ett gott syfte är tveksamt om det bör genomföras. Förslaget innebär en begränsning av nätinnehavarens möjlighet att förfoga över sin egen produkt men eftersom den tekniska utvecklingen på detta område går snabbt kan problemet lösas utan grundlagsändring.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 18 januari 2002
Helena Bargholtz (fp)
Kerstin Heinemann (fp)	Bo Könberg (fp)