med anledning av prop. 2001/02:100 2002 års ekonomiska vårproposition

Motion 2001/02:Fi44 av Mats Odell m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag att öka anslag 90:5 Regeringskansliet med 75 400 000 kr.

2. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002 utöka anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade med 75 400 000 kr.

3. Riksdagen avslår propositionens förslag att regeringen bemyndigas att för anslag 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder besluta om stöd som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 500 000 000 kr under 2003–2006.

4. Riksdagen avslår propositionens förslag att regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder i fråga om omstrukturering av kommunala bostadsföretag som regeringen förordar och avslår därmed de nya anslagen 31:13 Statens bostadsnämnd och 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder för stöd till bostadsmarknader i kommuner med svag efterfrågan.

6. Riksdagen godkänner, med undantag för den ändring som begärs i yrkande 5, de ändrade ramarna för utgiftsområden samt anvisar nya anslag i enlighet med specifikation i följande:

Anslag	Regeringens förslag i tilläggsbudget för 2002 kronor	Anslagsförändringar kronor	Ny ram kronor
Utgiftsområde 1	7 410 722 000	–75 400 000	7 335 322 000
90:5 Regeringskansliet	5 073 549 000	–75 400 000	4 998 149 000
Utgiftsområde 13	59 181 236 000	75 400 000	59 256 636 000
22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade	6 435 492 000	75 400 000	6 510 892 000
Utgiftsområde 18	9 529 248	0	9 529 248
31:13 Statens bostadsnämnd	10 000 000	–10 000 000	0
31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag	240 000 000	–240 000 000	0
Nytt anslag: Stöd till bostadsmarknader i kommuner med svag efterfrågan	0	250 000 000	250 000 000

Tilläggsbudget för 2002

I regeringens vårproposition presenteras ett antal budgetförändringar för innevarande budgetår. Kristdemokraterna lägger i denna motion fram fem förslag på ändringar i regeringens tilläggsbudget.

Regeringskansliet

Regeringen föreslår en relativt kraftig ökning av anslag 90:5 vilket är Regeringskansliet m.m. Ökningen föreslås uppgå till 75,4 miljoner kronor och motiveras av att kronan deprecierats och att kursförluster därför gjorts i utlandsrepresentationen under 2001.

Regeringen borde under hösten 2001 ha kunnat förutse att förlusten skulle bli omfattande. En valutaförlust som uppgår till 75 400 000 kronor endast för utlandsrepresentation 2001 indikerar att en stor andel av Regeringskansliets totala anslag på 3 281 054 000 kronor används till utlandsrepresentation. Regeringskansliet har därtill omfattande tillgångar efter anslagssparande som skulle kunna täcka den uppkomna valutaförlusten.

Särskilt stöd för arbetshandikappade

Kristdemokraterna anser liksom regeringen att anslag 22:11Bidrag till lönegarantiersättning måste ökas. På grund av ett ökat antal konkurser har det ursprungliga anslaget visat sig vara för litet och Kristdemokraterna tillstyrker regeringens förslag att anslaget ökas med 970 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslagsökningen finansieras genom att anslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade minskas med 704 000 000 kronor. Kristdemokraterna anser att detta till viss del är rimligt då anslagssparandet i 22:4 från förra året uppgår till 647 800 000 kronor. Regeringen fråntar dock verksamheten med arbetshandikappade 56 200 000 kronor netto. Denna anslagsminskning i 22:4 finner Kristdemokraterna oacceptabel och tillför därför i förhållande till regeringens förslag 75 400 000 kronor vilket innebär ett välbehövligt resurstillskott i arbetet för de arbetshandikappade på 19 miljoner kronor.

Synpunkter på utgiftsområde 18

Byggandet av hyresbostäder

Kristdemokraterna har tidigare sagt nej till inrättandet av ett investeringsbidrag till nybyggnad av hyresbostäder. Bidraget har varit ett misslyckande. Det låga antalet ansökningar visar att det dömts ut av dem det vänder sig till. Bidragets krångliga och kortsiktiga utformning skapar osäkerhet och det är otillräckligt för att skapa lönsamhet för byggande i framför allt Stockholm. Vad som i stället behövs är förutsägbara spelregler och genomgripande reformer som innebär avskaffad fastighetsskatt, sänkt byggmoms, förbättrad konkurrensbevakning, förändrad hyreslagstiftning och en smidigare planprocess. Det måste göras långsiktigt lönsamt att bygga och äga hyresfastigheter. Regeringen bör därför inte ges ett bemyndigande att under 2002 besluta om ytterligare investeringsbidrag för byggande av hyresbostäder.

Stöd till bostadsmarknader i kommuner med svag efterfrågan

Kristdemokraterna har under våren 2002 avstyrkt regeringens förslag om en ny myndighet med uppgift att ge stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Likaså ifrågasatte Kristdemokraterna vid behandlingen av proposition 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag regeringens övriga förslag angående omstrukturering av kommunala bostadsföretag.

Behovet av statligt stöd till bostadsmarknaden i vissa kommuner med svag efterfrågan kan inte ifrågasättas. Kristdemokraterna har efterlyst ett stödsystem där staten underlättar kommunernas möjligheter att bära sitt bostadspolitiska ansvar, men där det överlåts åt kommunerna att själva i högre grad få avgöra hur, samtidigt som privata värdar inte ska missgynnas.

Det är väsentligt att staten bemöter befolkningsutvecklingen genom generella åtgärder som i så liten grad som möjligt inskränker den kommunala självstyrelsen. De insatser staten gör måste stimulera till kommunalt ledarskap. Kristdemokraterna vill utveckla nuvarande utjämningssystem till ett statligt utjämningssystem och där stärka kriteriet för befolkningsutveckling. Stödet från staten måste vara förutsägbart och långsiktigt.

Regeringen förstärker dock i tilläggsbudgeten den statliga styrningen av den kommunala bostadspolitiken genom de medel som anvisas till den nya myndigheten Statens bostadsnämnd och till statliga bolag med uppgift att äga och förvalta tidigare kommunala bostadsföretag och fastigheter. På utgiftsområde 18 i tilläggsbudgeten anser Kristdemokraterna att förslagen om nya anslag 31:13 och 31:14 bör avslås.

Kristdemokraterna förordar i stället ett stödsystem som står i bättre överensstämmelse med det kommunala självstyret, som är öppet för alla fastighetsägare i vissa kommuner och som administreras av Boverket. Med det system Kristdemokraterna föreslår minskar konkurrenssnedvridningen som bland annat Fastighetsägarna och Svenskt näringsliv kritiserat. Genom att stödet administreras av en extern myndighet och inte inom Regeringskansliet, vilket var fallet med Bostadsdelegationen, minskar också den politiska styrningen.

Kristdemokraterna föreslår att det inom utgiftsområde 18 inrättas ett nytt anslag, Stöd till bostadsmarknader i kommuner med svag efterfrågan. För 2002 anvisas till anslaget 250 000 000 kronor.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 2 maj 2002
Mats Odell (kd)
Stefan Attefall (kd)	Harald Bergström (kd)
Sven Brus (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Göran Hägglund (kd)	Magnus Jacobsson (kd)
Per Landgren (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)	Mikael Oscarsson (kd)
Désirée Pethrus Engström (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Inger Strömbom (kd)