med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Motion 1988/89:Jo63 av Börje Nilsson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo63

av Börje Nilsson (s)

med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering
av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

I regeringens proposition om prisreglering på jordbruksprodukter uttalar
statsrådet att sockerbetsarealen för 1989 års odling bör minskas och uppgå
till högst 50 160 ha. Arealminskningen skall inte beröra odlingen under de
båda ö-bruken. I övrigt förutsätter statsrådet att kontraktsvillkoren utformas
så att det finns förutsättningar för att sockerodlingens geografiska utbredning
i huvudsak består under året. Beträffande sockerindustrin sägs det
i propositionen att bruksstrukturen kan komma att ändras.

Det innebär att en eventuell nedläggning kommer att ske vid något av de
fem sockerbruken i Skåne, varav endast ett, dvs. Karpalund, ligger i Kristianstads
län medan alla de fyra övriga ligger i Malmöhus län.

I Skåne finns en klar regionalpolitisk obalans där västra Skåne har en bra
tillväxt medan det för nordöstra Skåne finns samma stagnationsproblem
som i Blekinge. Åtgärder som stärker denna obalans bör inte ske.

En nedläggning av Karpalunds sockerbruk skulle innebära för regionen
sysselsättningsmässigt stora problem eftersom ett flertal industrier jämte ett
regemente är nedläggningshotade.

Inte bara regionalpolitiska utan även jordbrukspolitiska och miljömässiga
skäl talar för att behålla sockerproduktionen i vår region, i Karpalunds
upptagningsområde, som omfattar nordöstra Skåne samt västra Blekinge,
finns mycket goda betingelser för produktion av sockerbetor, som är en
arbetskrävande gröda.

Sockerbetsodlingen är ytterst värdefull som gröda i Kristianstadsregionen
främst med hänsyn till jordmånen, bevattningsmöjligheterna och övriga
betingelser bl.a. då animalieproduktionen.

Stora insatser görs från många håll för att minska kväveläckagen till
Hanöbukten. Betodlingen är på grund av sockerbetornas stora kväveupptagningsförmåga
en viktig odlingsprodukt för lantbruket i bygden.

Ytterligare skäl för att behålla såväl sockerproduktionen vid Karpalunds
sockerbruk som betodlingen i nordöstra Skåne och västra Blekinge är att
det vid Karpalund finns ett effektivt reningsverk, vilket saknas vid en del
andra bruk. Även det goda resultat Karpalunds sockerbruk och odlarna
redovisat år efter år bör tas med vid en samlad bedömning av bruksstrukturen.
Karpalunds sockerbruk ligger i topp resultatmässigt bland sockerbruken
och några extra stimulanser har inte behövts till odlarna eftersom odlingsintresset
inom distriktet är stort.

En ändring av bruksstrukturen innebär en mycket hård belastning på

vägnät och miljö på grund av att betorna måste transporteras till kvarvaran- Mot. 1988/89

de bruk. Vid nedläggning av Karpalund kommer enligt beräkningar ca. Jo63

7 200 lastbilstransporter av betor och 1 200 transporter av foder att belasta
vägarna.

Jag ser det som mycket angeläget att en allsidig utredning genomförs
beträffande bruksstrukturen samt betodlingen innan nedläggning sker av
något bruk.

Ett förslag i bruksfrågan får inte ensidigt styras utifrån företagsekonomiska
intressen utan stor hänsyn måste tas till allmänna/samhälleliga motiv,
som sockerbrukens och odlingens betydelse för regionen, sysselsättningen,
miljön etc.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av sockerbrukens framtida struktur.

Stockholm den 9 maj 1989

Börje Nilsson (s)