med anledning av prop. 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling

Motion 1993/94:A67 av Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Vi är mycket tveksamma till regeringens
målformuleringar för regionalpolitiken. Det kan på goda
grunder ifrågasättas om det överordnade målet att öka den
enskildes möjligheter att fritt kunna välja arbete och
bostadsort är realistiskt.

Vi har tidigare föreslagit att tillgångar överförs från
Fond 92--94 till ett värde av 2 miljarder kronor till ett
riskkapitalbolag att användas som riskkapital för kvinnligt
företagande (mot 1993/94:N297). Vi anser mot den
bakgrunden att det inte finns anledning att utforma
regionalpolitiken i ett könsperspektiv. Jämställdhetsfrågor
bör enligt vår mening vara en gemensam angelägenhet för
hela landet. Vi ställer oss avvisande till formuleringarna om
könsperspektiv i regionalpolitiken.

Vi delar inte regeringens uppfattning att de särskilda
regionalpolitiska medlen skall öka i omfattning, snarare
måste de minska.

Vi instämmer i Sveriges Industriförbunds kritik mot
företagsinriktade åtgärder, till vars synpunkter även
Svenska Arbetsgivareföreningen ansluter sig. Kritiken går
ut på att den statliga näringspolitiken måste ha som mål att
skapa gynnsamma generella villkor för industriell
verksamhet och företagande, oberoende av var i landet
sådan verksamhet bedrivs. Staten bör vara restriktiv när det
gäller att införa generella stödsystem där individuella
företag gynnas eftersom det finns risk att resurser kan
komma att bindas i företag och branscher utan
framtidsutsikter, att nödvändig strukturomvandling
försenas och att konkurrensen snedvrids mellan företag som
får stöd och andra som inte får.

Vi instämmer i regeringens uppfattning att de mindre
och medelstora högskolorna spelar en viktig roll för
regionernas och därmed hela landets utveckling. Vi håller
också med om att ett effektivt och väl fungerande
kommunikationsnät utgör en viktig förutsättning för
Sveriges ekonomiska utveckling. Statens insatser i
regionalpolitiken måste främst inriktas på att skapa
förutsättningar för goda kommunikationer. Även
utbildning och forskning måste tillmätas större betydelse.
Vi menar att den väsentliga grunden för att öka den
regionala konkurrenskraften är investeringar i infrastruktur
men också i utbildning och forskning.

Av särskild betydelse för de boende och företagen i
Norrlandslänen är de stora avstånden och bristen på
effektiva, gemensamma, transportmedel. De boende i
Norrland är därför mycket beroende av bilen. Långa
bilresor är kostsamma. Ett sätt att minska olägenheterna
med de långa avstånden är att sänka bensinskatten i
Norrlandslänen. Regeringen bör återkomma med ett
förslag till bensinskattesänkning inom Norrlandslänen i
regionalpolitiskt syfte.

Som framhålls i propositionen ''finns det ett betydande
antal olika statliga stöd som företag kan beviljas. Det finns
också flera aktörer som kan lämna stöd för ibland samma
verksamhet. De mest omfattande företagsstöden finns inom
regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och
näringspolitiken. Sammanlagt omfattar dessa stöd många
miljarder kronor varje budgetår.''

Regeringen menar att det är önskvärt med en ökad
samordning av den statliga stödgivningen. Vi menar att det
är oundgängligen nödvändigt. Systemet måste stramas upp
och bli enhetligt. Onödiga eller konkurrenssnedvridande
stöd eller stöd som av annan anledning kan ifrågasättas
måste mönstras ut. Handläggningen måste bli enhetlig och
gemensam i de fall stöd måste utgå. Stödgivningen skall
präglas av restriktivitet och återhållsamhet. Den av
regeringen aviserade utredningen om samordning av statligt
stöd m m måste alltså bygga på ett kritiskt, restriktivt och
stramt förhållningssätt i syfte att väsentligt minska statens
kostnader för regionalpolitiken samt riskerna för
konkurrenssnedvridning.

Vi kan acceptera ett tillskott till Stiftelsen
Norrlandsfonden men menar att fondens
verksamhetsområde måste utvidgas till att omfatta även
Gävleborgs län. Näringslivsstrukturen i Gävleborgs län är i
hög grad densamma som i de fyra övriga Norrlandslänen.
Problemen är desamma men också möjligheterna. Vi
instämmer således i länsstyrelsens i Gävleborgs län
uppfattning att Norrlandsfonden på ett påtagligt sätt skulle
kunna medverka till ansträngningarna att förnya
näringslivet och därmed också stärka den mycket svaga
arbetsmarknadssituationen i länet.

Vi avvisar förslaget om särskilda regionala åtgärder för
regional utveckling och tillväxt under budgetåret 1994/95.
800 miljoner kronor skulle enligt regeringenn tas från de
medel regeringen föreslagit för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i årets budgetproposition. Att avsätta ett belopp
för detta ändamål kan ifrågasättas från saklig synpunkt.
Vidare kan ifrågasättas om det är lämpligt att lägga
utportioneringen hos länsstyrelserna. Dessutom är förslaget
inte förenligt med vår inställning till
arbetsmarknadspolitiken såsom den redovisats i vår
arbetsmarknadspolitiska motion.

I avvaktan på ytterligare utredningar och förslag anser vi
att det inte finns anledning att göra några genomgripande
förändringar i budgeteringen. Vi föreslår därför oförändrat
anslag i fråga om regionala utvecklingsinsatser, ersättning
för nedsättning av socialavgifter, vilket för övrigt också
regeringen föreslagit, sysselsättningsbidrag och
glesbygdsmyndigheten. Vi godtar regeringens förslag
beträffande medel till lokaliseringsbidrag, täckande av
förluster på grund av kreditgarantier till företag på
landsbygden, särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder, expertgruppen för forskning om
regional utveckling, kapitaltillskott till en utvecklingsfond
för Västnorden, transportstöd och lokaliseringslån.

Vi är tveksamma till om tillskottet till Norrlandsfonden
skall finansieras genom en motsvarande neddragning av
anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1994/95. Vårt arbetsmarknadspolitiska förslag
innefattar ju redan en mycket kraftig neddragning av
anslaget. Genom att t ex inte höja anslaget för regionala
utvecklingsinsatser på sätt regeringen föreslagit öppnar vi
en möjlighet för finansieringen av tillskottet till
Norrlandsfonden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det
som regeringen förordar om målen för regionalpolitiken,

3. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och
riktlinjer för regionalpolitiken,

4. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det
som regeringen förordar om landsbygdsstöd,

5. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner det
som regeringen förordar om kommersiell service,

6. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte inte
godkänner det som regeringen förordar om
sysselsättningsbidrag,

7. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
företagsinriktade åtgärder,

8. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att den
väsentliga grunden för att öka den regionala
konkurrenskraften är investeringar i infrastruktur men
också i utbildning och forskning,

9. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
bensinskattesänkning inom Norrlandslänen,

10. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den
aviserade utredningen om samordning av statligt stöd m.m.
måste bygga på ett kritiskt, restriktivt och stramt
förhållningssätt i syfte att väsentligt minska statens
kostnader för regionalpolitiken samt riskerna för
konkurrenssnedvridning,

11. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, inte godkänner
det som regeringen förordar om särskilda regionala
åtgärder för utveckling och tillväxt budgetåret 1994/95,

12. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till Regionala
utvecklingsinsatser anvisar ett 318 miljoner kronor lägre
belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit
eller således 1 012 000 000 kr (C 2),

13. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till
Sysselsättningsbidrag anvisar ett 50 miljoner kronor lägre
belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit
eller således 200 000 000 kr (C 5),

14. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, till
Glesbygdsmyndigheten anvisar ett 3 miljoner kronor lägre
belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit
eller således 17 000 000 kr,

15. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Norrlandsfondens verksamhetsområde utvidgas till att
omfatta även Gävleborgs län,

16. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, med avslag på
regeringens finansieringsförslag, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansieringen av tillskottet till Norrlandsfonden.

Stockholm den 13 april 1994

Harriet Colliander (nyd)

Arne Jansson (nyd)

Laila Strid-Jansson (nyd)