med anledning av prop. 2001/02:165 Skatteregler mot handel med skalbolag

Motion 2001/02:Sk37 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:165.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regler mot handel med skalbolag skall samordnas med förslag till nya regler för företagsbeskattningen.

Inledning

I proposition 2001/02:165 föreslår regeringen bestämmelser beträffande handel med skalbolag. Innebörden av förslaget är att säljare skall ta upp kapitalvinsten som vinst i passiv näringsverksamhet.

Förslaget föreslås få retroaktiv verkan från dagen efter det att propositionen nådde riksdagen.

Bakgrund

Handel med s.k. skalbolag sker till exempel när ett företag avvecklar sin verksamhet men fortfarande innehåller substans huvudsakligen i form av kontant kapital och utestående fordringar. Detta är t.ex. fallet när ett aktiebolag efter utförsäljning av rörelsetillgångar innehåller obeskattade vinstmedel. Det kan också vara frågan om en upparbetad, obeskattad vinst i ett tjänsteföretag. Priset på de obeskattade medlen ligger ofta omkring 85–90 procent av den obeskattade vinsten. En köpare av ett skalbolag kan ha olika motiv för sitt förvärv. Ett kan vara att utnyttja obeskattade vinstmedel i bolaget för att finansiera en kostnadskrävande ny rörelse. Ett annat kan vara att belasta bolaget med tvivelaktiga kostnadsposter eller rent av ren plundring av bolaget.

I propositionen anges att handeln med skalbolag medför stort skattebortfall. Regeringen finner det därmed angeläget att snarast införa regler för handel med skalbolag för att upprätthålla det svenska skattetrycket.

Det nu lämnade förslaget har föregåtts av ett antal utredningar vilka varit föremål för remissförfarande.

Flera remissinstanser har framfört kritik mot de olika utredningsförslagen. Kritiken tar fasta på olika delar. För en seriös företagare, vilket det absoluta flertalet företagare är, medför de föreslagna reglerna bland annat att skatten antingen skall betalas i förskott och således i nuvärde blir dyrare, därest skatt för räkenskapsåret över huvud taget skall utgå eftersom detta ju inte klarläggs förrän räkenskapsåret gått till ända eller att företagaren skall ställa banksäkerhet med den kostnad det medför för det fall bank är beredd att ställa dylik garanti. Till detta kommer det ekonomiskt förödande resultat som blir effekten om företagaren och hans eventuelle rådgivare gjort bedömningen att det ej är tal om skalbolag och skattemyndigheten kommer till en annan uppfattning.

I de fall oegentligheter förekommer är det vår mening att de skall beivras. Det är inte acceptabelt ur någon synvinkel att vissa personer genom brottsligt beteende skaffar sig konkurrensfördelar gentemot andra, seriösa företag. Det är heller inte acceptabelt att man genom brottsligt förfarande undanhåller den skatt man rätteligen bort erlägga.

I de fall skatteundandragande beror på brottslighet bör det i första hand lösas genom straffrättsliga och associationsrättsliga förändringar. En av anledningarna är att det stöter på svåra lagtekniska problem när man ändrar den materiella skatterätten för att förhindra kriminellt beteende.

Ett flertal remissinstanser pekar på att det är de nuvarande så kallade
3:12-reglerna som är grunden för handeln med skalbolag.

Lagrådet

Lagrådet är i sitt yttrande över den remiss som föregick propositionen mycket kritiskt. Bl.a. ifrågasätter man lämpligheten av att införa en skalbolagslagstiftning nu mot bakgrund av att 3:12-utredningen är i slutfasen av sitt arbete. Dessutom pågår ett beredningsarbete rörande de förslag som lagts fram av 1998 års företagsskatteutredningar.

Lagrådet skriver bland annat följande:

Lagrådet vill ifrågasätta lämpligheten av en lagstiftning på grundval av det remitterade förslaget innan det står klart vilka lösningar som kommer att väljas inom bolagssektorn.

I det enskilda fallet kan det vara förenat med stora svårigheter att avgöra om ett företag är ett skalbolag eller ej.

Lagrådet konstaterar att tillämpningsproblemen även här lär bli betydande.

Vår uppfattning

Under flera års tid har vi arbetat för att de diskriminerande fåmansbolagsreglerna skall försvinna. Enligt vår mening bidrar dessa också starkt till handeln med skalbolag.

Den s.k. 3:12-utredningen som pågått under par års tid och som upprepade gånger skjutits på framtiden avser komma med sitt förslag den 31 maj i år. Vi räknar med att den lägger fram förslag om att avskaffa orättvisorna för småföretagen. Incitamenten till skalbolagsaffärer kommer då att minska.

Vi delar således den uppfattning som flera remissinstanser framfört. Skulle det vid utformandet av de nya reglerna fortfarande visa sig finnas behov av regler mot handel med skalbolag bör förslag om detta läggas fram parallellt.

Stockholm den 17 april 2002
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)	Stig Rindborg (m)
Stefan Hagfeldt (m)	Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)	Anna Kinberg (m)