med anledning av prop. 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö

Motion 2000/01:MJ32 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om
resursförstärkningar till Kemikalieinspektionen.
Delmål för en giftfri miljö

Regeringens proposition 2000/01:65 är ett led i arbetet med
de femton miljökvalitetsmål riksdagen fastslagit. Fokus
riktas nu mot delmål, strategier och tidsplaner. Propositionen
omfattar fem av sex delmål under miljömålet "Giftfri miljö".
I propositionen anges följande tidsplan för utfasningen av
farliga ämnen:

- År 2002: Lista på riktvärden för ämnen med särskilt farliga egenskaper.

- År 2003: Nyproducerade varor skall så långt möjligt vara fria från
kvicksilver.

- År 2005: Förbud mot introduktion av nya långlivade och
bioackumulerande organiska ämnen.

- År 2005: Uppgifter skall finnas om egenskaper hos kemiska ämnen, som
hanteras i större mängder än 1000 ton/år. Bensin är undantaget detta mål.

- År 2007: Dagens begränsningar för cancerframkallande,
arvsmassepåverkande och reproduktionsstörande kemiska produkter
utvidgas till att gälla övriga konsumenttillgängliga varor.

- År 2009: Uppgifter skall finnas om egenskaper hos kemiska ämnen som
hanteras i volymen 10-1 000 ton/år.

- År 2010: Varor skall vara försedda med hälso- och miljöinformation om de
farliga ämnen som ingår.

- År 2010: Nyproducerade varor skall vara fria från alla organiska ämnen
som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande liksom från bly.

- År 2010: Riktvärden skall finnas för minst 100 ämnen, andra än de särskilt
farliga.

- År 2015: Nyproducerade varor skall vara fria från alla långlivade och
bioackumulerande organiska ämnen.

- År 2020: Uppgifter skall finnas om egenskaperna hos alla oavsiktligt
framställda och utvunna kemiska ämnen.

Föreslagen tidsplan inom
EU

Inom EU pågår parallellt med utformandet av den svenska
kemikaliepolitiken formulerandet av en europeisk
kemikaliestrategi. Kommissionen presenterade nyligen
förslag till en vitbok enligt vilket alla kemikalier med en
årsproduktion över 1 ton per företag skall registreras. Detta
skall åtföljas av viss specificerad information om
egenskaperna hos dessa ämnen. Kommissionen har också
uppställt en tidsplan som kan jämföras med regeringens
förslag. Kommissionen föreslår:

- År 2005 skall alla ämnen som tillverkas eller importeras i en mängd större
än 1 000 ton/år vara registrerade.

- År 2008 skall alla ämnen tillverkade eller importerade i en mängd större än
100 ton/år vara registrerade.

- År 2012 skall alla ämnen tillverkade eller importerade i en mängd större än
1 ton/år vara registrerade.

- År 2012 skall registrerade data utvärderas för alla ämnen som produceras i
mängd större än 100 ton/år samt de som produceras i mindre mängd, om
det finns särskilda skäl, cancerogena, reproduktionsstörande och
arvsmassepåverkande ämnen, dock ej i mängd mindre än 1 ton.

- År 2012 införs ett tillståndssystem för ämnen med vissa allvarliga
egenskaper. Tillstånd skall bara ges för användning, när det kan ske på ett
säkert sätt. Systemet skulle omfatta ämnen, som klassificeras som
cancerogena, reproduktionsstörande och arvsmassepåverkande ämnen
samt långlivade organiska föreningar.

Ambitiösa mål

Kemikaliesamhället omger oss alla och skapar hos många en
känsla av maktlöshet inför de mer eller mindre kända risker
vi utsätts för i vardagen. Därför är de miljökvalitetsmål
riksdagen fastställt ytterst betydelsefulla. Kristdemokraterna
anser att delmål medför en viktig konkretisering av
kemikaliekontrollen. Det är angeläget att sådana fastställs
och att färden mot dessa mål påbörjas omgående och med så
hög fart som möjligt. Kristdemokraterna instämmer således i
inriktningen av de delmål propositionen behandlar.

Den beslutade tidsplanen för miljökvalitetsmålen, att de stora
miljöproblemen utom klimatfrågan skall vara lösta inom en generation, dvs.
cirka 2020, bör också gälla delmålen. Den tidsplan regeringen presenterar i
föreliggande proposition är snävare. Kristdemokraterna menar att den mycket
ambitiösa tidsplanen knappast är realistisk, men anser ändå att det är
nödvändigt med uppfordrande mål för att få fart i arbetet.

När man diskuterar tidsplaner för införande av regler och förbud för
kemikalieanvändningen är harmonisering inom EU avgörande. Den nationella
politiken och EU-politiken beträffande kemikalier hänger nära samman.
Nationella åtgärder får inte alltid avsedd effekt om inte motsvarande beslut
fattas på EU-nivå. Stora skillnader i miljökrav på kemikalier kan påverka
konkurrensförmåga. Föga är vunnet om svenska företag på grund av höga
miljökrav utkonkurreras av utländska företag med lägre miljökrav.

EU- kommissionens förslag till vitbok om kemikalier anger en något
långsammare takt och inte fullt så långtgående åtgärder som regeringens
proposition. Inriktningen av den europeiska och den svenska politiken är dock
i stort sett densamma. Ändå är det mycket väsentligt att Sverige fortsatt aktivt
verkar för att regler motsvarande de svenska införs i EU vad gäller
användningen och utfasningen av farliga ämnen. Kristdemokraterna menar
därför att de EU-inriktade strategier som beskrivs i propositionen särskilt
skall prioriteras.

Genomförande

Även om det således är angeläget att offensiva mål uppställs,
måste det finnas rimliga förutsättningar för deras
uppfyllande för att de skall vara meningsfulla. I
propositionen finns ett antal oklarheter och brister som gör
det svårt att bedöma hur rimlig regeringens tidsplan är.

Okunskapen är ett allvarligt problem i arbetet för en giftfri miljö, inte
minst komplicerar bristen på kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljö-
egenskaper uppställandet av tidpunkter då åtgärder skall vara genomförda.
Kunskapsinhämtningen om egenskaper hos kemiska ämnen kommer bl.a. att
kräva många djurförsök, samtidigt som det finns en allmän strävan att
minimera sådana försök. Regeringen hänvisar till kommande alternativa
testmetoder, t.ex. den nya nanotekniken. Kristdemokraterna menar att de
outvecklade testmetoderna på detta och andra områden reser frågetecken för
regeringens föreslagna tidsplan.

Mycket stort ansvar läggs enligt regeringen på industrin och näringslivet i
övrigt. Den tuffa tidsramen förutsätter långtgående samverkan. Regeringen
föreslår därför att tillverkare själva testar sina produkter, vilket
Kristdemokraterna finner vara en riktig modell. Regeringen menar att
företagens kostnader för testerna kommer att vara tämligen begränsade, men
det behöver påpekas att det rör sig om ett stort antal produkter som skall
undersökas på relativt kort tid, varför det rent praktiskt kommer att visa sig
vara svårt att uppfylla tidskraven.

Kristdemokraterna vill betona statens ansvar i arbetet med att reducera
användningen av giftiga och hälsofarliga ämnen. Betydande resurser behöver
tillskjutas ansvariga myndigheter om delmålen skall kunna nås inom uppsatt
tid. Regeringen konstaterar också att genomförandet av delmålen, nationellt
och inom EU, kräver betydande insatser av svenska myndigheter, i synnerhet
Kemikalieinspektionen, som har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö. Möjligheten att uppfylla de uppställda målen inom utsatt tid är därmed
beroende av vilka resurser berörda myndigheter tilldelas.

Kemikalieutredningen har utrett frågan om Kemikalieinspektionens
framtida inriktning och finansieringsbehov. Regeringen uppmärksammar det
förslag utredningen lagt fram om en betydande höjning av de anslagna
medlen till Kemikalieinspektionen och det utvecklade arbetet med
kemikaliekontroll. Regeringen är dock inte i propositionen beredd att ta
ställning till förslaget. Kristdemokraterna anser att det föreligger en stor
brist i
formuleringen av delmålen för en giftfri miljö när inga bedömningar görs vad
gäller statsfinansiella konsekvenser.

Det är mycket svårt att bedöma förutsättningarna för att producenter i
samverkan med myndigheter skall kunna hålla tidsramarna, när regeringen
inte redovisar hur stora resurser man från statens sida är beredd att satsa.
Kristdemokraterna konstaterar att de uppställda delmålen är anmärkningsvärt
ambitiösa, men att regeringen inte förmår presentera de medel som krävs för
deras genomförande. Riksdagens ställningstagande till den tidsplan
regeringen uppställt för utfasningen av farliga ämnen görs därmed på osäkra
grunder.

Kristdemokraterna anser därför att regeringen för att konkretisera
delmålens innebörd skyndsamt bör återkomma med förslag om
resursförstärkningar till Kemikalieinspektionen.

Stockholm den 23 februari 2001

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Ulf Björklund (kd)

Caroline Hagström (kd)