med anledning av prop. 1995/96:10 Års- och koncernredovisning
Motion 1995/96:L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1995/96:10
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Lagutskottet
Händelser
- Bordläggning
- 1995-10-18
- Inlämning
- 1995-10-18
- Hänvisning
- 1995-10-19
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I propositionen presenterar regeringen förslag till ändringar i redovisningslagstiftningen, främst till följd av ett antal bolagsrättliga EG-direktiv (dir. 4, 7 och 11 samt de redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsområdet).
I propositionen föreslås bl.a. en ny allmän årsredovisningslag, vilken vi i princip ställer oss bakom. I vissa avseenden har regeringen dock gått längre än vad som är påkallat från EG-rättslig synpunkt utan att detta av andra skäl framstår som sakligt motiverat. Detta kan innebära konkurrensnackdelar för företag som är internationellt aktiva.
Möjligheten att upprätta resultaträkning i förkortad form undergrävs om krav på tillståndsprövning införs
Som framgår av propositionen får medlemsstaterna om det är motiverat av konkurrensskäl, enligt artikel 27 i det fjärde bolagsdirektivet, tillåta att bolag som till storleken understiger vissa gränsvärden upprättar resultaträkning i förkortad form, dvs. bolagen får underlåta att redovisa uppgifter om nettoomsättning och indelning av kostnader.
Regeringen har valt att införa möjligheten till resultaträkning i förkortad form för mindre företag, även om någon sådan skyldighet inte föreligger enligt EG-direktivet, se 3 kap. 7 § förslag till lag om årsredovisning. Ur moderat synvinkel är det i och för sig positivt att regeringen valt att ge små företagare möjlighet att utelämna uppgifter som t.ex. avslöjar prissätt- ningspolitik och vinstmarginaler från resultaträkningen. Härmed kan riskerna för att allvarliga konkurrensnackdelar drabbar småföretagarverksamheten, särskilt under företagens uppbyggnadsskede, minskas.
Vi beklagar dock att regeringen också valt att införa ett krav på tillståndsprövning för de företag som kan ha möjligheten att upprätta resultaträkning i förkortad form. Som regeringen själv påpekar drar tillstånds- kravet med sig nackdelar både från kostnads- och effektivitetssynpunkt. Enligt vår bedömning innebär nackdelarna, förutom kostnadsökningar, också ökad pappersexercis för småföretagarna. Härutöver kommer ett förfarande med tillståndsprövning också att leda till ökade kostnader för staten, genom den utökade myndighetsutövningen som följer av förslaget.
Något krav på tillståndsprövning framfördes inte heller av Redovisningskommittén, som stannade vid att företaget i en not skulle upplysa om vilka överväganden som ligger bakom bedömningen att bestämmelsen är tillämplig. Detta var också den ursprungliga linje som regeringen föreslog i lagrådsremissen. Det är olyckligt att regeringen nu ändrat uppfattning och vill införa en tillståndsprövning för småföretagare som vill utnyttja sig av möjligheten till resultaträkning i förkortad form. Vi motsätter oss detta, bl.a. med hänsyn till landets svåra arbetsmark- nadspolitiska läge. Genom att skapa ett gynnsamt klimat för småföretagandet skapar vi också reella förutsättningar för att komma tillrätta med arbets- lösheten. Enligt vår uppfattning bör således 3 kap. 7 § i förslag till lag om årsredovisning i stället utformas i enlighet med Redovisningskommitténs och lagrådsremissens förslag.
Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Regeringens förslag avseende tilläggsupplysningar om pensionsförpliktelser blir missvisande
Som framgår av propositionen förutsätter en anpassning till artikel 43.1.12 i EG:s fjärde bolagsdirektiv att det i svensk lagstiftning införs regler om att uppgift skall lämnas om beloppen av förpliktelser och kostnader som avser pensioner och liknande förmåner till tidigare styrelse och verkställande direktörer. Regeringens förslag går ett steg längre och innebär att uppgiftsskyldigheten även kommer att omfatta pensioner och liknande förmåner till nuvarande styrelse och verkställande direktör, se 5 kap. 20 och 21 §§ förslag till lag om årsredovisning. Vi ställer oss bakom regeringens förslag i den delen.
Däremot ifrågasätter vi regeringens avsteg från både Redovisnings- kommitténs förslag och lagrådsremissens ursprungliga förslag avseende vilka kostnadsuppgifter för pensionsförpliktelser som företaget skall lämna.
Enligt Redovisningskommittén är det tillräckligt att endast den del av en pensionskostnad eller av det kapitaliserade värdet av en förpliktelse som överstiger vad som följer av allmän pensionsplan specificeras. Kommittén ifrågasätter således behovet av särredovisning i de fall t.ex. verkställande direktör har samma pensionsförmåner som andra anställda på samma lönenivå.
I linje härmed föreslog regeringen i lagrådsremissen att "uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet ...... till den del beloppet överstiger vad som skulle ha gällt för förmåner enligt allmän pensionsplan", se lagrådsremissen 5 kap. 5 §.
I föreliggande proposition har dock regeringen valt en annan väg. Nu föreslås att "uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse- ledamöter, verkställande direktörer eller motsvarande befattningshavare".
För att undvika laborerandet med två olika sifferuppgifter, vilket blir följden av regeringens förslag, bör enligt vår uppfattning lagtexten utformas i enlighet med lagrådsremissens förslag. Det råder dessutom ingen tvekan om att både Redovisningskommitténs och lagrådsremissens förslag på ett tydligare sätt åskådliggör den faktiska kostnaden för ett företags pensions- förpliktelser.
Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Övergångsbestämmelserna blir orättvisa
Enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna får endast belopp som satts av till en uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande användas för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Belopp som satts av till uppskrivningsfond motsvarar dolda reserver i anläggningstillgångar som inte kan tas fram på annat sätt. Kvittning av uppskrivningsfonden kan i vissa fall vara nödvändig för att uppehålla en god resultatnivå och i handelsbolag är detta den enda möjligheten att kunna skriva upp anläggningstillgångar.
Uppskrivning av anläggningstillgångar och avsättning till uppskrivnings- fond görs endast vid årsbokslutet. Eftersom propositionen inte kommer att behandlas i riksdagen förrän i december 1995 kommer bolag med bokslutsdatum 30 april inte att kunna förbereda sig för just denna övergångs- bestämmelse eftersom dessa, enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen, redan skall ha skickat in sin årsredovisning till Patent- och registreringsverket (PRV). Bolag med bokslutsdatum 30 juni kommer att få svårt att kunna förbereda sig eftersom deras årsredovisningar skall behandlas av bolagsstämman under december månad. Det är således endast bolag med bokslutsdatum 31 augusti och 31 december som får en chans att förbereda sig vilket är fel från konkurrenssynpunkt.
Mot denna bakgrund bör enligt vår uppfattning övergångsbestämmelsen inte börja gälla förrän dessa bolag skall börja tillämpa lagen, dvs. 1 januari 1997. Härigenom ges samtliga bolag samma möjligheter att förbereda sig inför det nya regelverket.
Möjlighet för fler juridiska personer att tillämpa lagen
Förslaget innebär ändringar i redovisningslagstiftningen för ett flertal juridiska personer, bland dessa ingår emellertid inte ekonomiska föreningar. För ekonomiska föreningar och andra som inte omfattas av lagstiftningen bör införas en möjlighet att använda sig av den nu föreslagna lagen.
Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Valfrihet för bolag som startar efter lagens ikraftträdande
Enligt lagförslaget skall den gamla årsredovisningslagen gälla för de bolag som påbörjar sitt första verksamhetsår fram till den 1 januari 1997 och således avger sin årsredovisning 1996. Enligt vår uppfattning bör det i lagtexten införas en möjlighet för dessa nybildade bolag att välja mellan att tillämpa den nya eller den gamla lagen på detta räkenskapsår.
Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa tillstånds- prövning vid resultaträkning i förkortad form och i stället utformar lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende tilläggs- upplysningar om pensionsförpliktelser och i stället utformar lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1997 för att ge samtliga bolag samma möjligheter att förbereda sig inför det nya regelverket, 4. att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för fler juridiska personer att tillämpa det nya regelverket, 5. 6. att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för bolag som påbörjar sitt första verksamhetsår fram till den 1 januari 1997 att välja mellan att tillämpa det gamla eller det nya regelverket. 7.
Stockholm den 16 oktober 1995
Rolf Dahlberg (m) Stig Rindborg (m) Göran R Hedberg (m) Henrik S Järrel (m) Marietta de Pourbaix-Lundin (m) Eva Björne (m) Lennart Fridén (m)
Yrkanden (10)
- 1att riksdagen avslår regeringens förslag att införa tillståndsprövning vid resultaträkning i förkortad form och i stället utformar lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen avslår regeringens förslag att införa tillståndsprövning vid resultaträkning i förkortad form och i stället utformar lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 2att riksdagen avslår regeringens förslag avseende tilläggsupplysningar om pensionsförpliktelser och i stället utformar lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 2att riksdagen avslår regeringens förslag avseende tilläggsupplysningar om pensionsförpliktelser och i stället utformar lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1997 för att ge samtliga bolag samma möjligheter att förbereda sig inför det nya regelverket
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1997 för att ge samtliga bolag samma möjligheter att förbereda sig inför det nya regelverket
- Behandlas i
- 4att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för fler juridiska personer att tillämpa det nya regelverket
- Behandlas i
- 4att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för fler juridiska personer att tillämpa det nya regelverket
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för bolag som påbörjar sitt första verksamhetsår fram till den 1 januari 1997, att välja mellan att tillämpa det gamla eller det nya regelverket.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för bolag som påbörjar sitt första verksamhetsår fram till den 1 januari 1997, att välja mellan att tillämpa det gamla eller det nya regelverket.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.