med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens

Motion 1992/93:Ub68 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)

En fri teologisk högskola i Stockholm

Betelseminariet i Bromma och Teologiska Seminariet i
Lidingö har varit centra för teologisk utbildning och delvis
forskning sedan 1860-talet resp. 1870-talet.
Huvuduppgiften har varit att utbilda pastorer och
missionärer i Svenska Baptistsamfundet och Svenska
Missionsförbundet.

Utbildningen vid de båda seminarierna är i dag en
fackutbildning på högskolenivå. Studenterna är berättigade
till studiemedel. Fullbordade studier vid endera av de två
skolorna ger allmän behörighet till forskarutbildning vid
teologisk fakultet.

Betelseminariet och Teologiska Seminariet svarar för
utbildning av människor verksamma inom en rad olika
områden i Sverige och utomlands. Förutom
församlingsarbete handlar det t.ex. om sjukvård, fångvård,
arbete inom studieförbund, kurativ och social verksamhet
och biståndsarbete i u-länder. Mer än tusen personer som
fått sin grundutbildning vid de båda skolorna är i dag
yrkesverksamma inom dessa och andra områden.

Kontakterna med teologisk utbildning, främst i Europa
och Nordamerika, är betydande. Redan i dag finns ett
etablerat utbyte, samarbete och kontakter med lärare,
forskare och studenter vid en rad teologiska högskolor i
t.ex. Zürich, Tübingen, Hamburg, London, Oxford,
Bukarest, Riga, Chicago och Minneapolis.

De senaste decenniernas stora förändringar ställer nya
och ännu högre krav på dem som skall arbeta i
trossamfunden och samhället. Teologiska Seminariet i
Lidingö och Betelseminariet inledde därför under 1991
samtal om vidgat samarbete eller samgående. Ur dessa
samtal har planerna på en ny teologisk högskola, med
arbetsnamnet Teologiska högskolan, Stockholm, växt fram.
Det är meningen att den skall tillvarata det bästa i de båda
seminariernas erfarenheter samtidigt som den formar en
utbildning som är relevant för dagens och morgondagens
behov.

Sedan hösten 1992 arbetar en styrgrupp med
representanter för de båda samfunden samt de båda
seminariernas skolledningar och lärarkollegier med ett
utbildningsprogram som på ett nytt sätt skall kombinera
akademisk kompetens, professionell bredd och konstruktiv
ledarskapsutveckling med en pedagogik där teori och
praktik befruktar varandra. Avsikten är att Teologiska
högskolan skall vara ett alternativ till den nuvarande
religionsvetenskapliga utbildningen vid universiteten.

En fri teologisk högskola med rötterna i den svenska
frikyrkorörelsen och med stor ekumenisk öppenhet ökar
därmed valfriheten för dem som önskar bedriva
akademiska studier i teologi. Den kommer samtidigt att
fortsätta att ge yrkesutbildning för tjänst bl.a. i de två
samfund som i dag är huvudmän men också för pastorala
tjänster inom sjukhuskyrkan, kriminalvården och socialt
rehabiliteringsarbete.

Den nya skolans uppgift blir att ge teoretisk utbildning
med praktisk inriktning. Genom ett pedagogiskt och
tvärvetenskapligt utvecklingsarbete syftar utbildningen till
en stark integration av teori och praktik. Stora
ansträngningar kommer att göras för att förstärka den
teologiska forskningen och utvecklingen inom områden
som i dag är försummade, men som har stor betydelse för
samhälle och kyrka. Den kan t.ex. gälla kristendomens
betydelse inom människovård, livsåskådningsdebatt och
kommunikation.

Ett externt utbud av kurser planeras under beteckningen
Öppen Högskola. Målgruppen kan vara personer som vill
bearbeta, fördjupa och utveckla sina kunskaper om
människan och samhället genom att tillvarata de insikter
som teologin kan bidra med. Det kan exempelvis gälla
lärare, socialarbetare, psykologer, ungdomsledare och
många andra grupper. Genom samarbetet med olika
organisationer och genom uppdragsutbildning kan
högskolans kontaktyta mot samhället breddas ytterligare.
S:t Lukasstiftelsens utbildningsinstitut har redan anmält
intresse av samarbete.

Styrgruppen för Teologiska Högskolan, Stockholm, har
hos regeringen ansökt om rätt att utfärda dels teologie
kandidatexamen om minst 160 poäng, dels högskoleexamen
om minst 80 poäng. Som resultat av ett intensivt och
djupgående utvecklingsarbete håller nu nya kursplaner för
utbildningen på att färdigställas. Utbildningen skall ha
samma kvalitet som den som ges vid universitetens
teologiska fakultet och disputerade lärare skall ansvara för
examinationen.

All verksamhet vid högskolan skall så långt som möjligt
anknytas till forskning. Till skolan skall knytas ett råd för
forskning, bestående av en majoritet etablerade forskare
inom teologi och andra vetenskaper. En tvärvetenskaplig
profil, goda kontakter med skolornas avnämare och ett
redan väl etablerat utbyte av såväl lärare och forskare som
studenter med universitet och högskolor inom och utom
landet tillhör förutsättningarna för högskolans verksamhet.

I prop 1992/93:1 om universitet och högskolor -- frihet
för kvalitet markerade regeringen bl.a. vikten av att från
staten fristående högskolor kan etableras och enligt klara
regler få statligt erkännande. Riksdagen anslöt sig härtill. I
proposition 1992/93:169 om högre utbildning för ökad
kompetens går regeringen vidare och preciserar de villkor
som bör gälla för att fristående högskolor skall kunna ges
examensrätt och formerna för hur det skall ske. Enligt vår
uppfattning uppfyller de utbildningsprogram som utformas
för Teologiska Högskolan, Stockholm, de villkor som anges
i avsnitt 6.3.

I prop 1992/93:1 angavs att regeringens erkännande av
fria högskolor kan göras i två kategorier, nämligen de som
får examensrätt och de som dessutom får statsbidrag. Av
proposition 1992/93:169 framgår att regeringen avser att
systemet för tilldelning av resurser till statliga universitet
och högskolor i princip kan tillämpas för bidrag till
fristående anordnare av högre utbildning (sid 25).
Utbildningsministern har också vid sin beräkning av
anslaget D 42 tagit hänsyn till ''att vissa kostnader för bidrag
till fristående universitet och högskolor kan uppstå under
budgetåret 1993/94'' (sid 87).

En ansökan om statsbidrag till Teologiska Högskolan
har ingivits till regeringen.

Vi anser att det utbildningsprogram som utformats för
Teologiska Högskolan innebär ett betydelsefullt
komplement till övrig teologisk utbildning i landet och att
dess breda inrikting inte endast mot trossamfund utan mot
samhällets behov i stort är av synnerligen stort värde och att
skolan därför bör beviljas statsbidrag motsvarande det som
enligt propositionen skall ges till teologisk grundutbildning
i övrigt (studentpeng plus ersättning för helårsprestation).
Antalet studenter kan beräknas till 120--150.

Det finns anledning att påpeka att huvudmännen
därmed inte befrias från ekonomiskt ansvar för högskolan,
eftersom lokalkostnader -- som är en dryg andel av
kostnaderna för all utbildning -- inte ingår i
bidragsunderlaget. Innevarande budgetår utgår genom
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST)
bidrag till Teologiska Seminariet, Lidingö och
Betelseminariet med sammanlagt 795 000 kr. som anvisats
under trettonde huvudtiteln. Vid övergången till ett nytt
utbildningsprogram med nya kursplaner och ett nytt
statsbidragssystem är det angeläget att SST-bidraget
koordineras med övergång till den nya stödordningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en ny teologisk högskola med
Betelseminariet och SMF:s Teologiska seminarier som
huvudmän får inrättas med de nya villkor som statsmakten
aviserat.

Stockholm den 11 mars 1993

Kenth Skårvik (fp)

Elver Jonsson (fp)

Erling Bager (fp)