Till innehåll på sidan

med anledning av förs. 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan

Motion 2002/03:Ub1 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Förslag 2002/03:RR3
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
2002-11-01
Bordläggning
2002-11-05
Hänvisning
2002-11-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 2

2 Inledning 2

3 Ansvarsfördelning för tydlighet och pregnans 3

3.1 Ett begränsat skolverk 3

3.2 Ett nationellt kvalitetsinstitut för tillsyn och utvärdering 3

3.3 En intern revision för säkrad hantering av skattemedel 3

3.4 Anmälningsskyldighet 4

4 Ekonomisk likvärdighet och självbestämmande 4

4.1 En analys av kommunernas möjligheter 4

4.2 Den finansiella styrningens baksidor 5

4.3 En nationell skolpeng för en likvärdig skola 5

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett begränsat skolverk.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en intern revision.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anmälningsskyldighet för personer verksamma inom skolväsendet.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av översyn och analys av kommuners förutsättningar.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om specialdestinerade statsbidrag.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en statligt finansierad nationell skolpeng.

Inledning

Statens skolverk, Skolverket, skapades för att bli en liten effektiv myndighet som skulle säkerställa elevernas goda utbildning och arbetsmiljö. Sedan dess har verkets administration vuxit och allt mer resurser gått till att sköta statliga specialdestinerade projektmedel.

Det finns många problem med den nya skepnad Skolverket antagit.

I och med att verket skött såväl tillsyn som utvecklingsarbete har det fått en oklar ställning gentemot kommuner och andra skolhuvudmän.

Trots upprepade uppmaningar har tillsynsdelen av Skolverket hållits mycket begränsad. Några av de fristående skolorna har blivit kvalitetsgranska­de, men de kommunala skolorna har helt undgått denna kvalitetssäkrande granskning.

Staten har under de senare åren ökat sin styrning av skolan genom riktade bidrag. Omfattningen av dessa uppgår under året till ungefär en tiondel av den samlade kostnaden för skolan.

De kommunala satsningarna på skolan har visat sig vara mycket olika i sin omfattning.

Skolverket har inte heller kunnat fullgöra sitt uppdrag när det gäller elevernas arbetsmiljö. Missförhållanden som elever utsatts för har inte för­anlett åtgärder inom rimlig tid.

Skolverket har under sin övergång från en liten kunskapsorganisation till en bidragsförmedling tappat fokus. Under samma tid har Högskoleverket hållit sin mindre och vassare roll, vilket varit till gagn för studenter och samhälle. Skolverket har också visat sig vara en alltför politiserad och rege­r­ingsbunden myndighet. Det tydligaste exemplet på detta är nog att generaldirektören skrivit debattartiklar tillsammans med ansvarig minister.

Ansvarsfördelning för tydlighet och pregnans

3.1 Ett begränsat skolverk

En alltför stor del av Skolverkets budget går idag till forskning som ligger utanför myndighetens ursprungliga kompetensområde. Riksdagens revisorer föreslog i sin rapport 2001/02:13 Statens styrning av skolan – från målstyrning till bidragsförmedling att Skolverket helt skulle upphöra med sin forskning. Vi menar att Skolverkets utrednings- och forskningsproduktion är för omfattande. Merparten av forskningen på området bör, liksom Riksdagens revisorer föreslår, på sikt flyttas till universitet och högskolor.

Skolverkets uppgifter bör huvudsakligen vara att samla och presentera statistik, ge tillstånd för skolverksamhet och tillse att lagar och regler efter­följs.

De statistiska uppgifter som begärs in bör noga ses över för att inte betunga skolorna onödigt mycket. De som ändå krävs in måste verkligen också rapporteras in. Skolverket bör driva en hårdare linje mot de skolhuvudmän som inte fullgör sina åtaganden.

3.2 Ett nationellt kvalitetsinstitut för tillsyn och utvärdering

Trots att såväl regering som riksdag uppmärksammat att Skolverket inte utövar tillsyn och kvalitetskontroll i den utsträckning som vore önskvärd har tillsynen minskat under senare tid. För att kunna särskilja de olika uppdragen, uppföljning, utvärdering, utveckling och tillsyn, vill vi tillskapa ett nationellt kvalitetsinstitut för att sköta utvärderingen av skolan.

Det nationella kvalitetsinstitutet skall granska såväl skolor med kom­munala huvudmän som fristående. Vikten av tillskapandet av ett nationellt kvalitetsinstitut har vi utvecklat i motion 2002/03:Ub412 av Gunilla Carlsson m.fl. (m) Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.

3.3 En intern revision för säkrad hantering av skattemedel

Myndigheter som hanterar stora medelsflöden bör ha en intern revision. Gränsen för vad som kan anses som stort i sammanhanget överskrids med bred marginal av de sammanlagda medel Skolverket administrerar. Riksdagens revisorer konstaterar ur förarbetena till förordningen om internrevision (1995:686) att regeringens avsikt var att samtliga myndigheter med omfattande intern delegering av ansvar och befogenheter och som administrerade stora medelsflöden skulle ha en intern revision. Då avsågs omsättningar över en miljard kronor. Skolverket hade en sådan omsättning redan 1998.

Det är oerhört viktigt att varje skattekrona används och distribueras på ett förutsägbart, rättssäkert och transparent sätt.

3.4 Anmälningsskyldighet

För att föräldrar skall kunna känna sig trygga i att lämna ifrån sig sina barn och för att staten skall kunna försvara en skolplikt som faktiskt tvingar föräldrarna till detta, måste elevernas säkerhet och frid säkerställas. Många av de problem som finns inom den svenska skolan i dag skulle haft mindre omfattning om det funnits tydligare regler och ordning både för elever och för lärare.

Skolan skall anpassas till eleverna, inte eleverna till skolan. Det innebär att det måste finnas olika alternativ för att varje elev skall kunna finna en väg till kunskap som passar. Olika pedagogiker, hastigheter och kombinationer måste finnas tillgängliga som byggklotsar för att var och en skall finna sin egen väg. Det innebär också att de som verkar i skolan måste bli vaksamma så att varje individs särart kan bibehållas och utvecklas, inte bara som idé utan också i verkligheten.

När det gäller situationer där elever utsätts för oacceptabel behandling, eller skolans organisation inte klarar av att komma tillrätta med problem, menar vi att skolans personal och andra som är verksamma inom skol­väsendet bör vara anmälningsskyldiga.

Ekonomisk likvärdighet och självbestämmande

4.1 En analys av kommunernas möjligheter

De olika ekonomiska förutsättningar som Sveriges kommuner uppvisar har lett till oacceptabla olikheter för elever enbart beroende på vilken hemort de har. Riksdagens revisorers genomgång av läget visar också att statens specialdestinerade bidrag påverkar kommunernas möjlighet att själva leda och styra sin verksamhet.

Vi välkomnar kravet på en analys av kommunernas möjligheter att full­göra sitt uppdrag som skolans finansiär.

4.2 Den finansiella styrningens baksidor

Vi är skeptiska till tillfälliga nationella satsningar av olika slag. De är ofta politiskt jippobetonade och av kortsiktig karaktär. Vi vill ge skolan långsiktiga och förutsägbara förutsättningar, utan specialdestinerad och styrande medelstilldelning. Den administrativa bördan för kommunerna har blivit orimligt stor i förhållande till de resurstillskott som satsningarna innebär. Ett kommunalråd konstaterade att det kostade så mycket att administrera och sköta de s.k. Wärnerssonpengarna att det knappt lönade sig för kommunen att söka dem, men att det skulle vara politiskt omöjligt att avstå.

4.3 En nationell skolpeng för en likvärdig skola

Mellan landets olika kommuner skiljer ambitionerna när det gäller skolan sig åt ordentligt. När det gäller medelstilldelning visar det sig att skillnader mellan vissa kommuner i fråga om undervisningskostnader kan överstiga 100 procent. Inför dessa fakta är det svårt att tro att den svenska skolan når sitt uppsatta mål att vara likvärdig i hela landet.

Skolan innebär stora kommunala kostnader, och i många fall ekonomiska svårigheter för kommunerna. För vissa kommuner kan det innebära en ekonomisk katastrof att få ett resurskrävande barn till elev. Kommunerna befinner sig också i den besvärliga situationen att vara beställare och utförare på samma gång. Vi vill skilja på dessa roller. Den kommunala skolan har många förtjänster, varför kommunerna bör fortsätta vara huvudmän för skolor. De kommunala skolorna får genom vår nationella skolpeng samma förmånliga villkor som friskolorna, till gagn för såväl elever som verksamhet.

För att säkerställa varje elevs möjlighet till en likvärdig och fullgod skolgång menar vi att det är nödvändigt att åter förstatliga det ekonomiska ansvaret för skolan.

Stockholm den 30 oktober 2002

Gunilla Carlsson (m)

Per Bill (m)

Anna Ibrisagic (m)

Tobias Billström (m)

Ewa Björling (m)

Tomas Högström (m)


Yrkanden (7)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett begränsat skolverk.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en intern revision.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anmälningsskyldighet för personer verksamma inom skolväsendet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av översyn och analys av kommuners förutsättningar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om specialdestinerade statsbidrag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en statligt finansierad nationell skolpeng.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.