med anledning av prop. 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor

Motion 1995/96:A44 av Elving Andersson m.fl. (c)

I propositionen föreslås ändrade regler för landsbygdsstödet
för att stöd skall kunna lämnas i vissa tätorter som omfattas
av strukturfondsåtgärder. Som skäl härför anför regeringen
att för att strukturfondsmedel skall kunna tillföras ett projekt
krävs en nationell offentlig medfinansiering.
Landsbygdsstödets nuvarande geografiska omfattning utgör
då en begränsning av möjligheterna att lämna stöd i vissa
större orter inom strukturfondsområdet.

Vidare föreslås ändrade regler för lokaliseringsstöd till lokaler för
uthyrning så att stödet för att bygga om och restaurera även kan avse större
lokaler och större orter i de delar av det nationella stödområdet som omfattas
av strukturfondsprogrammet för mål 2 eller av gemenskapsinitiativet Konver.

Såvitt avser landsbygdsstödet vill Centerpartiet framhålla att detta stöd
infördes som en ny enkel stödform för mindre företag i de regionalpolitiska
stödområdena och i glesbygds- och landsbygdsområdena. Stödet ersatte
tidigare lokaliserings- och glesbygdsstöd. Syftet med stödet var att förenkla
reglerna och liksom tidigare stimulera investeringar som främjar
sysselsättning och tillväxt i berörda områden. Med de förändringar som
regeringen föreslår förflackas syftet.

Centerpartiets uppfattning är att glesbygds- och landsbygdsperspektivet
måste lyftas fram som viktiga delar av regionalpolitiken. Landsbygdens
resurser och tillväxtmöjligheter måste tas till vara. En utveckling av den
moderna landsbygden måste tillåta att Sveriges landsbygd ges förutsättningar
att utvecklas från sina egna lokala förutsättningar. En decentraliserad
samhällsstruktur underlättar hushållning med naturresurser och innebär att
landets samlade ekonomiska resurser bättre kan tas till vara.

Grunden för en stabil utveckling på landsbygden är att basnäringar som
jord- och skogsbruk samt fiske kan utvecklas. Produktion av livsmedel och
råvaror av olika slag utgör en viktig del av landsbygdens ekonomi. En stabil
och uthållig tillväxt i landet kan inte skapas med mindre än att alla regioner
är med och bidrar till denna tillväxt. En utveckling av den ekonomiska
aktiviteten på landsbygden är därför viktig.

Befolkningsstatistiken för 1995 visar att befolkningsomflyttningen är
betydande. Obalansen mellan olika delar av landet blir alltmer påtaglig.
Befolkningen ökar i storstäderna och vid universitetsorterna på bekostnad av
småorterna och landsbygden. Under 1995 visar befolkningsutvecklingen att
endast 9 av 24 läns befolkningstal ökar. Åldersstrukturen bland befolkningen
i glesbygden förändras i negativ riktning. Unga människor lämnar bygden för
utbildning eller arbete.

Den passerade konjunkturuppgången har gått stora områden förbi.
Förlorad produktionskapacitet är många gånger svår att återvinna. Flera
tillväxtområden har kunnat tillgodogöra sig konjunkturuppgången på ett bra
sätt. Strukturomvandlingen har gått relativt smidigt och har genererat nya
företag och nya arbetstillfällen. Andra områden har under samma tid fått se
arbetstillfällen försvinna.

De små lokala arbetsmarknaderna i glesbygd erbjuder ett smalt utbud av
arbetstillfällen. Trenden visar att de lokala arbetsmarknaderna viker. Vissa
regioner har genom strukturomvandling stora problem att utveckla en ny
stark arbetsmarknad. Detta påverkar sysselsättningsgraden mycket tydligt.
Detta är en utveckling som måste brytas.

Genom en offensiv politik som tar till vara investeringar som redan gjorts
och utvecklar den potential som finns på landsbygden kan den negativa
trenden brytas.

Näringslivets produktionsbetingelser förändras. Företag flyttar ut verksam-
heter och etablerar sig utanför de större tätorterna. Människor väljer att
bosätta sig utanför tätorter och distansarbeta. Avståndsberoendet minskar
med den nya tekniken. Nya företag växer fram på landsbygden. Rekreation,
naturupplevelse och turism blir en allt viktigare del i landsbygdens
näringsstruktur.

De små och medelstora företagen är särskilt viktiga för att generera
utveckling och ny sysselsättning på landsbygden. Småföretagandet är
avgörande för sysselsättningsökning i hela landet. De enskilda människornas
idéer och förmåga till kreativitet och initiativkraft är avgörande för denna
utveckling. För att detta skall lyckas måste de allmänna betingelserna för
tillväxt och behoven av stöd tillgodoses.

Kretsloppssamhället ger miljövinster, möjlighet för nya företag och nya
arbetstillfällen. Forskning och utveckling av miljöteknik och förmågan att ta
till vara och utveckla bioenergin innebär stora möjligheter för regioner vars
näringsliv präglas av jord- och skogsbruk.

Ny teknik, nya företag och utnyttjande av de naturresurser som finns
skapar goda möjligheter att minska arbetslösheten, öka företagandet och
skapa tillväxt i hela landet.

Med regeringens förslag flyttas resurser från landsbygden till större orter.
Detta kommer att motverka denna utveckling av landsbygden. Landsbygds-
stödet bidrar aktivt till utvecklandet av företag och ökad sysselsättning på de
lokala arbetsmarknaderna. Landsbygdsstödet tillsammans med andra stöd
betyder mycket för att ge möjligheter för kvinnligt företagande på
landsbygden. Inte minst inom turism har kvinnors näringsverksamhet
utvecklats. Landsbygdsstödet har skapat unika möjligheter för kvinnor på
landsbygden och bidragit till att öka antalet arbetstillfällen. Inte minst har
det
gällt arbetstillfällen för kvinnor. Således bidrar landsbygdsstödet till att
utveckla kvinnligt företagande som ofta är en förutsättning för att kvinnor
skall kunna stanna kvar på landsbygden.

Regeringen anför att för att ge likartade möjligheter att genomföra
företagsutvecklande åtgärder i alla delar av de regioner som omfattas av
strukturfondsprogram bör landsbygdsstöd fortsättningsvis kunna lämnas
även i större orter inom nämnda målområden. Centerpartiet delar förvisso
regeringens bedömning om att mer medel bör kunna ställas till förfogande
för företagsutvecklande åtgärder, men anser inte att det är acceptabelt att
göra den omfördelning som regeringen föreslår, varför vi yrkar avslag på
propositionen i denna del. Istället bör medel ställas till förfogande genom
omfördelning från andra anslag. För att skapa möjligheter till tillväxtbe-
främjande aktiva insatser bör medel överföras från anslag för arbets-
marknadspolitiska åtgärder till länsstyrelserna. Erfarenheterna av de medel
för särskilda regionalpolitiska insatser som ställts till förfogande är
synnerligen goda. Genom denna omfördelning skapas ekonomiskt utrymme
att i ökad omfattning lämna stöd i vissa tätorter som omfattas av
strukturfondsåtgärder, vilket även torde vara ett av propositionens syfte.

Centerpartiet anser att våra förslag bättre främjar investeringsviljan inom
de områden som är föremål för regeringens överväganden. Härigenom kan
småföretagen på ett effektivare sätt bidra till ökad sysselsättning och
ekonomisk tillväxt. Regeringen bör av denna anledning återkomma till
riksdagen med förslag i enlighet med vad som ovan anförts.

Regeringen anför att landsbygdsstöd kan lämnas till jordbruksföretag
endast i de fyra nordligaste länen. Vad som framgår enligt SFS 1994:577 är
det sju län, de s k skogslänen, upptagna där stöd kan utgå. För närvarande
lämnar dessa sju län landsbygdsstöd till jordbruk. Det är viktigt att detta kan
fortsätta.

Om reglerna under försumbart stöd exkluderar jordbruks- och fiske-
näringarna samt transportsektorn bör istället medel föras över till 5a-stöd där
stöd till dessa näringar är godkänt. Genom överföring kan stödet behållas på
minst dagens nivå.

Vad gäller ändrade regler för lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning
kan inte Centerpartiet se detta som motiverat. Dagens regler medger
undantag som kan anses tillräckliga. Därutöver bidrar detta lokaliseringsstöd
till att verksamheter i större utsträckning flyttas ut.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för
landsbygdsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antalet län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansiering,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omfördelning av
medel i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försumbart stöd,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för
lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning.

Stockholm den 2 maj 1996

Elving Andersson (c)

Karin Starrin (c)
Margareta Andersson (c)
Sivert Carlsson (c)
Kjell Ericsson (c)