med anledning av prop. 1988/89:134 om ändring i körkortslagen (1977:477), m.m.

Motion 1988/89:T24 av Göran Ericsson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T24

av Göran Ericsson (m)

med anledning av prop. 1988/89:134 om ändring
i körkortslagen (1977:477), m.m.

Inledning

Propositionen tar sikte på trafiksäkerhetshöjande åtgärder, genom att medge
ökade möjligheter till körkortsingripanden. Initiativet från regeringens
sida är inget att i sak invända mot, men här liksom inom straffrättens sanktionssystem
erfordras fler och mer precisa sanktioner eller påföljder som på
ett mer exakt sätt träffar den brottslige/felande.

1 den delen ger propositionen inget nytt, den förstärker och förenklar
redan existerande prevention, men utvidgar inte det administrativa ingripande
som återkallelseinstitutet utgör.

I anslutning till propositionen kan det därför finnas skäl att aktualisera
frågan om interimistiska omhändertaganden.

Återkallelsebrotten

I de flesta fall aktualiseras körkortsåterkallelser, dels genom brottet vårdslöshet
i trafik där exempelvis hastighetsöverträdelser ingår som den vanligaste
orsaken till återkallelsen. Grova hastighetsöverträdelser är som framgår
av propositionen ett sådant brott där körkortet omedelbart kan omhändertagas
utan avvaktan på beslut.

Det andra brottet enligt TBL (Trafikbrottslagen), är rattonykterhet/rattfylleri.
Även i dessa fall kan naturligtvis omedelbart omhändertagande av
körkortet bli aktuellt i de grova fallen och där beslut inte behöver avvaktas.

Särskilt när det gäller rattfylleri, finns dock en socialmedicinsk faktor
som bör vägas in också i den administrativt rättsliga prövningen. Jag avser
att nedan gå in på ett resonemang om en form för interimistiskt omhändertagande.

Interimistiskt omhändertagande

Brottet rattfylleri medför alltid återkallelse av körkortet. På denna punkt är
lagen klar och entydig, det finns inte heller något argument mot ett sådant
förfarande. Rattfylleristen har genom sitt beteende så grovt åsidosatt andra
människors säkerhet att hans/hennes lämplighet måste omprövas.

Detta är den rättsliga grund som alla ställer sig bakom. Men rattfylleristen
är rattfyllerist av olika skäl. Någon är rattfyllerist därför att det är bekvämt
att ta bilen hem från festen, andra råkar ha bil med när de blir bjudna
på alkohol och ”chansar” att de inte skall bli avslöjade.

Men det finns också de sorn kör bil berusade därför att de är vad man i Mot. 1988/89

dagligt tal kallar alkoholister. Deras förhållningssätt till alkoholen som gift T24

är till skillnad från normalkonsumenten abnorm. De förmår inte reglera sitt
alkoholintag vare sig i tid eller volym. Mellan alkoholisten och alkoholen
råder en ”förälskelse” (Bejeroth). De är i varierande grad socialmedicinskt
handikappade.

För samhället är de utomordentligt kostsamma. De konsumerar sjukvård,
sjukskrivningsdagar, pensioner i en utsträckning som mångfaldigt
överstiger normalbefolkningens. Dessa alkoholberoende utgör ca 75% av
dem som grips för rattonykterhet och rattfylleri (Dr Milan Valverius). För
den här kategorin rattfyllerister utgör körkortsåterkallelsen inget avsevärt
hinder mot att fortsätta köra bil berusad.

De reagerar således inte efter samma normer som ickeberoende personer.
Trafiksäkerhetsfrågan påverkas således inte vid en körkortsåterkallelse hos
en alkoholberoende person. Däremot skulle en framgångsrik vård höja trafiksäkerheten
högst avsevärt.

Inom gruppen socialiserade alkoholberoende kan frågan om återkallelse
av körkort ha den effekt att de accepterar erbjuden vård. Således bör frågan
om interimistiskt omhändertagande i dessa särskilda fall aktualiseras.

En sådan ordning skulle kunna se ut så här, en alkoholberoende person
grips för rattfylleri. Frågan om körkortsåterkallelse aktualiseras. Under utredningen
framkommer att personen i fråga är alkoholberoende. Han/hon
erbjuds då vård på lämpligt sätt och länsrätten återkallar körkortet men
meddelar att personen i fråga får behålla körkortet tills vidare förutsatt att
personen genomgår den vård som erbjudits.

Om vården avbryts skall behandlande läkare meddela detta till länsrätten
som då undanröjer sitt belut om att körkortet får behållas och att det omedelbart
skall dras in och att spärrtid skall löpa från den dag behandlingen
avbröts.

Förslaget bygger således på tanken att den stora gruppen alkoholberoende
bland rattfyllerister skall ges en påtryckning till vård i anslutning till den
administrativa rättsåtgärden som återkallelse av körkortet utgör. Instituet
återkallelse skulle därmed breddas och måhända skapa förutsättningar för
framtida ökad trafiksäkerhet.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på lagändring i
körkortslagen i enlighet med vad ovan anförts i motionen.

Hemställan

Mot bakgrund av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande införandet av institutet interimistisk återkallelse
av körkort.

Stockholm den II april 1989

Göran Ericsson (m)

9