med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning

Motion 2000/01:Ub20 av Sofia Jonsson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ställa ytterligare platser till förfogande för kvalificerad
yrkesutbildning (KY).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn för att på sikt sammanföra KY, YTH och vissa
övriga påbyggnadsutbildningar under en myndighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa ett system för validering av kunskaper för
kvalificerad yrkesutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett system där en av näringslivet efterfrågad utbildning med
kvalitet inte riskerar att få sina utbildningsplatser indragna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av resursfördelningen till smala utbildningar.

Kvalificerad yrkesutbildning

Återkommande utbildning eller livslångt lärande är allt
viktigare begrepp i arbetslivet. Förändringarna i yrkeslivet
går nu oerhört snabbt och kraven på ökad kompetens ökar
med bl a den snabba tekniska utvecklingen.
Utbildningsinsatser behövs för alla branscher, inte minst för
de mindre och medelstora företagens vidareutveckling. Ur
tillväxtsynpunkt är det viktigt att flaskhalsar som uppstår i
företagande p g a brist på kompetens åtgärdas så fort som
möjligt. En nära arbetslivsanknuten utbildning med tydliga
praktikinslag och med ett utbildningsinnehåll som svarar mot
företagens behov av kompetens är därför oerhört
betydelsefull. För att öka tillväxten och stimulera företagens
utveckling krävs utbildningsinsatser av det slag som en
kvalificerad yrkesutbildning ger.

Mycket pekar på att det inom de flesta branscher finns ett stort behov av
att medarbetare fortsätter och skaffar sig en yrkesinriktad utbildning ovanpå
gymnasieskolan. Inom flera branscher frågar man idag efter en ny form av
utbildning med stark arbetslivsanknytning. Allt talar dessutom för att behovet
av arbetskraft med denna utbildningsbakgrund kommer att växa år från år.

Centerpartiet anser att det är mycket angeläget att den kvalificerade
yrkesutbildningen permanentas såsom det föreslås i propositionen. Den
kvalificerade yrkesutbildningen har visat sig fylla ett stort behov, något som
har framkommit under försöksperioden. Samverkan med näringslivet och inte
minst utbildningsdelen "Lärande i arbete" har visat sig utomordentligt
värdefulla. Den eftergymnasiala utbildningen som är direkt yrkesinriktad
måste stimuleras. I detta avseende är KY mycket positivt.

KY-utbildningarna har anordnats av universitet, högskolor, kommuner,
landsting och enskilda utbildningsanordnare. Det är lokala, regionala och
nationella arbetsmarknadsbehov som utgjort grunden för initiativ till KY-
utbildningarna.

Centerpartiet har varit pådrivande i att få till stånd en kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning. Den borgerliga regeringen gav våren 1994 i
uppdrag att frågan skulle utredas. Utredningen var färdig 1995 och den då
socialdemokratiska regeringen valde att föreslå en försöksverksamhet.
Försöksverksamheten kom igång 1996 och antalet platser har därefter ökat
från 1 700 till 12 000. Redan när försöksverksamheten startade 1996 föreslog
Centerpartiet att tempot i försöksverksamheten skulle höjas, dvs att fler
platser skulle införas redan första året. Det har visat sig att intresset för
att
starta kvalificerad yrkesutbildning är stort. I dag finns det ca 250
utbildningar
inom olika branscher. Enligt SCB har drygt 80 % av studenterna fått arbete
senast 6 månader efter avslutad utbildning. Vi ser med glädje att utbildningen
blivit så lyckad och populär och att den socialdemokratiska regeringen nu
äntligen föreslår att utbildningsformen permanentas.

Regeringen skriver i propositionen att den avser att återkomma med
förslag angående hur utbildningsformen kan utvecklas volymmässigt.

Centerpartiet anser att en ökning måste ske av antalet platser, så att man
kan tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vid en ökning
av antalet utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet
på utbildningarna bibehålls. För att klara denna efterfrågan bör ytterligare
platser ställas till förfogande. Detta bör ges regeringen till känna.

Samordna
utbildningsformer

Det är viktigt att det går att överblicka utbildningsstrukturen.
Idag finns det flera eftergymnasiala yrkesutbildningar,
exempelvis påbyggnadsutbildningar inom komvux,
yrkesteknisk högskola, vissa yrkesutbildningar inom
folkbildningen och kvalificerad yrkesutbildning. Hur dessa
inordnas i utbildningsstrukturen, hur de kan värderas om den
studerande sedan vill läsa vidare och hur vissa av dessa
finansieras är inte alltid helt klart.

Regeringen anger att man på sikt kan tänka sig att inordna några av de
eftergymnasiala yrkesutbildningarna under den nya myndigheten.
Centerpartiet anser att en sådan samordning är av största vikt .En sådan
samordning skulle också underlätta vid internationella jämförelser. KY ska
dock behålla sin speciella karaktär. På sikt bör en översyn och en samordning
med övrig eftergymnasial yrkesutbildning ske. Detta bör ges regeringen till
känna.

Validering

I en ny utbildningsstruktur på eftergymnasial nivå är det en
lång rad behov som skall tillgodoses. Samtidigt är det viktigt
att inte medverka till att skapa ett nytt "lappverk" där
meritvärdet av genomgången utbildning är oklart. Inte minst
måste utbildningarna vara gångbara inom övriga EU-länder
och även i ett internationellt perspektiv i övrigt.

Centerpartiet menar att det behövs ett väl fungerande och tydligt system
för validiering (värdering och jämförelse) av inhämtade kunskaper, detta för
att underlätta övergångar till och från högskolornas utbildning i såväl
nationellt som internationellt perspektiv. Regeringen bör återkomma med
förslag om detta. Detta bör ges regeringen till känna.

Medgivande om att starta
utbildning

Regeringen föreslår i propositionen att ett en utbildning inte
får omfatta fler än fem starter, därefter skall en omprövning
ske av utbildningen. Det är mycket positivt och värdefullt att
varje utbildning omprövas med avseende på efterfrågan och
kvalité. Det är dock viktigt att omprövningen görs med
omsorg.

Tyvärr har det visat sig i praktiken vara svårhanterligt och kan få negativa
konsekvenser. Ett praktiskt exempel på detta är t ex den utbildning som
Svensk Handel tillsammans med Högskolan Dalarna och Stiftelsen Hantverk
& Utbildning i Leksand genomfört under fem framgångsrika år. Eftersom
handeln saknat utbildningar med direkt inriktning på dess målgrupp har
kurserna inom Handel & Affärsmannaskap varit mycket värdefulla. En
inriktning har funnits inom dekoration och en inom entreprenörskap. Det är
mycket viktigt att på alla sätt stimulera entreprenörskapet och därför har
denna utbildning tagits fram och rönt stort intresse från de studerande och
näringslivet. Ett förtroendefullt samarbete med näringslivet i form av Svensk
Handel har byggts upp och parterna är i färd med att permanenta och utveckla
kursverksamheten. När man vid senaste tillfället fick utbildningen omprövad
drogs antalet platser ned och de planer som fanns från utbildningsanordnaren
och näringslivet gick på så sätt om intet. Ingen kan planera och inget
näringsliv är intresserat av en sådan kortsiktig satsning. Systemet bör
utformas så att en av näringslivet efterfrågad utbildning med kvalité inte
riskerar att få sina utbildningsplatser tillbakadragna. Detta bör ges regeringen
tillkänna.

Smala yrkesutbildningar

Det är angeläget att smala yrkesutbildningar kan få gehör för
sina satsningar och innefattas inom ramen för KY. De riktigt
smala yrkena har ingen bransch och därför finns ingen riktig
kravställare som hävdar näringslivets behov av
utbildningarna. Det är angeläget att Sverige bevarar sitt
kulturarv och den hantverksskicklighet som finns. Problemet
är att det i många fall kan bli mycket små och
kostnadskrävande grupper.

Regeringen bör göra en översyn över hur man skall klara detta på bästa
sätt. Detta bör ges regeringen till känna.

Ett exempel är den utbildning som Högskolan Dalarna bedriver i Leksand
och som är en treårig musikinstrumentmakarutbildning för att bygga och
reparera violiner alternativt stämma och renovera pianon och flyglar. Denna
utbildning, som är den enda i Norden, har behov av att göra intag med endast
tio studerande per år. Då skulle en balans erhållas med vad marknaden säger
sig behöva. Ur ekonomisk synpunkt är det omöjligt att endast ha tio
studerande och därför bör en sådan utbildning tas som exempel där extra
resurser borde avsättas för angelägna, smala utbildningar.

Stockholm den 15 februari 2001

Sofia Jonsson (c)

Margareta Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Agne Hansson (c)

Birgitta Sellén (c)