Till innehåll på sidan

med anledning av förs. 2002/03:RR10 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna

Motion 2002/03:A6 av Anders G Högmark m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Förslag 2002/03:RR10
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
2003-04-03
Bordläggning
2003-04-04
Hänvisning
2003-04-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt genomför de förslag som Riks­dagens revisorer föreslår i skrivelse 2002/03:RR10 i enlighet med vad som anförs i motionen.

  2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt formulerar om det övergripande sysselsättningsmålet i enlighet med vad som anförs i motionen.

2 Revisorernas kritiska analys

Riksdagens revisorer har granskat styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna. De har funnit åtskilliga brister och riktar enhällig, allvarlig kritik mot nuvarande system. Revisorernas kritik och analys rör främst målen och uppföljningen i den förda arbetsmarknadspolitiken.

För det första anger revisorerna att målet en väl fungerande arbets­mark­nad med full sysselsättning och ekonomisk tillväxt inte är lämpligt för att kunna styra ett område som arbetsmarknadspolitiken. Detta därför att arbetsmarknadspolitiken inte har några direkta effekter på den reguljära sysselsättningen.

För det andra anser revisorerna att målstrukturen inom arbets­mark­nadspolitiken är komplicerad och orealistisk. De menar att det sker en allvarlig sammanblandning av mål och medel. Det finns vidare alltför många mål som medför att effektiviteten i åtgärderna blir lidande. De påpekar att nuvarande mål och ambitioner leder till att åtminstone 90 procent av alla arbetslösa ingår i de prioriterade grupperna för AMS verksamhet.

För det tredje menar revisorerna att målen gällande arbetsmarknadsutbildningen har motverkat regeringens ambitioner med utbildningen. De anser exempelvis att långtidsarbetslösa nedprioriterats. De anger vidare att volymen gällande den yrkesinriktade utbildningen minskat markant under de senaste åren. De påpekar dessutom att graden av måluppfyllelse i vissa fall går att manipulera.

Därtill pekar Riksdagens revisorer på ett antal andra brister inom styrningen av arbetsmarknadspolitiken. De anger att det saknas förklaringar till verksamhetsmålen och hur dessa hör ihop med de mer överordnade målen. De anser vidare att det saknas en ordentlig analys av problemen på arbets­marknaden. Det saknas dessutom en gedigen koppling till arbetsmarknadsprognoserna.

Därutöver riktar revisorerna skarp kritik när det gäller förmågan att kunna formulera, precisera och fördela verksamhetsmålen. De pekar exempelvis på det faktum att flera av länen valt samma målnivå för samtliga kontor. Det saknas därmed en anpassning av målen efter förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden trots att en sådan är såväl möjlig som önskvärd.

Revisorernas slutsats är att verksamhetsplaneringen inom Arbetsmarknadsverket är förknippad med mycket stora brister som gör att resultatstyrningen riskerar att bryta samman. De hävdar vidare att verksamhetsplaneringen måste förändras så att det blir möjligt att styra verksamheten effektivt. Revisorerna påpekar att det är viktigt att riksdagens och regeringens avsikter får ett tydligt och direkt genomslag i verksamheten. Revisorerna slår fast att regeringens redovisning till riksdagen måste förbättras högst väsentligt.

Revisorernas uppfattning är att många av de problem som tas upp i rapporten kvarstår trots att, som såväl AMS som LO påpekar, ett förändrings­arbete pågår inom Arbetsmarknadsverket. Revisorerna menar att målens styrande funktion har liten betydelse, resurserna fördelas ineffektivt och målen får inte något ordentligt genomslag bland personalen.

Revisorerna betonar att AMS system för egna utvärderingar är förenat med så stora metodologiska brister att regeringen bör ge AMS ett särskilt uppdrag att förbättra den processen. De anser att utvärderingsfrågorna måste få en helt annan ställning inom Arbetsmarknadsverket. De föreslår bland annat att det införs ett direkt krav på länsarbetsnämnderna att följa upp verksamheten på ett systematiskt sätt.

3 Remissinstanserna instämmer i huvudsak i kritiken

De vidtalade remissinstanserna instämmer i huvudsak i revisorernas analyser och förslag. Det är totalt 29 av 31 remissinstanser som avlämnat ett yttrande gällande revisorernas rapport. Flera av de stora fackförbunden instämmer i rapportens kritik och slutsatser. SACO anser att revisorerna förmedlar en genomtänkt och vederhäftig analys. TCO instämmer i stort sett i revisorernas kritik men anser samtidigt att analysen varit för begränsad.

Statskontoret och Ekonomistyrningsverket menar att revisorerna på ett föredömligt sätt analyserat och påtalat de uppenbara brister som finns inom Arbetsmarknadsverket. LO och AMS menar dock att rapporten har stora brister. Det gäller framför allt det faktum att den lyfter fram en problembild som redan är känd och inte redovisar de åtgärder som vidtagits för att förbättra verksamheten.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) delar i stort revisorernas analys och kritik. De har vissa invändningar som handlar om att målet för politikområdet inte är olämpligt och att målet om arbete efter arbets­marknadsutbildning medfört positiva effekter i den meningen att volymen har sjunkit. IFAU anser att utvärdering i form av effektstudier bör ges ökad betydelse och vikt i regeringens resultatredovisning. De menar också att det är viktigt att Näringsdepartementet har kompetens att genomföra egna uppföljningar och kunna bedöma externa utvärderingar.

Svenskt Näringsliv anser att det är avgörande att både övergripande mål och verksamhetsinriktade mål utformas och formuleras så att de är möjliga att påverka med arbetsmarknadspolitik. De anger vidare vikten av att dessa formuleras så att man kan mäta de effekter verksamheten har när det gäller uppfyllelsen av målen. De delar i stort revisorernas kritik och analys.

4 Våra utgångspunkter och förslag

Vi delar i allt väsentligt revisorernas analys och kritik som i stort sett överensstämmer med synpunkter som Moderaterna framfört till riksdagen under åtskilliga år. AMS och LO menar att det pågår omorganiseringar och andra konkreta åtgärder som minskar betydelsen av revisorernas kritik. Detta finner vi vara ett felaktigt och farligt resonemang. Så brukar det låta när man är utsatt för stark kritik.

Det är uppenbart att den svenska arbetsmarknadspolitiken har miss­lyckats. Den snarare bromsar tillväxten av nya arbeten än bidrar till fler jobb. Revisorernas enhälliga kritik visar att den förda politiken måste förändras och systemen reformeras. Regeringen och AMS har säkert insikt om problemens väldiga omfattning, men dessvärre föreslår man inte tillräckliga åtgärder för att kunna lösa problemen.

Revisorerna visar tydligt att de alltför många målen inom arbetsmarknads­politiken är såväl motsägelsefulla som ibland direkt felaktiga. Vi föreslår att regeringen av riksdagen ges i uppdrag att formulera om det övergripande sysselsättningsmålet så att det blir relevant även i verkligheten. Som det nu är formulerat tas ingen hänsyn till den skenande sjukfrånvaron.

Ett nytt sysselsättningsmål skall, enligt vår mening, mäta andelen syssel­satta minus sjukfrånvarande, det vill säga andelen av befolkningen i arbetsför ålder som är i arbete. Det väsentliga är hur många människor som verkligen arbetar en vanlig vardag.

Vi menar också att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att skyndsamt genomföra de åtgärder som revisorerna föreslår i sin rapport. Det är åtgärder som borde genomförts för länge sedan. Det får emellertid inte bli en ursäkt att strunta i att genomföra dessa åtgärder snarast möjligt.

Det är angeläget att i första hand komma till rätta med den flora av mål som existerar inom arbetsmarknadspolitiken. Dessa måste minskas ned till ett minimum och förankras hos de anställda inom Arbetsmarknadsverket. Målen som skall finnas kvar måste formuleras på ett sådant sätt att de uppfattas som relevanta och realistiska.

Därutöver hänvisar vi till de moderata motioner vi lagt på riksdagens bord de senaste åren som handlat om vikten av att reformera den förda arbetsmarknadspolitiken. Det handlar exempelvis om motionerna 2002/03:A314 En arbetsmarknad för alla och 2002/03:A3 med anledning av proposition 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken förstärks.

Stockholm den 1 april 2003

Anders G Högmark (m)

Patrik Norinder (m)

Henrik Westman (m)

Tobias Billström (m)

Anna Lindgren (m)

Carl-Axel Johansson (m)


Yrkanden (2)

  • 1
    Riksdagen beslutar att regeringen skyndsamt genomför de förslag som riksdagens revisorer föreslår i skrivelsen 2002/03:RR10 i enlighet med vad som anförs i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen begär att regeringen skyndsamt formulerar om det övergripande sysselsättningsmålet i enlighet med vad som anförs i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.