med anledning av prop. 1994/95:218 En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
Motion 1994/95:A56 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1994/95:218
- Tilldelat
- Arbetsmarknadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1995-05-05
- Bordläggning
- 1995-05-09
- Hänvisning
- 1995-05-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Miljöpartiet de gröna anser att den arbetsmarknadspolitik som regeringen bedriver på många sätt är synnerligen otillfredsställande. För att lösa arbetsmarknadsproblemen krävs tre grundläggande åtgärder:sänkt arbetstid skatteväxlingmiljöinvesteringar
När det gäller miljöinvesteringar har miljöpartiet och regeringen kommit överens om en statlig satsning på allergisanering av såväl skolor, dagis och andra offentliga lokaler som bostäder. Detta innefattar ett investeringsprogram på närmare 2 miljarder kronor och kombinerar behoven av nya jobb och bättre miljö. I uppgörelsen ingår även stöd till solfångare och ackumulatortankar för vedeldade pannor som är positiva ur både miljö- och sysselsättningssynpunkt.
I övrigt kännetecknas regeringens proposition av håglöshet. Det största hoppet om fler jobb verkar regeringen sätta till ett lågt värde på kronan som kan generera jobb inom exportindustrin. Den ökning av antalet arbetstillfällen som vi hittills sett under förvåren är till stor del en följd av regeringens misslyckande när det gäller att höja värdet på kronan. Regeringen envisas med att hålla fast vid den gamla, och numera tämligen förlegade, synen att tillväxt i sig leder till sysselsättning och att näringslivet måste expandera. Detta är emellertid en felsyn. Tillväxtkurvor och kurvor över sysselsättning hänger inte längre ihop på samma sätt som tidigare. När samhället nått en materiellt mogen nivå, som det svenska, gäller det att hitta andra lösningar på problem med hög arbetslöshet.
Räntabelt att anställa
Den viktigaste åtgärden är att, med hjälp av ekonomiska styrmedel, se till att det blir räntabelt för näringslivet att investera på ett sätt som gynnar både miljö och sysselsättning. Detta kan ske genom skatteväxling dvs. sänkta arbetsgivaravgifter som kombineras med höjda miljörelaterade skatter (främst energiskatter). På detta sätt gynnas återvinning och industriella kretslopp eftersom dessa kräver mer arbete och mindre energi än produktion som baseras på jungfruliga råvaror.
Skatteväxlingen innebär inte att statens inkomster försvinner. En halvering av arbetsgivaravgifterna på en tioårsperiod innebär t.ex. att ca 100 miljarder (dvs. bara ca en fjärdedel av inkomsterna på arbete) dras undan statskassan samtidigt som de ersätts med motsvarande skatteinkomster på energi, utsläpp och råvaror. Når man ett mycket bra miljöresultat skulle dessa miljöskatter under en tjugo till trettioårsperiod kunna halveras genom att energieffektiviteten ökat och utsläppen minskat. Samtidigt minskar kostnaderna för ohälsa och miljöåtgärder -- förutom att kostnaderna för arbetslösheten kraftigt minskas. Miljöpartiet anser således att en skatteväxling är en absolut nödvändighet för att återigen nå full sysselsättning och uppnå de nödvändiga miljömålen. Vi har framfört dessa krav tidigare under riksdagsåret och återkommer nu och menar att regeringen bör få i uppdrag att, som en del av en kraftfull arbetsmarknadspolitik, återkomma till riksdagen med en tioårsplan som bygger på att arbetsgivaravgifterna bör halveras inom en tioårsperiod.
Anpassad arbetstid
Genom att Sverige har tagit steget över från uppbyggnadsfasen av det materiellt mogna samhället till nästa fas i samhällsutvecklingen finns skäl att anpassa normalarbetstiden till den rådande verkligheten. Miljöpartiet har tidigare under riksdagsåret krävt sänkt arbetstid. Vi återkommer nu och menar att regeringen bör få i uppdrag att, som en del i en kraftfull arbetsmarknadspolitik, återkomma till riksdagen med förslag om tidplan så att högst 35 timmars arbetsvecka har införts före 1/1 1998.
Införandet av förkortad arbetstid ser Miljöpartiet som en viktig åtgärd för att komma till rätta med arbetslösheten. Övertidsuttaget är mycket högt i Sverige. På många arbetsplatser ökar arbetsuppgifterna, men nyanställningar görs inte, utan den befintliga personalen arbetar istället övertid. Övertiden bör begränsas och en arbetsdelning införas.
Byggande
Miljöpartiet är naturligtvis positiva till de åtgärder som regeringen och Miljöpartiet enats om vad gäller förbättringar av inomhusmiljön. Detta bidrar kraftfullt till en minskning av byggarbetslösheten, samtidigt som miljö- och hälsomål kan uppnås. Anslaget på 2 miljarder för bidrag till nybyggnation av bostäder är Miljöpartiet däremot kritiskt till. Sverige har världens största bostadsyta per capita och vi ser ingen anledning att stimulera byggande för byggandets egen skull. Vi anser dessutom att det är en stor risk, att det framförallt blir storstäderna, som får del av det bidrag som regeringen och centerpartiet nu förhandlat fram. Tyvärr innebär regeringens och centerpartiets förslag dessutom en satsning på manliga jobb inom byggbranschen samtidigt som främst kvinnor kommer att avskedas som en följd av regeringens planer på att inte ersätta kommuner och landsting för skattebortfall. Miljöpartiet avvisar således regeringens föreslagna investeringsbidrag för öka nyproduktion av permanentbostäder.
För att ge effekt måste en styrande målinriktning finnas, såsom är fallet vid den ovan beskrivna miljöinvesteringen. Vi kommer att som svar på kompletteringspropositionen lägga förslag på hur energieffektivisering kan användas som ett bra sätt att dra ner arbetslösheten. Vi kommer också att anvisa medel för detta.
Förändringar i arbetslöshetsersättningen
I propositionen redogör regeringen för förslaget i kompletteringspropositionen att ersättningsnivån i arbetslöshetsersättningen skall sänkas till 75 procent oavsett vilken inkomst den drabbade har. Miljöpartiet motsätter sig detta. Förslaget är dåligt ur många aspekter:
a) Köpkraften dras in även för de låginkomsttagare som använder sina pengar till att konsumera; därmed hämmas samhällsekonomin.
b) För människor och familjer som lever på marginalen ökar trycket ytterligare, vilket kommer att medföra ökande social belastning, ökad otrygghet och ökande känsla av utanförskap när andra delar av samhället lever i växande välmåga.
Miljöpartiet föreslår att reduktionen av a-kassan genomförs så att ersättningsnivån blir kvar vid 80 procent för den del av inkomsten som ligger under 12.000 kronor i månaden. För den del av inkomsten som ligger därutöver utgår endast 40 procent. Totalt sett sparar staten mer på Miljöpartiets förslag än på regeringens -- men alla med inkomster under 13.900 kronor per månad tjänar på Miljöpartiets förslag.
Kvinnor och arbetsmarknaden
Inom den offentliga sektorn beräknas en stor mängd arbeten försvinna på grund av kommunernas minskade intäkter. Detta drabbar främst kvinnor och deltidsarbetande. Vi vet ju att deltidsarbetslösheten har fördubblats på ett par år. Kvinnorna har även den största delen deltidsarbeten. I propositionen får kvinnor och sysselsättning för lite utrymme. Ändå är det hos kvinnorna som arbetslösheten tycks ha permanentats. Vi redovisar i vårt svar på proposition 94/95:161 Regionalpolitik våra förslag och synpunkter.
Motverka långtidsarbetslöshet
Regeringen presenterar flera förslag för att minska långtidsarbetslösheten. ALU med högre prioritet åt långtidsarbetslösa och flyktingar som saknar erfarenhet av svensk arbetsmarknad är bra förslag. Miljöpartiet vill emellertid se att regeringen i sina riktlinjer anger att miljöinriktning på platserna skall prioriteras; t.ex. i form av traditionella miljöinformatörer och miljöupplysare men även annat som gynnar övergången till ett hållbart kretsloppssamhälle. Vi är tveksamma till den prioritering regeringen gör när det gäller de som är över 60 år -- en sådan prioritering går ut över andra åldersgrupper som av en rad olika orsaker kan ha större behov av fortsatt kontakt med arbetsmarknaden.
Regeringen föreslår att en ny åtgärd -- arbetsplatsintroduktion -- införs. Denna ersätter invandrarpraktik, akademikerpraktik, vidgad arbetsprövning inom Ami och praktikdelen inom ungdomsintroduktionen. Praktiktiden kan vara upp till sex månader.
Det är positivt att arbetsmarknadsåtgärderna renodlas. Men det är otillfredsställande att insatserna för ungdomar ständigt förändras. Det omöjliggör planering för de arbetslösa, för arbetsförmedlingen och för de berörda arbetsgivarna. Riksdagen fattade nyligen beslut om ungdomsintroduktion, som ersatte ungdomspraktikplatserna som endast tillämpats något år. Nu föreslår regeringen ytterligare förändringar. Det är också svårt att se konsekvenserna av en sammanläggning av de olika praktikmöjligheterna. Åtgärderna borde istället vara anpassade till individens behov och möjligheter.
I arbetsplatsintroduktionen försvinner kravet på anställning efter fullgjord praktik för kommuner och ideella organisationer. Det är positivt att kommunerna på så sätt får praktiska möjligheter att ta emot praktikanter.
Regeringen inför också ett finansieringsbidrag för arbetsgivarna. Bidraget blir 1 000 kronor per månad. Miljöpartiet anser att det är en rimlig kostnad. Men en ren praktiktjänstgöring bör, liksom skolutbildning, inte kosta anordnaren, dvs arbetsgivaren, något. Miljöpartiet tillstyrker att finansieringsbidraget inte skall gälla äldre och arbetshandikappade, men motsätter sig att finansieringsbidraget inte skall gälla invandrare. Vi vill dock att finansieringsbidraget inte skall gälla flyktingar.
Miljöpartiet motsätter sig förslaget om reglerna för arbetsplatsintroduktion vad gäller ungdomar mellan 20 och 24 år. Istället vill vi att de skall kunna tillgå arbetsplatsintroduktion utan krav på efterföljande tillsvidareanställning. Vi vill att arbetsgivaravgiften skall sänkas vid nyanställning av ungdomar mellan 18 och 24.
Rörlighet på arbetsmarknaden
Regeringen vill stimulera rörligheten på arbetsmarknaden men diskuterar överhuvudtaget inte de negativa bieffekterna av en påtvingad rörlighet; bl.a. vad gäller extremt långa arbetsdagar, frånvaro från barn och ökande transportbehov med ökande utsläpp av t ex koldioxid som följd. Miljöpartiet menar att det inte är rimligt att subventionera långpendling. Målet måste vara att istället öka den lokala och regionala självtilliten genom att med olika medel -- bl.a. en stor satsning på telekommunikationerna i glesbygden, vilket vi tar upp i vår motion med anledning av proposition Regionalpolitik 94/95:161.
Datortek
Den analys och den beskrivning som regeringen ger vad gäller datortek finner vi otillfredsställande. Förslaget är vagt och innebär att ytterligare ökade kostnader överförs till kommunerna. Miljöpartiet menar att det är viktigt att det inte uppstår en klassklyfta mellan de som har tillgång till och kunskap om modern informationsteknik (IT). Vi anser att det är viktigt att alla får tillgång till informationsteknik. Det är önskvärt att kommunerna satsar på att ha modern informationsteknik tillgängliga för allmänheten t.ex. på skolor, ungdomsgårdar och bibliotek. Och det är viktigt att alla skolor har god undervisning i detta.
Invandrare och flyktingar
Många flyktingar har varit illa förbredda vid sina första kontakter med arbetsförmedlingen. Många har saknat tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Det är viktigt att flyktingarna i ett tidigt skede får möjligheter till individuell utbildning i språk eller andra färdigheter så att de lättare ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Miljöpartiet föreslår att flyktingar ska ges möjlighet att utifrån sin egen kompetens tillsammans med arbetsvägledare diskutera lämplig språkutbildning och andra insatser såsom praktik som kan leda till att personen ifråga kan arbeta med det som hon/han kan.
Det är helt oacceptabelt med den höga arbetslöshet som råder bland invandrare i Sverige. Vi får inte stillatigande stå vid sidan av och se på när stora grupper slås ut från arbetsmarknaden. Det är nödvändigt att ta nya grepp för att komma till rätta med arbetslösheten i allmänhet och arbetslösheten hos invandrarna i synnerhet. Därför föreslår vi ett antal åtgärder som är till för att förbättra möjligheterna till arbete för invandrare.
För att få invandrare i arbete ska socialbidrag kunna omvandlas till lån för personer som vill starta egna företag som bedöms vara realistiska. Det bör övervägas om lånen kan byggas på liknande principer som s.k. kvinnolån. Vi föreslår även en sänkt arbetsgivaravgift för invandrare vid nyanställning under det första året.
Statusfyllda och internationella verksamheter kan med fördel flytta ut till invandrartäta områden. Som exempel kan ett internationellt utbildnings- och kulturcentrum knutet till universiteten byggas upp i Rinkeby. Här kan kultur, forskning och språkkunskaper knytas samman och utgöra ett internationellt centrum. Dessutom bör regeringen uppmuntra tillkomsten av lokala arbetsmarknadspolitiska handlingsprogram på kommunal nivå i dessa områden.
För att kunna tillvarata invandrarnas utländska utbildningar bör UHÄ respektive AMS prioritera en vidareutveckling av instrumenten för att jämföra utländska utbildningar av yrken med motsvarande svenska. Korta, individuella, anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra sätt att tillvarata invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper. Regeringen bör också jobba med att underlätta högutbildades möjlighet till sysselsättning som motsvarar deras utbildning och kompetens. Statsrådet Blomberg och övriga statsråd bör föregå med gott exempel och motverka den rådande diskrimineringen på arbetsmarknaden idag genom att aktivt anställa invandrare på sina departement.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av arbetsgivaravgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa normalarbetstiden till den rådande verkligheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidsplan för införandet av 35 timmars arbetsvecka,
5. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktion av permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen,
6. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att sänka ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 75 %,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som föreslås i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka den rådande könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av personer över 60 år,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringsbidrag för arbetsgivarna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för ungdomar,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och flyttningsbidrag,
15. att riksdagen avslår förslaget till datortek,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknikens tillgänglighet för allmänheten,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till lån för invandrare som vill starta egna företag,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell utbildning för flyktingar för att de lättare skall kunna etablera sig på arbetsmarknaden,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställning av invandrare,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta statusfyllda och internationella verksamheter till invandrartäta områden,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata utländska utbildningar.
Stockholm den 4 maj 1995 Birger Schlaug (mp) Marianne Samuelsson (mp) Barbro Johansson (mp) Per Lager (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Roy Ottosson (mp)
Yrkanden (42)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av arbetsgivaravgifter
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av arbetsgivaravgifter
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa normalarbetstiden till den rådande verkligheten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa normalarbetstiden till den rådande verkligheten
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidsplan för införandet av 35 timmars arbetsvecka
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidsplan för införandet av 35 timmars arbetsvecka
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktionen av permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktionen av permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen
- Behandlas i
- 6att riksdagen beslutar avslå förslaget om att sänka ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 75 %
- Behandlas i
- 6att riksdagen beslutar avslå förslaget om att sänka ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till 75 %
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som föreslås i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som föreslås i motionen
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka den rådande könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka den rådande könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden
- Behandlas i
- 10att riksdagen som sin mening ger regeringen till vad i motionen anförts om prioritering av personer över 60 år
- Behandlas i
- 10att riksdagen som sin mening ger regeringen till vad i motionen anförts om prioritering av personer över 60 år
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringsbidrag för arbetsgivarna
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringsbidrag för arbetsgivarna
- Behandlas i
- 12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för ungdomar
- Behandlas i
- 12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för ungdomar
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 13att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 13att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 14att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och flyttningsbidrag
- Behandlas i
- 14att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och flyttningsbidrag
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 15att riksdagen avslår förslaget till datortek
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 15att riksdagen avslår förslaget till datortek
- Behandlas i
- 16att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknologins tillgänglighet för allmänheten
- Behandlas i
- 16att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknologins tillgänglighet för allmänheten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 17att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till lån för invandrare som vill starta egna företag
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 17att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till lån för invandrare som vill starta egna företag
- Behandlas i
- 18att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell utbildning för flyktingar för att de lättare skall etablera sig på arbetsmarknaden
- Behandlas i
- 18att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell utbildning för flyktingar för att de lättare skall etablera sig på arbetsmarknaden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 19att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställning av invandrare
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 19att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställning av invandrare
- Behandlas i
- 20att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta statusfyllda och internationella verksamheter till invandrartäta områden
- Behandlas i
- 20att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta statusfyllda och internationella verksamheter till invandrartäta områden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 21att riksdagen som mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata utländska utbildningar.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 21att riksdagen som mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata utländska utbildningar.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.