med anledning av prop. 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi

Motion 2001/02:MJ10 av Caroline Hagström m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att snarast för riksdagen förelägga ett samlat förslag till ytterligare åtgärder på klimatområdet och då också utifrån ett mer internationellt perspektiv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om parlamentariskt sammansatta kommittéer för genomförandet av kontrollstationerna 2004 och 2008.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om miniminivåer för miljöavgifter i EU.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om europeisk handel med utsläppsrätter för växthusgaser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett internationellt initiativ för ett renoveringsprogram inom bostadsbeståndet syftande till energibesparing och minskade utsläpp av växthusgaser.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om konvergensprogram inom EU avseende beskattning av energiintensiv industri.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om gemensamma trafikavgifter och utformning av en kilometerskatt för tunga fordon inom EU.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utredning på EU-nivå om konsekvenserna av helgstopp för tung vägtrafik.

10. Riksdagen tillkännager för riksdagen som sin mening vad som i motionen anförs om initiativ till gemensam hållning inom EU avseende möjligheterna att miljöbeskatta flygbränsle.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om incitament för att bedriva skogsskötsel som ökar upptaget av koldioxid i sänkor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om forskning och utveckling av odlingsmetoder som binder kol på ett mer omfattande sätt än med traditionella brukningsmetoder.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om stimulans för komposteringsmetoder för att ta till vara kolbindningspotentialen i svensk åker- och skogsmark.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tydliga krav på statliga verksamheter att minska sina klimatpåverkande utsläpp.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om direktiv till statliga utredningar avseende klimatpåverkande faktorer.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om starkare samordning inom Regeringskansliet så att klimatfrågorna får den politiska tyngd de förtjänar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om årlig rapportering till riksdagen avseende klimatarbetet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om möjligheten att använda elexport som ett aktivt instrument för att begränsa utsläppen av koldioxid.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förändrad kraftvärmebeskattning.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utredning avseende taxesättning för el och fjärrvärme.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om informationsåtgärder om vindsisolering och fasadåtgärder.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om trängselavgifter i storstäderna.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utvidgad ram för skattebefrielse på alternativa drivmedel som syftar till minskade koldioxidutsläpp.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skatterabatt på miljöbilar.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om stimulans för införandet av miljöledningssystem i små och medelstora företag.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om intensifierad klimatforskning.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om stimulans till klusterbildning på träområdet.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om översyn av PBL syftande till helhetssyn utifrån ett klimatperspektiv.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om nystimulans för det lokala Agenda 21-arbetet i syfte att stärka det lokala klimatarbetet.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om insatser för att undersöka förutsättningarna till lagring av koldioxid.

Sammanfattning

Kristdemokraterna presenterar i denna klimatmotion åtgärder för att få ned utsläppen av växthusgaser, åtgärder som på ett effektivt sätt kan leda till att Sverige och Europa kan nå den ambitionsnivå som Kyotoprotokollet satt upp. För Sveriges del innebär förslagen att vi som land kan nå såväl Klimatkommitténs målsättningar om reduktion av utsläppen med 2 % som ett medelvärde åren 2008–2012 som regeringens målsättning om reduktion med 4 %.

Regeringens förslag präglas av inåtvändhet och saknar det internationella perspektiv som är nödvändigt att anlägga på klimatfrågorna. Avsaknaden av kraft i en gemensam EU-politik på området är också tydlig. Detta vill vi avhjälpa med såväl en tydlig strategi som tydliga åtgärder för att vi ska kunna använda EU som ett effektivt instrument i klimatarbetet.

Eftersom propositionen är för svag för att kunna bli ett verktyg för att sänka utsläppen av växthusgaser föreslår Kristdemokraterna att regeringen återkommer med ett förnyat förslag med såväl internationellt som europeiskt perspektiv och där också energifrågorna samordnas med hela klimatpolitiken. I avvaktan på en samlad regeringspolitik föreslås en rad åtgärder för att göra klimatpolitiken mer verkningsfull.

Bakgrund

Trots att klimatfrågan sedan många år varit överst på den miljöpolitiska dagordningen har regeringen varit synnerligen senfärdig med att lämna förslag till riksdagen i syfte att begränsa avgången av klimatpåverkande gaser. När så förslaget kommer visar det sig ha ett starkt nationellt perspektiv utan den internationella utblicken och utan att se EU som ett effektivt redskap för genomförandet av klimatåtgärder som kan leda till att Koyotoprotokollet uppfylls. Det borde ha varit en helt annan ansats med det globala perspektivet i första rummet och med en strategi för hur Sverige tillsammans med EU-länderna ska genomföra åtgärder som ger verkan. Det handlar till stor del om hur den nya öppna gemensamma energimarknaden kan bli ett av de viktigaste instrumenten för sänkta koldioxidutsläpp. Det är en marknad som öppnar för helt nya möjligheter för Sverige och EU att i nära samarbete effektivt och billigt möta kraven i Kyotoprotokollet.

En anledning till avsaknaden av det internationella perspektivet och att energifrågorna tonats ned är givetvis att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet för en energipolitik som går stick i stäv med strävan att minska koldioxidutsläppen. Regeringens energipolitik bidrar till att öka utsläppen från kol- och oljebaserade kraftanläggningar.

När så klimatpropositionen äntligen presenteras visar det sig vara mycket av målsättningar, visioner och önskemål. Detta döljer inte det faktum att propositionens innehåll mest visar på en avsaknad av verkningsfulla åtgärder i regeringspolitiken. Av de många förslag som den statliga utredningen om klimatfrågorna redovisade återfinns endast ett fåtal i propositionsform. Det hade varit bättre att genomföra en politik som bevisligen kan leda till resultat.

Avsaknaden av samordning med kommande energipolitiska proposition är också tydlig. Det hade varit en avsevärd fördel om man kunnat samla sig till en gemensam energi- och klimatproposition eftersom så mycket av klimatåtgärderna är energibetingade. Det är fortsatt oklart vilka energiförslag som kommer senare under våren och därmed saknas en helhetsbild av regeringens klimatpolitik.

Ny samlad klimatproposition efterlyses

Mot bakgrund av bristen på konkreta åtgärder för att effektivt få till en minskning av utsläppen av växthusgaser samt bristen på internationell utblick och klarsyn om att vi måste arbeta mer gemensamt med dessa frågor inom EU-kretsen, anser vi att regeringen snarast bör återkomma med ett samlat förslag syftande till att på ett trovärdigt sätt lägga fast en politik för att nå uppsatta målsättningar. I den händelse detta förslag inte skulle vinna riksdagens bifall redovisar vi här också en rad konkreta förslag som kan göra det möjligt att uppnå målsättningarna.

Mål för den svenska klimatpolitiken

EU:s interna fördelning av tillåtna utsläpp för olika länder har gett Sverige möjlighet att öka sina utsläpp av växthusgaser med 4 procent som ett medelvärde under perioden 2008–2012, men riksdagen har gång på gång slagit fast att så inte får ske utan tvärtom ska utsläppen minska. Detta har också vi kristdemokrater framhållit under lång tid.

I avsaknad av en tydlig klimatpolitik har nu regeringen istället lämnat förslag om en högre målsättning än den Klimatkommittén enades om, dvs. att minska utsläppen med 4 % istället för 2 % under motsvarande period. Från Kristdemokraternas sida motsätter vi oss inte höga ambitionsnivåer men vi ser också till att fylla klimatpolitiken mer med innehåll än att enbart formulera vackra visioner.

Just i dagarna när denna motion skrivs presenteras nya uppgifter om den faktiska utvecklingen avseende utsläppsnivåer. Det är fortfarande osäkra beräkningar och preliminära uppgifter men detta understryker vikten av säkra mätmetoder och kvalitetssäkring avseende rapporter som ges ut på klimatområdet. Vi anser det också nödvändigt att ha en säkerhetsmarginal för att verkligen nå uppsatta målsättningar. För att klara det långsiktiga målet till 2050, att Sveriges utsläpp sammantaget ska vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, krävs att arbetet med klimatfrågorna intensifieras.

Delmål

För att nå uppsatta målsättningar är det klokt att genomföra regelbundna kontroller (s.k. kontrollstationer). Då kan också åtgärder föreslås för att skärpa åtgärderna ytterligare. Detta var en strategi som Klimatkommittén lade fast och som vi kristdemokrater ansluter oss till. Vi anser dock att det parlamentariska inflytandet över klimatpolitiken måste vara starkt, varför vi föreslår att det ska vara parlamentariskt sammansatta kommittéer som genomför översynerna. Dessa kommittéer bör också ha rätt att komma med ytterligare åtgärdsförslag.

Långsiktigt mål

Det långsiktiga målet att halten av de sex växthusgaserna (definierade enligt Kyotoprotokollet) sammantaget ska understiga 550 ppm är viktigt att driva också i EU. Men också här handlar det om konsekvens och att genomföra åtgärder för att nå målsättningen om man ska få trovärdighet för klimatpolitiken. Vi vill starkt betona nödvändigheten av en politik som tar fasta på att vi har en gemensam hållning i Europa och har det internationella perspektivet för att kunna få tillräcklig slagkraft för att komma åt klimatproblematiken.

Med Kristdemokraternas åtgärdsprogram finns också betydligt bättre förutsättningar för att klara det långsiktiga målet att reducera utsläppen från växthusgaserna (i koldioxidekvivalenter) från dagens 7,9 ton/capita till 4,5 ton/capita till 2050.

Internationella åtgärder

För att nå verkliga resultat på klimatområdet gäller det att alla länder aktivt bidrar till att uppfylla Kyotoprotokollet. USA:s deltagande är också centralt för trovärdigheten i klimatarbetet. Sverige måste vara pådrivande i de fortsatta internationella förhandlingarna och inom EU-gemenskapen.

Det är frapperande med den avsaknad av Europaperspektiv avseende åtgärdsstrategin som klimatpropositionen andas. Ändå är det så att den gemensamma europeiska elmarknaden öppnar nya stora möjligheter både för Sverige och för övriga Europa.

Gemensam europeisk koldioxidavgift

Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU ska göras mer handlingskraftigt på miljöområdet, eftersom miljöpolitik bör vara en av EU:s huvuduppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore att fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet. Hittills har det nämligen visat sig omöjligt att driva igenom t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter just p.g.a. blockering från ett fåtal länder. Dessvärre har den svenska regeringen, senast i förhandlingarna om Nicefördraget, konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning till att skattefrågor är en nationell angelägenhet. Kristdemokraterna anser dock att miljöfrågor, som är en så tydligt gränsöverskridande fråga, bör vara ett undantag.

Om vi vill komma tillrätta med klimatförändringarna räcker definitivt inte åtgärder på hemmaplan. Det krävs gemensamma europeiska åtgärder för att sänka koldioxidutsläppen. Ett effektivt sådant medel vore att lagstifta om en miniminivå för miljöavgifterna. Undantag bör naturligtvis göras för att gynna miljövänliga energiformer. Detta skulle både innebära ett incitament för miljövänligare transporter och forskning kring renare energi samt innebära rättvisare spelregler för energiproducenter, transportföretag och bilister i medlemsländerna. I konsekvens med dessa åtgärder bör också subsidierna till kol avvecklas.

Europeiskt system för utsläppshandel

Ett system med utsläppshandel, där så många länder och så många utsläppskällor som möjligt ingår, är ett bra verktyg. Ett sådant system kan i global omfattning vara i gång tidigast år 2008, enligt Klimatkommitténs bedömning. Sverige bör vara pådrivande så att ett europeiskt system ska kunna vara i funktion avsevärt tidigare.

Europeiskt renoveringsprogram för miljön

Ett område där Sverige bör ta internationella initiativ är energisparandet i byggbeståndet. Analyser inom bl.a. Skanska visar att byggsektorns totala utsläpp av växthusgaser i Europa skulle kunna minskas med minst 25 procent fram till 2020. Den svenska regeringen bör snarast ta upp detta område inom EU för att försöka få till stånd en samlad satsning på ett program för energisparande inom byggbeståndet.

Harmonisering av energibeskattning av energiintensiv industri

Energibeskattningen avseende energiintensiv industri skiljer sig avsevärt mellan olika länder. I syfte att få lika konkurrensvillkor är det viktigt att de olika länderna inom EU får en likartad syn på subventionering av energi. Ett särskilt konvergensprogram i detta syfte bör utarbetas inom EU.

Harmonisering av trafikavgiftssystem och kilometerskatt för tunga fordon

På trafikområdet är det också centralt att Sverige arbetar mer med harmonisering inom EU för att på så sätt nå verkliga resultat avseende utsläppsminskningar.

Vi välkomnar EU:s försök att samordna vägavgiftssystemet så att man motverkar konkurrensskillnader mellan medlemsstaternas olika transportnäringar. En kilometerskatt för tunga lastbilar kan vara en sådan åtgärd. Vi anser dock att ett införande av kilometerskatt inte kan läggas ovanpå nuvarande avgifter utan måste innebära sänkningar av andra skatter och avgifter för lastbilstrafiken. Eftersom svensk åkerinäring är ambitiös i miljöhänseende så kommer ett gemensamt avgiftssystem att gynna Sverige. Regeringen bör vara pådrivande i arbetet med gemensamma trafikavgifter.

Utredningen inom EU om konsekvenser av helgstopp för tung vägtrafik

I flera EU-länder finns olika typer av helgstopp för tung vägtrafik. Regeringen bör inom EU aktualisera vilka konsekvenser dessa förbud kan ha när det gäller trafikstockningar och ökade koldioxidutsläpp.

Internationell skatt på flygbränsle

Idag förhindrar internationella avtal skatt på flygbränsle. Sverige bör inom EU ta initiativ till en gemensam hållning för en omförhandling av internationella avtal syftande till att kunna införa en miljöbeskattning också på flygbränsle.

Kolsänkor

Frågan om kolsänkor har i det internationella förhandlingsarbetet varit kontroversiell. Det handlar om att inte missbruka detta instrument för att ta kolsänkor som intäkt för att inte vidta andra utsläppsbegränsande åtgärder. Samtidigt är detta ett område som ger möjligheter att minska växthusgasavgången.

Aktiv skogsskötsel

Utvecklingen av jord- och skogsbruket är en viktig del i arbetet med att få ned koldioxidavgången från jordklotet. En skogsskötsel med inriktning på att öka upptaget av koldioxid måste ha tydliga incitament, detta såväl i Sverige som i omvärlden. Arbetet med att utarbeta sådan incitament måste intensifieras.

Odlingssystem som binder kol

Åtgärder för att öka den organiska substansen i åkermarken är ett verksamt medel för att marken ska bli bättre som fungerande kolsänka och därmed bidra till minskade koldioxidutsläpp. Detta kan ske på minst två sätt.

Med mer varsamma metoder vid brukandet av jorden kan man binda kolet genom växternas fotosyntes. Idag finns exempel på ekologiska odlingssystem som ökar jordens mullhalt. Bland annat visar ett tioårigt storskaligt försök med plöjningsfri odling, där gröngödsling och spannmål varvats, att kolhalten i matjorden ökat kraftigt i jämförelse med ett konventionellt odlingssystem där plöjning tillämpas och handelsgödsel tillförts under samma period. Forskning och utveckling av odlingssystem som leder till sådana resultat borde självklart vara högt prioriterade. SLU med flera borde i detta avseende få tydliga anvisningar utifrån ett klimatperspektiv.

Kompostering

Ett annat sätt att öka jordens mullhalt är effektiva och storskaliga komposteringsmetoder för den biologisk nedbrytbara delen av hushållsavfallet. Istället för att alltmer av det komposterbara avfallet bränns upp borde det tas tillvara i kampen för att minska koldioxidutsläppen. Beräkningar visar att den kompost som blir resultatet av hushållsavfall och som kan läggas ut på jord- och skogsmark bidrar till ökad kolbindning. Ett räkneexempel: I ett 360 kilos kompostprov är kolinnehållet 66 kg (rent kol). Detta motsvarar 242 kg koldioxidutsläpp om motsvarande mängd hushållsavfall, som utgjort grunden för komposten, hade bränts.

Övriga åtgärder för att minska klimatpåverkan

På en rad områden, främst inom energi- och trafikpolitiken, har den statliga Klimatkommittén presenterat många förslag till såväl omfattande som mindre åtgärder. En del av dessa har fångats upp i klimatpropositionen men de skarpa förslagen uteblir. Vi föreslår därför ytterligare en rad åtgärder som kan bidra till att Sverige kan uppnå de höga målsättningarna vad gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Vi motsätter oss inga av de föreslagna åtgärderna men anser att det behövs mer.

Program för minskad klimatpåverkan inom statliga myndigheter och företag

För den statliga, nationella verksamheten krävs tydliga markeringar av att varje myndighet, verk och statligt företag måste integrera åtgärder för att minska klimatpåverkan. Detta kan ske inom befintliga miljöprogram eller om sådana saknas bör detta tillkomma snarast. Det kan handla om energieffektivisering, upphandling av fordon och entreprenader etc. När miljöledningssystem inom statliga verksamheter utvecklas måste klimatfrågan bli särskilt tydlig.

Klimatpolitiska direktiv

Klimatpolitiska överväganden måste fortsättningsvis finnas med i direktiv till statliga utredningar inom områden som berörs av klimatpolitiken. På så sätt vägs dessa frågor in vid en helhetsbedömning.

Klimatsekretariat i Regeringskansliet

Inom Regeringskansliet måste klimatfrågorna ges större tyngd. Därför bör dessa frågeställningar samordnas i ett särskilt sekretariat inom Statsrådsberedningen. Detta är ett sätt att säkerställa att man inom alla politikområden har med sig klimatfrågan som en allestädes närvarande frågeställning.

Parlamentariska beredningar vid kontrollstationerna

Utöver de kontrollstationer som ska genomföras 2004 och 2008, där vi föreslår parlamentarisk beredning, bör regeringen årligen till riksdagen redovisa hur arbetet med klimatåtgärder fortlöper. På så sätt får riksdagen en överblick av resultatet av de samlade åtgärderna och kan se om det föreligger behov av ytterligare insatser för att minska utsläppen av växthusgaser.

Export av icke-klimatpåverkande elproduktion

På energiområdet är det angeläget att få till en helhetssyn på användningen av olika energislag utifrån såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Om Sverige med olika åtgärder, som klimatpropositionen delvis pekar på, kan öka sparandet av el och energi kan det innebära möjligheter till export av el som har mindre klimatpåverkan än många befintliga kolkondenskraftverk i Europa. Regeringen bör utreda hur en sådan utveckling av energipolitiken skulle te sig ur klimatåtgärdsperspektiv.

Förändrad kraftvärmebeskattning

En åtgärd för att omedelbart minska koldioxidutsläppen är att förändra kraftvärmebeskattningen så att spillvattnet vid elproduktion tas tillvara. Fjärrvärmesektorn skulle relativt enkelt kunna bidra med ytterligare energi utan att öka andelen klimatpåverkande utsläpp. Denna skatteförändring har efterlysts under lång tid och har brett politiskt stöd. Utredningar finns som visar hur denna förändring ska genomföras. Det handlar bara för regeringen om att skriva en proposition om detta.

Översyn av eltaxor

Ett sätt där den enskilde själv kan påverka klimatutsläppen är energianvändningen. Det är därför angeläget att få till ett system för taxor för el och fjärrvärme som i högre grad bygger på möjlighet att påverka den rörliga delen, med beaktande av hushållets storlek och andra relevanta faktorer. Regeringen bör ge Energimyndigheten eller annan utredare i uppdrag att ta fram en modell för ett system för taxor som bygger på ökad rörlig andel och med hänsyn tagen till hög- respektive låglastsituationer, en modell som sedan staten, kommuner och företag kan anamma.

Information om isoleringsåtgärder för att spara energi

Förutom åtgärder för att minska energianvändningen i hushållet bör särskilda informationsinsatser genomföras för att få till en ökad vindisolering och fasadåtgärder som innebär minskade energiförluster. Just isoleringsåtgärder kan vara mycket effektiva och innebära en större insats för att minska klimatpåverkande utsläpp än många andra åtgärder för energieffektivisering. Dock får de åtgärder som minskar energianvändningen i byggnader inte leda till försämrad inomhusmiljö eller till förluster av byggnaders kulturvärden.

Miljöstyrande vägavgifter – trängselavgifter

Svenska hushåll och svensk industri är mycket beroende av en fungerande vägtrafik. Flera utredningar visar att enbart höjda skatter på bensin och diesel drabbar landsbygden hårdast. Detta kan leda till en ökad urbanisering och därmed ökade koldioxidproblem istället för tvärtom. Därför måste man ha en tydlig helhetssyn på frågan om trafikavgifter.

Trots att förslag om miljöstyrande vägavgifter i tätort, s.k. trängselavgifter, funnits under lång tid, har regeringen på nytt skjutit på frågan till ny utredning. Köerna i trafiken är ett stort problem, för miljön men också för vår hälsa. En undersökning av MTC, Bilprovningens motortestcenter, visar att moderna bilar kan ha fyra gånger högre bränsleförbrukning vid köbildning än vid körning där trafiken flyter. Som en följd av den ökade bränsleförbrukningen ökar utsläppen av koldioxid i motsvarande grad. Kraftfulla satsningar på kollektivtrafiken tillsammans med ekonomiska styrmedel är nödvändiga i våra största städer. Köer är ett nederlag både för miljön och för marknadsekonomin och orsakar stora kostnader. Satsningar på kollektivtrafik, främjande av cykeltrafik, ekonomiska styrmedel och introduktion av transportinformatik (d.v.s. att med hjälp av IT utnyttja vägarna smartare) bör vara medel för att minska bilköerna i storstäderna. I avsaknad av regeringsförslag om trängselavgifter prövar nu regeringen de ansökningar om sådana avgifter som kommer in från kommuner eller regioner med en betydande majoritet. Vi anser det felaktigt att just i denna fråga kräva en större majoritet än vid exempelvis beslut om vägbyggen eller planering av bostadsområden. Riksdagen bör ge regeringen tillkänna att alla kommuner eller regioner som begär att få införa trängselavgifter har rätt att få saken prövad av regeringen. Införandet av trängselavgifter bör dock ske i samband med genomförandet av större infrastrukturprojekt som förbättrar storstadstrafiken som helhet. De medel som inkommer bör stanna i regionen.

Systemet med parkeringar utanför städerna i anslutning till pendeltågstationer och bussförbindelser, vad som ibland kallas Park & ride, är en framgång på flera orter. Detta system är ett nödvändigt komplement om trängselavgifter införs.

Skattenedsättning för drivmedel som minskar koldioxidutsläpp

Introduktionen av alternativa drivmedel såsom etanol/metanol är en viktig del i klimatstrategin. Det är därför viktigt att pågående pilotprojekt, som exempelvis etanolfabriken i Norrköping, får fortsatta möjligheter att utvecklas. Det är därför fel att så tydligt öronmärka skattenedsättningsmedel på ett sådant sätt att pågående pilotprojekt kan komma i fara. Inom ramen för den budget på 900 miljoner kronor som indikerats från 2003, måste man också fortsättningsvis kunna få nedsättning/skattebefrielse för såväl koldioxidskatt som energiskatt när det gäller drivmedel som minskar koldioxidutsläppen. Detta har också viss bäring på pågående etanolprojekt i Örnsköldsvik.

Det är nu också hög tid att regeringen tar de etableringsansökningar som syftar till att utvinna etanol ur inhemskt skogsavfall på allvar. Ett utmärkt exempel är Dalaetanols ansökan om att etablera en sådan verksamhet i norra Dalarna där biobränsletillgången är stor. Med den nya kunskap som idag finns när det gäller denna teknik kan dessutom positiva kombinationsmöjligheter föreligga för de biobränslebaserade anläggningar som redan etablerats eller planeras. Att utnyttja den rika tillgången på inhemsk råvara måste vara att föredra före fortsatt import av etanol baserad på undermåligt vin från södra Europa.

Vi föreslår vidare en ökad satsning på s.k. biomassabaserad konvertering (bioenergikombinat) där det sker en kombinerad produktion av el, värme och drivmedel (t.ex. biometanol). Biomassa från t.ex. skogsbruk, skogsindustri och energiskogsodling kan utnyttjas. Studier tyder på att potentialen för ny bioråvara är så stor att det borde vara möjligt att ersätta 30–40 procent av de fossila energidrivmedlen genom konvertering till el, värme och drivmedel med befintlig teknik. Denna flexibla teknik gör också att man kan utnyttja anläggningarna så att man kan göra mer drivmedel under de varmare månaderna då uppvärmnings- och elbehovet inte är så stort.

Ny syn på skatterabatt för miljöbilar

Regeringens politik för att uppmuntra miljöbilar imponerar inte. Det visar ovanstående exempel som innebär att regeringens politik hotar en positiv utveckling. Istället för att försöka styra vilken teknik som marknaden ska använda borde politiken inriktas på vad som kommer ut ur avgasrören istället. Förmånsbilar av typen elbilar och elhybridbilar omfattas exempelvis idag av subventionering. Samtidigt finns det dieseldrivna bilar som släpper ut mindre koldioxid än elhybridbilar. Skatterabatten bör göras om till att vara teknikneutral, och de miljömässiga fördelarna bör definieras med tanke på utsläppsmängden istället för drivlinetekniken.

Miljöledningssystem i små och medelstora företag

Införandet av miljöledningssystem är på gång inom stora företag och i vissa statliga verksamheter. Det som saknas är dock incitament och signaler för små och medelstora företag. Ett miljöledningssystem som innebär att man tar klimatåtgärder på allvar kan betyda mycket för att minska utsläppen. Om många små och medelstora företag genomför en åtgärd kan det sammantaget innebära en stor klimatinsats. Därför bör regeringen uppdra åt exempelvis NUTEK att ytterligare stimulera arbetet med detta.

Intensifierad forskning

Forskningen på klimatområdet bör intensifieras och få en effektivare samordning. En särskild plan för hur resurserna inom klimatforskningen bäst ska användas bör tas fram av Naturvårdsverket.

Stöttande av träklusterbildning

Stora mängder kol binds i trähus och träkonstruktioner liksom i papper som återanvänds många gånger om. Att trä binder kol bör vara ett starkt pådrivande skäl för träindustrin att utveckla och förädla sina produkter. En ökad träanvändning som innebär att man ersätter annat material är ett verksamt medel för att minska koldioxidavgången. Staten bör exempelvis via NUTEK stötta utvecklingen av särskilda träkluster för företags- och forskningsvärlden. Det kan bidra till utvecklingen av träprodukter som leder till minskade koldioxidutsläpp.

Översyn av PBL utifrån ett klimatperspektiv

I propositionen nämns att regeringen ska se över plan- och bygglagen. Det klargörs dock inte utifrån vilket syfte utom vad gäller externa köpcentrum för dagligvaruhandel. Vi ser det angeläget med en översyn, som för övrigt bör ske genom en parlamentarisk kommitté, och vill också understryka att översynen ska genomföras utifrån ett klimatperspektiv.

Nationell stöttning av det lokala Agenda 21-arbetet

Det är bra att det lokala miljöinvesteringsprogrammet nu omvandlas till tydligare lokala klimatprogram men det är också viktigt att det lokala Agenda 21-arbetet får en nytändning utifrån klimataspekten. Därför bör regeringen finna former för en satsning med nationella stimulansmedel till de lokala Agenda 21-kontoren och grupperna som finns ute i kommunerna.

Lagring av koldioxid

Eftersom det hastar med att minska avgången av växthusgaser kan lagring av koldioxid vara ett sätt att snabbt kunna få en minskning till stånd. Tömda olje- och gasfält är exempel på möjliga lagringsplatser. Att utveckla tekniker för att möjliggöra lagring av koldioxid kan vara ytterligare ett viktigt verktyg. Regeringen bör ta initiativ till stimulans av forskning på detta område.

Stockholm den 18 januari 2002
Caroline Hagström (kd)
Ulf Björklund (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Johnny Gylling (kd)	Ulla-Britt Hagström (kd)
Harald Bergström (kd)	Tuve Skånberg (kd)
Magnus Jacobsson (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Annelie Enochson (kd)