med anledning av prop. 1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning

Motion 1988/89:So35 av Göran Magnusson och Gunnar Thollander

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:So35

av Göran Magnusson och Gunnar Thollander
(båda s)

med anledning av prop. 1988/89:130 om
socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och
inriktning

Resurser för alkohol- och narkotikaarbetet

I propositionen föreslås förändringar i socialstyrelsens inriktning och arbetsuppgifter.

1 första hand skall arbetet inriktas på tillsyn i form av uppföljning och
utvärdering av den verksamhet som kommuner, landsting och andra organ
bedriver inom socialsektorns område. Styrelsen skall vara en expertrnyndighet
och kunna tillhandahålla kunskapsunderlag som kan behövas för
regering, landsting och kommuner inför olika ställningstaganden.

Socialstyrelsen är ansvarig för verkställigheten av samhällets alkoholoch
narkotikapolitik. Det nu aktuella förslaget innebär en ytterligare betoning
av denna roll. Rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor knyts
nu till socialstyrelsen från att hittills ha verkat direkt under regeringen.

Alkohol- och narkotikaproblemen kräver ständig uppmärksamhet därför
att de påverkar folkhälsan i betydande grad.

Konsumtionsminskning med 25 procent

År 1985 beslöt riksdagen att ansluta sig till Världshälsoorganisationens rekommendation
att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 procent
fram till år 2000. Detta som ett led i att minska hälsoskadliga beteenden, och
där alkoholbruket är ett som WHO rekommenderar insatser mot.

Idéprogram

Våren 1989 har socialstyrelsen remitterat ett idéprogram om vilka inr.atser
som behövs mot alkoholkonsumtionen/skadorna för att det uppsatta målet
ska kunna nås.

Innehållet i programmet är utmärkt och väl förankrat i erfarenheter och
vunna forskningsresultat. Genomförandet bör därför skyndsamt starta.
Förslagen är av sådan kvalitet att om de genomförs kommer det ofelbart att
innebära sänkt konsumtion och därmed minskade alkoholskador. Att detta
i sin tur leder till minskade kostnader för såväl samhälle som enskilda är
alla väl medvetna om. Få problemområden torde så snabbt ge insatsåterbäring
i form av minskade kostnader som just alkoholområdet.

Flera år har gått

Vi kan konstatera att det förflutit flera år mellan riksdagens målsättningsbeslut
och att ett första förslag till åtgärdsprogram utformats. Riksdagen
har också vid ett flertal tillfällen i samband med motionsbehandling hänvisat
dels till pågående programarbete och de åtgärder som det kan leda till.
Tidsutdräkten kan säkerligen förklaras av bristande resurser inom alkoholbyrån
i Socialstyrelsen. Propostionen berör inte närmare resursfrågan i
framtiden på detta område.

De medel som samhället satsar på information, forskning, kontroll och
andra förebyggade åtgärder är begränsade i förhållande till vad alkoholbeskattningen
ger och — särskilt — i jämförelse med de pengar alkoholkapitalet
satsar för att öka konsumtionen.

Resursfrågan

Det är därför av största vikt — oberoende av organisation — att socialstyrelsens
arbete med alkoholfrågan tillförs de resurser som behövs för att det
uppsatta målet ska klaras. Just inom alkoholpolitiken har socialstyrelsen
sådana arbetsuppgifter att det inte enbart räcker med tillsyns- och uppföljningsverksamhet.
Ett framgångrikt arbete med ovannämnt idéprogram
som grund förutsätter att resurser ges för direkta insatser från styrelsens
sida.

Propositionen föreslår beträffande organisationen att AN-frågorna
läggs in i den enhet som ska handha det förebyggande arbetet. Principiellt
är bedömningen korrekt. Emellertid visar all erfarenhet, att alkoholfrågan i
”konkurrens” med andra i och för sig angelägna folkhälsofrågor, ges för låg
prioritet. Det kan måhända delvis bero på dess vardagsgrå karaktär, vilket
kräver tålmodigt långsiktigt opinionsarbete, vilket inte leder till massmedial
uppmärksamhet, än mindre till uppskattning.

Alkoholkonsumtionens betydelse för folkhälsan motiverar att arbetet
med problemen ges en stark organisatorisk ställning och att särskilda resurser
avdelas. De erfarenheter som finns i Norge av att bedriva alkohol- och
narkotikaarbetet inom en egen myndighet bör studeras.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en stark organisatorisk ställning för alkohol- och
narkotikafrågorna.

Stockholm den 18 april 1989

Göran Magnusson (s) Gunnar Thollander (s) 20

Mot. 1988/89
So35

Svenskt Tryck Stockholm 1989