med anledning av prop. 1999/2000:84 Börsintroduktion av Telia AB

Motion 1999/2000:N36 av Per Westerberg m.fl. (m)

1 Statens roll

Stat och kommun bör ha som kärnverksamhet att hantera det genuint
gemensamma som ingen annan kan lösa lika bra eller bättre. Därför anser
vi inte att staten ska driva företag.

Staten är inte bra på att driva företag. Trots detta omfattar den statliga
företagssektorn, i vilken affärsverken och de statligt ägda bolagen ingår, 60
företag som förvaltas av de olika departementen inom Regeringskansliet. Det
totala antalet anställda i de statligt ägda företagen uppgick under 1998 till
206 000 personer.

De statligt ägda företagen omfattar företag av mycket varierande storlek
och verksamhet. De minsta verksamheterna har en omsättning på några få
miljoner kronor. Det största, Telia, är ett av Sveriges största och viktigaste
företag med en försäljning på 51 miljarder kronor. Företaget utgör en central
del av det skandinaviska världsunika teleklustret och kompetenscentrat och
är samtidigt de svenska skattebetalarnas i särklass värdefullaste företag - inte
minst räknat i ekonomiska termer.

2 Historik

En privatisering av Telia har under lång tid varit ett krav från Moderata
samlingspartiet. De första privatiseringskraven ställdes redan 1994/1995,
men de socialdemokratiska regeringarna har fortsatt att misshandla ett av
Sveriges största och mest kunskapsintensiva företag genom att kräva att
det skall kvarstå i statlig ägo. Det hade varit bra om man för flera år
sedan hade lyssnat på våra råd och sålt Telia, då företagets försprång på
den avreglerade telekommunikationsmarknaden var stort. Genom sin
passivitet bär därmed socialdemokraterna ett stort ansvar för de
försäljningsintäkter och affärsmöjligheter som har gått förlorade.

I stället för att privatisera Telia lät regeringen företaget gå ett annat öde
till
mötes. Genom den första fusionen i världen mellan två tidigare statliga
telemonopol skulle Telia förenas med norska Telenor. Detta skulle bli inte
bara den hittills största försäljningen av ett svenskt statligt företag utan
dessutom århundradets största nordiska affär. Fortsättningen känner vi alla
till. Affären sprack under dramatiska former, där verkligheten överträffade
dikten.

Många miljarder har nu förlorats genom förlorade kunder, förlorade affärer
och misslyckat fusionsarbete. Relationerna Sverige-Norge har lidit skada.
Förtroendekapital har förstörts och smittoeffekterna till andra områden är
betydande. Telia som bolag har allvarligt skadats och förtroendet för
politiken har försvagats. Telia-Telenor-affären är därmed ett praktexempel
på varför statliga företag ska privatiseras.

Det ligger onekligen en viss symbolik i att det förra århundradet - den
starka statens - inleddes med den dåvarande högerregeringens förstatligande
av malmfälten och avslutades med det socialdemokratiska sammanbrottet i
Telia-Telenor-affären.

3 Värdering

När vi 1994/1995 reste de första kraven på privatisering, framkom
värderingar av bolaget på 100-125 miljarder kronor. Näringsministern
har gjort gällande att bolaget i dag är värt drygt det dubbla. En del
experter hävdar att värdet kan stiga med ytterligare 100 miljarder om den
politiska kontrollen av bolaget släpps.

Som en jämförelse kan nämnas Sonera (f.d. finska Televerket) som, med
ett i vissa avseenden likartat utgångsläge, värderades till 145 miljarder
kronor vid börsintroduktionen i november 1998. På drygt två år har Soneras
värde stigit till cirka 550 miljarder kronor. Värdeutvecklingen via börs-
introduktion har fyrdubblats på två år jämfört med Telias värde, som två- till
tredubblats på 6 år.

Denna utveckling har kraftigt stärkt den finska statskassan och ökat värdet
på aktierna för varje delförsäljning.

4 Propositionen

I propositionen, som lades fram en vecka efter den fastlagda sista dagen
för att garanteras en behandling under vårriksdagen, föreslås äntligen en
börsintroduktion av Telia. Det ska även noteras att det ställs tvingande
krav på att behandlingen skall vara avslutad i riksdagen senast den 15
maj d.v.s. en månad före vårsessionens slut. Redan i december förra året
föreslog de borgerliga partierna i näringsutskottet ett utskottsinitiativ som
gav regeringen fullmakt att sälja Telia, vilket avvisades av
regeringsunderlaget.

Vi välkomnar förslaget att börsintroducera Telia även om den nu
uppkomna situationen ställer extrema krav på en snabb analys och beslut i
riksdagen som tangerar det grundlagsfästa kravet på beredning.

Trots denna nonchalans från regering och stödpartierna avser vi göra allt vi
kan för att klara tidsgränserna. Inte för att skydda regeringen utan för att
skydda Telia, dess anställda och vitala svenska nationella intressen.

Självfallet bör regeringen även ges fullmakt att stegvis sälja hela bolaget
vartefter lämpliga tidpunkter uppkommer.

5 Krav på börsintroduktion

En börsintroduktion av Telia blir en av de största i Sverige någonsin. Det
ställer krav på professionalism och förmåga till förutseende:

- Hoten om statlig inblandning i företaget måste undanröjas. Detta i
synnerhet med Telia-Telenor-skandalen i färskt minne. Risk för fortsatt
statlig inblandning kan sänka värdet med tiotals miljarder kronor. Varje
sådan risk måste elimineras genom entydiga och ensidiga åtaganden att
staten ska gå ur majoritetsägandet under överskådlig framtid och i sin
helhet när tillfälle ges.

- Det statliga regelverket inom teleområdet måste klargöras så långt som
möjligt. Skarp kritik mot regeringen kan riktas vad gäller långhalningen
med telereformerna inom främst mobiltelefonin med s.k. local loop
unbundling (LLUB), nationell roaming, nummerportabilitet och
fördelningen av den tredje generationens mobiltelelicenser (UMTS).
Betydande kraft måste ägnas att bringa klarhet i dessa resultat- och
värdepåverkande frågor som Telias ägare, d.v.s. regeringen, kontrollerar.
Vidare bör konkurrensrätten klargöras för samtliga accessformer för data
och teletrafik.

- En bred svensk allmänhet måste garanteras tilldelning av aktier och en
mindre rabatt ges. Det skapar en avsevärt större efterfrågan - mer än
dubbelt så stor enligt gjorda erfarenheter - och därmed möjlighet att sälja
en stor post aktier till bra pris. Vid privatiseringarna av Assi Domän och
Pharmacia mer än fördubblades efterfrågan via den breda svenska
allmänhetens intresse.

- En börsintroduktion bör komma snabbt. Detta för att inte ytterligare skada
bolagets möjligheter och därmed Sveriges intressen. Regeringens
tvehågsenhet och dubbla budskap måste upphöra.

6

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
börsintroduktionen av Telia AB.

Stockholm den 13 april 2000

Per Westerberg (m)

Karin Falkmer (m)

Ola Karlsson (m)

Ola Sundell (m)

Stefan Hagfeldt (m)

Jan-Evert Rådhström (m)

Sten Tolgfors (m)

Jan Backman (m)

Mikael Odenberg (m)

Olle Lindström (m)