med anledning av prop. 1995/96:10 Års- och koncernredovisning

Motion 1995/96:L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

I propositionen presenterar regeringen förslag till ändringar i
redovisningslagstiftningen, främst till följd av ett antal
bolagsrättliga EG-direktiv (dir. 4, 7 och 11 samt de
redovisningsdirektiv som finns på bank- och
försäkringsområdet).

I propositionen föreslås bl.a. en ny allmän årsredovisningslag, vilken vi i
princip ställer oss bakom. I vissa avseenden har regeringen dock gått längre
än vad som är påkallat från EG-rättslig synpunkt utan att detta av andra skäl
framstår som sakligt motiverat. Detta kan innebära konkurrensnackdelar för
företag som är internationellt aktiva.

Möjligheten att upprätta
resultaträkning i förkortad
form undergrävs om krav
på tillståndsprövning införs

Som framgår av propositionen får medlemsstaterna om det är
motiverat av konkurrensskäl, enligt artikel 27 i det fjärde
bolagsdirektivet, tillåta att bolag som till storleken
understiger vissa gränsvärden upprättar resultaträkning i
förkortad form, dvs. bolagen får underlåta att redovisa
uppgifter om nettoomsättning och indelning av kostnader.

Regeringen har valt att införa möjligheten till resultaträkning i förkortad
form för mindre företag, även om någon sådan skyldighet inte föreligger
enligt EG-direktivet, se 3 kap. 7 § förslag till lag om årsredovisning. Ur
moderat synvinkel är det i och för sig positivt att regeringen valt att ge små
företagare möjlighet att utelämna uppgifter som t.ex. avslöjar prissätt-
ningspolitik och vinstmarginaler från resultaträkningen. Härmed kan riskerna
för att allvarliga konkurrensnackdelar drabbar småföretagarverksamheten,
särskilt under företagens uppbyggnadsskede, minskas.

Vi beklagar dock att regeringen också valt att införa ett krav på
tillståndsprövning för de företag som kan ha möjligheten att upprätta
resultaträkning i förkortad form. Som regeringen själv påpekar drar tillstånds-
kravet med sig nackdelar både från kostnads- och effektivitetssynpunkt.
Enligt vår bedömning innebär nackdelarna, förutom kostnadsökningar, också
ökad pappersexercis för småföretagarna. Härutöver kommer ett förfarande
med tillståndsprövning också att leda till ökade kostnader för staten, genom
den utökade myndighetsutövningen som följer av förslaget.

Något krav på tillståndsprövning framfördes inte heller av
Redovisningskommittén, som stannade vid att företaget i en not skulle
upplysa om vilka överväganden som ligger bakom bedömningen att
bestämmelsen är tillämplig. Detta var också den ursprungliga linje som
regeringen föreslog i lagrådsremissen. Det är olyckligt att regeringen nu
ändrat uppfattning och vill införa en tillståndsprövning för småföretagare som
vill utnyttja sig av möjligheten till resultaträkning i förkortad form. Vi
motsätter oss detta, bl.a. med hänsyn till landets svåra arbetsmark-
nadspolitiska läge. Genom att skapa ett gynnsamt klimat för småföretagandet
skapar vi också reella förutsättningar för att komma tillrätta med arbets-
lösheten. Enligt vår uppfattning bör således 3 kap. 7 § i förslag till lag om
årsredovisning i stället utformas i enlighet med Redovisningskommitténs och
lagrådsremissens förslag.

Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Regeringens förslag
avseende
tilläggsupplysningar om
pensionsförpliktelser blir
missvisande

Som framgår av propositionen förutsätter en anpassning till
artikel 43.1.12 i EG:s fjärde bolagsdirektiv att det i svensk
lagstiftning införs regler om att uppgift skall lämnas om
beloppen av förpliktelser och kostnader som avser pensioner
och liknande förmåner till tidigare styrelse och verkställande
direktörer. Regeringens förslag går ett steg längre och
innebär att uppgiftsskyldigheten även kommer att omfatta
pensioner och liknande förmåner till nuvarande styrelse och
verkställande direktör, se 5 kap. 20 och 21 §§ förslag till lag
om årsredovisning. Vi ställer oss bakom regeringens förslag i
den delen.

Däremot ifrågasätter vi regeringens avsteg från både Redovisnings-
kommitténs förslag och lagrådsremissens ursprungliga förslag avseende vilka
kostnadsuppgifter för pensionsförpliktelser som företaget skall lämna.

Enligt Redovisningskommittén är det tillräckligt att endast den del av en
pensionskostnad eller av det kapitaliserade värdet av en förpliktelse som
överstiger vad som följer av allmän pensionsplan specificeras. Kommittén
ifrågasätter således behovet av särredovisning i de fall t.ex. verkställande
direktör har samma pensionsförmåner som andra anställda på samma
lönenivå.

I linje härmed föreslog regeringen i lagrådsremissen att "uppgift skall
lämnas om det sammanlagda beloppet ...... till den del beloppet överstiger vad
som skulle ha gällt för förmåner enligt allmän pensionsplan", se
lagrådsremissen 5 kap. 5 §.

I föreliggande proposition har dock regeringen valt en annan väg. Nu
föreslås att "uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av kostnader
och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse-
ledamöter, verkställande direktörer eller motsvarande befattningshavare".

För att undvika laborerandet med två olika sifferuppgifter, vilket blir
följden av regeringens förslag, bör enligt vår uppfattning lagtexten utformas i
enlighet med lagrådsremissens förslag. Det råder dessutom ingen tvekan om
att både Redovisningskommitténs och lagrådsremissens förslag på ett
tydligare sätt åskådliggör den faktiska kostnaden för ett företags pensions-
förpliktelser.

Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Övergångsbestämmelserna
blir orättvisa

Enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna får endast
belopp som satts av till en uppskrivningsfond före lagens
ikraftträdande användas för nödvändiga nedskrivningar på
anläggningstillgångar. Belopp som satts av till
uppskrivningsfond motsvarar dolda reserver i
anläggningstillgångar som inte kan tas fram på annat sätt.
Kvittning av uppskrivningsfonden kan i vissa fall vara
nödvändig för att uppehålla en god resultatnivå och i
handelsbolag är detta den enda möjligheten att kunna skriva
upp anläggningstillgångar.

Uppskrivning av anläggningstillgångar och avsättning till uppskrivnings-
fond görs endast vid årsbokslutet. Eftersom propositionen inte kommer att
behandlas i riksdagen förrän i december 1995 kommer bolag med
bokslutsdatum 30 april inte att kunna förbereda sig för just denna övergångs-
bestämmelse eftersom dessa, enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen, redan
skall ha skickat in sin årsredovisning till Patent- och registreringsverket
(PRV). Bolag med bokslutsdatum 30 juni kommer att få svårt att kunna
förbereda sig eftersom deras årsredovisningar skall behandlas av
bolagsstämman under december månad. Det är således endast bolag med
bokslutsdatum 31 augusti och 31 december som får en chans att förbereda sig
vilket är fel från konkurrenssynpunkt.

Mot denna bakgrund bör enligt vår uppfattning övergångsbestämmelsen
inte börja gälla förrän dessa bolag skall börja tillämpa lagen, dvs. 1 januari
1997. Härigenom ges samtliga bolag samma möjligheter att förbereda sig
inför det nya regelverket.

Möjlighet för fler juridiska
personer att tillämpa lagen

Förslaget innebär ändringar i redovisningslagstiftningen för
ett flertal juridiska personer, bland dessa ingår emellertid inte
ekonomiska föreningar. För ekonomiska föreningar och
andra som inte omfattas av lagstiftningen bör införas en
möjlighet att använda sig av den nu föreslagna lagen.

Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Valfrihet för bolag som
startar efter lagens
ikraftträdande

Enligt lagförslaget skall den gamla årsredovisningslagen
gälla för de bolag som påbörjar sitt första verksamhetsår
fram till den 1 januari 1997 och således avger sin
årsredovisning 1996. Enligt vår uppfattning bör det i
lagtexten införas en möjlighet för dessa nybildade bolag att
välja mellan att tillämpa den nya eller den gamla lagen på
detta räkenskapsår.

Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa tillstånds-
prövning vid resultaträkning i förkortad form och i stället utformar
lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende tilläggs-
upplysningar om pensionsförpliktelser och i stället utformar lagtexten i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna skall träda i
kraft den 1 januari 1997 för att ge samtliga bolag samma möjligheter
att förbereda sig inför det nya regelverket,
4. att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för fler
juridiska personer att tillämpa det nya regelverket,
5.
6. att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för bolag
som påbörjar sitt första verksamhetsår fram till den 1 januari 1997 att
välja mellan att tillämpa det gamla eller det nya regelverket.
7.

Stockholm den 16 oktober 1995

Rolf Dahlberg (m)

Stig Rindborg (m)

Göran R Hedberg (m)

Henrik S Järrel (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Eva Björne (m)

Lennart Fridén (m)