med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Motion 1989/90:Sk52 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk52

av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (båda m)

med anledning av prop. 1989/90:110
Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Socialstyrelsens förutvarande generaldirektör yttrade vid Hälsomålets konferens
1989:

Det är olyckligt, att ett förslag nu lagts om att slopa skattefrihet på måltidssubventioner.
Istället vore det önskvärt, att fler förvärvsarbetande fick tillgång
till måltidssubventioner. Slopade subventioner kan ge sämre mathållning.
Vi har inte råd att beskatta goda matvanor!

I en artikel i Expressen skrev professor Ivar Werner bl.a. följande i samma
anda:

Bra matvanor är kanske den allra viktigaste formen för effektiv friskvård.
Ett av de mest verksamma medlen för att främja bra matvanor är möjligheten
för arbetsgivare att subventionera måltider i anslutning till arbetet.

Slå vakt om den möjligheten. Det kan bli dyra lärpengar, om vi inte tänker
efter före. Folkhälsan är inget särintresse.

Liknande synpunkter framfördes också av ett stort antal remissinstanser i
remissbehandlingen av inkomstskatteutredningens förslag.

Det är viktigt att inte dylika synpunkter förbises. Skattereformen kan
alltså ge oönskade effekter i form av sämre kostvanor.

Lagrådet har vid sin granskning av regeringsförslaget bl.a. yttrat:

Lagrådet vill framhålla att kontrollmöjligheterna i ett system med beskattning
av subventionerad kost är praktiskt taget obefintliga.

Förslagets utformning uppfattas av många vara sådan, att den rent av bäddar
för kontrollsvårigheter och orättvisor mellan anställda i olika typer av företag.
Förslaget innebär nämligen möjlighet att erbjuda måltider till lägre pris
än det ”normalvärde”, som skall bestämmas - om det lägre priset kan motiveras
med ”stordriftsfördelar”.

- Hur kontrollerar man, vad ett lägre pris beror på?

- Varför skall man få äta billigare, om man arbetar i ett stort företag?

- Varför skall anställda i små företag utan personalmatsalar (eller utan
stordriftsfördelar) diskrimineras?

- Varför skall anställda i kommuner och landsting, som arbetar i små enheter
(utan personalmatsalar) diskrimineras?

- Skall för övrigt de lärare, som ställer upp på s.k. pedagogiska måltider
tillsammans med eleverna, beskattas för mellanskillnaden mellan skolans

gängse pris och det lägre ”pedagogiska” priset? Vilka ställer då i fortsätt- Mot. 1989/90
ningen upp på dylika projekt? Sk52

I en tidigare motion under allmänna motionstiden framfördes synpunkter på
sambandet mellan dåliga kostvanor och produktionsbortfall. Intressanta undersökningar
kring dessa frågor visar därutöver på goda kostvanors positiva
inverkan på precisionsarbeten. Sammantaget representerar sambandet
kost-produktion ett oanat högt värde, som motionen också framhåller. Frågan
är, om samhället totalt sett gör några vinster på att sända sådana signaler
till medborgarna, att kostvanorna ytterligare försämras.

En offentlig utredning bör därför snarast ges uppdraget att kartlägga och
följa upp effekterna av regeringens förslag närmast vad avser sambandet
mellan kostvanor och produktionseffekter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det angelägna i att en offentlig utredning analyserar
sambandet mellan beskattning, kostvanor och produktionseffekter i
näringslivet.

Stockholm den 27 april 1990

Mona Saint Cyr (m) Margareta Gard (m)

4