Mänskliga rättigheter i ett internationellt perspektiv

Motion 2001/02:U209 av Marianne Andersson m.fl. (c)

Sammanfattning

Den grundläggande utgångspunkten för Centerpartiets politik är, liksom inledningen i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, varje människas lika värde och rättigheter. Vi tror också på människans förmåga att själv förvalta sina möjligheter. Det yttersta målet för Centerpartiets politik är att göra det möjligt för människor att växa och förverkliga sina drömmar. Även om vi är medvetna om problem i Sverige, handlar denna motion om mänskliga rättigheter i ett internationellt perspektiv. Globalt sett kränks de mänskliga rättigheterna i en gigantisk omfattning.

Det är speciellt barnen som lider; de rekryteras till väpnade konflikter, används som exportvaror i den ökande människohandeln. Allt fler barn drabbas även av hiv/aids, antingen genom att de själva drabbas eller genom att deras föräldrar insjuknar och dör.

Ojämlikheten mellan kvinnor och män är fortfarande stor. I ett flertal länder anses kvinnan fortfarande höra till mannens egendom – hon har inga egna rättigheter. I många länder är hedersmord fortfarande lagligt.

Man glömmer lätt bort att FN:s konvention om mänskliga rättigheter, som antogs av FN:s generalförsamling 1948, är mycket mera än yttrandefrihet, åsiktsfrihet, likhet inför lagen och frihet från diskriminering. I konventionen ingår bl.a. rätt till undervisning, rätt till drägliga levnadsförhållanden, kulturella rättigheter samt att mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Därmed är utrotande av fattigdomen ett led i kampen för mänskliga rättigheter.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 27

Innehållsförteckning 28

3 Förslag till riksdagsbeslut 29

4 Inledning 30

5 Barns rättigheter 31

5.1 Barnen i EU:s utvidgningsprocess 31

5.2 Barnsoldater 32

5.3 Barnarbete 33

5.4 Barn och utbildning 33

5.5 Barnprostitution och pornografi 34

6 Kvinnors rättigheter 34

6.1 Kvinnors rätt till utbildning 35

6.2 Kvinnors ekonomiska rättigheter 35

6.3 Kvinnors rätt till sin egen kropp 36

7 Hiv/aids 36

8 Trafficking 38

9 Könsstympning 38

10 Dödsstraff 39

11 Rasism och flyktingar 39

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att FN:s konvention om mänskliga rättigheter bör kompletteras med diskriminering på grund av sexuell läggning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige starkt uppmanar USA att ratificera FN:s barnkonvention.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s nästa regeringskonferens bör införa en rättsligt bindande grund i EU-fördragen om att främja barnets bästa inom all EU-politik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige utan dröjsmål bör ratificera tilläggsprotokollet till FN:s barnkonvention.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige som en drivande kraft bör bekämpa den illegala handeln med lätta vapen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang bör motverka förekomsten av allt barnarbete som skadar barnets hälsa, säkerhet, moral eller möjlighet till undervisning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige såväl i biståndsarbetet som i allt övrigt internationellt samarbete bör verka för att alla barn skall få tillgång till kostnadsfri undervisning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samarbetet mellan regeringar och IKT-branschen bör öka för att bekämpa spridningen av barnpornografi via Internet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige såväl i FN som i andra internationella sammanhang bör arbeta för att minska kvinnors fattigdom.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att våld mot kvinnor blir en straffbar handling i hela världen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör sträva mot att kvinnors rätt till utbildning fullföljs.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i alla internationella sammanhang bör verka för att alla länder inför en lagstiftning som stärker kvinnors ekonomiska rättigheter.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvinnors rätt till sin egen kropp.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att FN-soldaters agerande bör utredas och att de följer FN:s etiska regler.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige genom EU, FN och bilateralt bör påverka USA att ge stöd till alla organisationer som arbetar för att hindra spridningen av hiv/aids.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör arbeta för ökad öppenhet och ökade kunskaper om smittspridning beträffande hiv/aids samt ge resurser till förebyggande arbete.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang bör verka för att stoppa handeln med kvinnor och barn, stödja offren och införa hårdare sanktioner mot dem som handlar med kvinnor och barn.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör intensifiera arbetet för att få till stånd ett förbud mot könsstympning i alla länder.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dödsstraffets avskaffande.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i allt internationell arbete måste göra sitt yttersta för att öka förståelse och tolerans samt minska rasism och diskriminering.

4 Inledning

Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, som enhälligt antogs 1948 och som har översatts till över 300 nationella och lokala språk, är det mest kända och mest citerade dokumentet för mänskliga rättigheter i världen. Det finns ett internationellt erkännande av respekten för mänskliga rättigheter. Trots detta sker kränkningar av mänskliga rättigheter dagligen.

Konventionerna om mänskliga rättigheter har med åren blivit många och därmed tillsammans ganska heltäckande. Även vissa gruppers rättigheter har lyfts fram under årens lopp. Konventioner och förklaringar har därför uppmärksammat exempelvis barns, kvinnors, funktionshindrades, minoriteters och ursprungsfolks utsatta situation i skilda avseenden och slagit fast rättigheter. I FN:s förklaring om mänskliga rättigheter stipuleras att ingen får diskrimineras p.g.a ”ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt”. Däremot finns ingenting om diskriminering av människor p.g.a sexuell läggning. Detta är en brist i MR-hänseende som snarast behöver åtgärdas. Sverige bör på lämpliga sätt arbeta för att FN:s förklaring om mänskliga rättigheter kompletteras med diskriminering på grund av sexuell läggning.

Enligt FN:s beräkningar lever mer än en miljard människor i yttersta misär. Nästan 800 miljoner människor lider av undernäring, 140 miljoner barn i skolåldern går inte i skola och 900 miljoner vuxna är analfabeter. Av världens totala arbetskraft på ca tre miljarder är 140 miljoner arbetslösa och mellan en fjärdedel och en tredjedel är inte fullt sysselsatta. Denna andel kan antas vara mycket större. Kostnaderna för att ge alla tillgång till de viktigaste sociala tjänsterna (utbildning, hälsovård etc.) och lyfta de fattigaste ur deras fattigdom beräknas till 80 miljarder dollar per år. Det är mindre än 0,5% av den globala inkomsten och mindre än de sju rikaste människornas sammanlagda förmögenheter. Omkring 1,5 miljarder människor lever på mindre än en dollar per dag och tre miljarder människor beräknas leva på mindre än tre dollar per dag. I Östeuropa måste en tredjedel av befolkningen klara sig på fyra dollar per dag. I en värld där den globala ekonomin omsätter 25 000 miljarder dollar per år borde det vara möjligt att nå snabbare framsteg i fattigdomsbekämpningen.

5 Barns rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att barnet har rätt att kräva hänsyn för sina villkor i allt beslutsfattande som rör barnet. Konventionen synliggör barn som samhällsmedborgare med såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barn och ungdomar ses som individer med rättigheter, snarare än som enbart en grupp i behov av särskilt skydd.

Ingen konvention om mänskliga rättigheter har ratificerats så snabbt av så många länder som den om barnets rättigheter. Verkligheten visar dock att den politiska viljan måste stärkas för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. FN:s konvention om barnets rättigheter har ratificerats av alla länder utom USA och Somalia. USA har valt att inte ratificera FN:s barnkonvention med hänvisning till att den inkräktar på föräldrarnas rättigheter. Sverige bör starkt uppmana USA att ratificera FN:s barnkonvention.

5.1 Barnen i EU:s utvidgningsprocess

90 miljoner EU-medborgare är under 18 år. Trots detta är barn och deras rättigheter så gott som osynliga i beslutsprocessen i EU. I central- och östeuropeiska länder lever fortfarande många barn under oacceptabla förhållanden på institutioner. Romska barn placeras i specialskolor för barn med utvecklingsstörningar eller inlärningssvårigheter. Ett flertal barn lever på gator och soptippar. Många flickor tvingas till prostitution. Generellt kan man säga att övergångstiden till marknadsekonomi har haft en dålig inverkan på välfärden hos grupper i svåra situationer, inberäknat barnen. I Rumänien lever i dag fler barn på institutioner än under kommunismen. En av orsakerna till detta är att familjerna inte har råd att försörja sina barn och därför placerar dem på institutioner. Sverige bör såväl i vårt nationella samarbete med kandidatländerna som i EU verka för bättre levnadsförhållanden för barnen i dessa länder.

I kommissionens årliga rapporterna om kandidatländernas framsteg har det hittills talats endast sporadiskt om villkoren för barn. Barnens rättigheter borde mer genomgående föras in i utvidgningsprocessen. Barns rättigheter, såsom de uttrycks i FN:s barnkonvention borde vara en del i tolkningen av Köpenhamnskriterierna. Större fokus på barns rättigheter och högre krav på förbättringar för barn i kandidatländerna bör sättas. Sverige bör arbeta för att vid nästa regeringskonferens införa en bindande rättslig grund i EU-fördragen om att främja barnets bästa inom all EU-politik.

5.2 Barnsoldater

FN:s generalförsamling antog år 2000 ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Protokollet säger att barn under 18 år har rätt att slippa delta i strid, göra värnplikt och rekryteras till väpnade oppositionsrörelser. Det är en skärpning av barnkonventionen, som när det gäller barnsoldater talar om en 15-årsgräns. I stadgan för internationella domstolen anges att rekrytering och användning av barn under 15 år är en krigsförbrytelse.

I dag finns omkring 300 000 barn i världen som är soldater och medverkar i krig. En del är inte äldre än åtta år. Även om minimiåldern för barn som kan rekryteras till soldater höjts från 15 till 18 år, återstår mycket innan ett totalförbud mot barnsoldater kan genomföras. Sverige bör utan dröjsmål ratificera tilläggsprotokollet till FN:s barnkonvention.

Under det senaste årtiondet har uppskattningsvis två miljoner barn dödats i väpnade konflikter. Många av dem har trampat på en av de 100 miljoner aktiva minor som finns utplacerade i 62 länder. Ytterligare kanske fyra till fem miljoner barn har blivit handikappade till följd av krig, och drygt 12 miljoner barn har blivit hemlösa.

Antalet lätta vapen i omlopp uppskattas till mer än 500 miljoner, och de har dominerat 46 av 49 större konflikter som brutit ut sedan 1990. Fyra miljoner människor beräknas ha dödats av lätta vapen. 90 procent av offren har varit civila, 80 procent barn och kvinnor. Ännu fler miljoner har lemlästats, blivit hemlösa och drivits på flykt som ett resultat av striderna. De flesta av de lätta vapnen säljs först lagligt, för att så småningom komma in på den svarta marknaden. FN uppskattar att det finns 10 miljoner sådana vapen i Afghanistan, 7 miljoner i västafrikanska länder som Sierra Leone och Angola och 2 miljoner i Centralamerika. FN:s konferens om lätta vapen i New York sommaren 2001 utmynnade i ett globalt, om än utvattnat, dokument för att hindra, bekämpa och eliminera den illegala handeln med lätta vapen ur alla dess aspekter. Skrivningarna ger utrymme för fortsatt arbete inom FN-ramen för bland annat förbättrad exportkontroll, reduktion av överskottsvapen, märkning av vapen och registrering av vapenhandlare. Nu finns ett redskap för nationella och regionala initiativ att bekämpa den illegala vapenhandeln. Under hösten 2001 kommer dokumentet upp för beslut i generalförsamlingen, och sedan ska medlemsländerna ratificera det. Sverige ska vara en pådrivande kraft för att bekämpa den illegala handeln med lätta vapen.

5.3 Barnarbete

Barnarbete som drabbar barns hälsa, skolgång och frihet är genomgripande problem i världen, speciellt i utvecklingsländerna. Över 90 procent av barnarbetarna finns i Afrika och Asien. Barnarbete är speciellt vanligt i landsbygdsområden där kapaciteten att upprätthålla minimiålder för utbildning och arbete saknas.

ILO-konventionen nr 182 beskriver de värsta formerna av barnarbete och hur dessa ska bekämpas. Arbetet med ratificering pågår i en stor del av världens länder. Det är en viktig process där Sverige har ett stort ansvar och möjlighet att bidra.

I u-länderna arbetar ca 250 miljoner barn i åldern 5–14 år. Alltför många barn är inte i skolan, och en av fem arbetar med mycket riskfyllda arbeten. Ungefär hälften av dem arbetar heltid. Siffrorna inkluderar inte hushållsarbete i det egna hemmet, vilket gör att många flickors arbetsinsatser inte räknas in.

Majoriteten av världens barnarbetare – cirka 70 procent – finns inom jordbruket. De flesta av dem arbetar tillsammans med sina familjer på små familjejordbruk. Flickor som arbetar som hembiträden tillhör de barnarbetare som far mest illa. Många arbetar upp till 15 timmar per dag. Ibland får de ingen lön utan endast mat och husrum, och misshandel och sexuella övergrepp är vanliga.

De barn som arbetar inom exportindustri, till exempel med att knyta mattor, tillverka fotbollar eller kirurgiska instrument och sy kläder, får mest uppmärksamhet från opinionen i de rika länderna. Men de är en liten del av världens barnarbetare, cirka fem procent – eller omkring 15 miljoner barn.

För att komma tillrätta med detta krävs förbättrade utbildningsmöjligheter och ekonomiska möjligheter. När företag ertappas med att utnyttja barnarbetare måste tydliga krav ställas på att de tar ett socialt och ekonomiskt ansvar för barnen då detta avvecklas. Sådana insatser innebär t.ex. att erbjuda speciella utbildningsstrategier för att ge alla barn en bra grundutbildning och socialt och ekonomiskt stöd till föräldrar.

Allt barnarbete som går ut på att använda barn för prostitution, produktion av pornografi eller pornografiska uppträdanden, samt rekrytering av barn till väpnade konflikter skall förbjudas. Sverige bör i internationella sammanhang motverka förekomsten av allt barnarbete som skadar barnets hälsa, säkerhet, moral eller möjlighet till undervisning.

5.4 Barn och utbildning

Från att antalet analfabeter minskade går utvecklingen nu i flera länder, mest i Afrika, åt motsatt håll beroende på krig, konflikter och hiv/aids som gör att många lärare dött.

Vid ett möte i Dakar år 2000 kom världens regeringar överens om målet att garantera rätten till utbildning för alla senast 2015. Uppskattningsvis 130 miljoner barn har aldrig gått i skolan och ytterligare 150 miljoner barn har börjat grundskolan men lämnat den innan de lärt sig läsa och skriva. Två tredjedelar av de barn som inte går i skolan är flickor, och totalt uppgår antalet analfabeter till 900 miljoner i utvecklingsländerna. I många länder får barn med funktionshinder inte delta i det vanliga utbildningssystemet överhuvudtaget.

Sverige bör såväl i biståndsarbetet som i allt övrigt internationellt samarbete verka för att alla barn ska få tillgång till kostnadsfri undervisning.

5.5 Barnprostitution och pornografi

Den värsta formen av barnarbete är barnpornografin. Barnpornografi är brottsdokument, bilder eller filmsekvenser som beskriver sexuella övergrepp på barn. Spridningen av barnpornografi har ökat dramatiskt det senaste årtiondet. Mycket av denna ökning beror på den ökade tillgången och användningen av nya kommunikationsmetoder. Tilläggsprotokollet till FN:s barnkonvention innehåller även en uppmaning till en världsomfattande kriminalisering av produktion, distribution och innehav av barnpornografi. Sverige måste snarast möjligt ratificera tilläggsprotokollet till FN:s barnkonvention och också verka för att andra stater gör det.

Att Internet används i så stor utsträckning beror på flera orsaker: Internet är internationellt, Internet är billigt att använda, Internet är enkelt att använda; anonymiteten är stor och det legala systemet är svagt. Såväl regeringar som IKT-branschen (Information och Kommunikationsteknik) måste öka samarbetet för att både tekniskt och lagstiftningsmässigt kunna hindra att tekniken används till den kriminella verksamhet som barnpornografin är. Sverige bör aktivt arbeta för ett ökat samarbete mellan regeringar och IKT-branschen för att bekämpa spridning av barnpornografi via Internet.

6 Kvinnors rättigheter

FN:s generalförsamling antog 1994 en deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Den fördömer fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld mot kvinnor vare sig det inträffar inom familjen, i samhället eller om det utförs av eller accepteras av statsmakten. Medlemsstater uppmanas att fördöma våld mot kvinnor och varken hänvisa till sedvänja, tradition eller religiösa överväganden för att undvika sitt ansvar att avskaffa det.

Vid FN:s uppföljningsmöte i juni 2000 (Beijing + 5) till FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing 1995, uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan världens ledare att ta krafttag mot ”feminiseringen av fattigdomen”. Med detta avsåg Annan det faktum att fattigdom i allt ökande utsträckning drabbar kvinnor. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har myntat begreppet ”mänsklig fattigdom” och avser med det både brist på pengar och brist på möjligheter att leva ett friskt och rikt liv. Många kvinnor lever i mänsklig fattigdom. Kvinnor är fattigare än män därför att de inte har samma ekonomiska möjligheter och samma status i samhället som män. Sverige måste såväl i FN som i andra internationella institutioner arbeta för att minska kvinnors fattigdom.

UNDP konstaterar i sin rapport Overcoming Human Poverty att bristen på jämställdhet mellan könen skadar såväl fattiga familjer som samhällen i sin helhet och inte bara kvinnorna och barnen. När kvinnorna inte får tillräckliga möjligheter att försörja sig och sin familj och männens insatser dessutom är otillräckliga, då är det barnen som drabbas. Majoriteten av världens 1,3 miljarder människor som lever i fattigdom är kvinnor.

FN beräknar att en av tre kvinnor världen över utsätts för våld, mestadels av maken eller en nära anhörig. Andelen är antagligen mycket större med tanke på att det råder ett stort mörker kring våld mot kvinnor. En av fyra kvinnor utsätts för våld under graviditeter. Det våld som kvinnor utsätts för i det dagliga, i fredstid, är mycket mer omfattande än våldet mot kvinnor i krig, men inte alls lika uppmärksammat. I många samhällen beivras inte övergreppen och inte heller våld mot kvinnor. I Afghanistan, Pakistan, Jordanien, Marocko, Syrien och Iran m.fl. är t.ex. våld mot kvinnor i syfte att rädda familjens heder lagligt. I alltför många länder gör rättsväsendet halt vid hemmets tröskel. Det som i teorin skulle innebära respekt för hemmets helgd ger i praktiken sanktion åt männens rätt att slå kvinnor.

Den kvinnosyn som kommer till uttryck i våldet mot kvinnor låter sig inte förenas med samhällets jämställdhetsmål. I ett jämställt samhälle utsätts inte kvinnor för tvång, utnyttjande, våld och sexuella övergrepp. I ett jämställt samhälle finns inga förövare som måste uttrycka makt med våld och sexuella övergrepp. Sverige måste verka för att våld mot kvinnor blir en straffbar handling i hela världen.

6.1 Kvinnors rätt till utbildning

Enligt FN är 72 procent av världens kvinnor läs- och skrivkunniga medan motsvarande siffra för männen är 84 procent. För utvecklingsländer är dessa siffror 39 procent respektive 60 procent. Av världens 900 miljoner analfabeter beräknas ca 75 procent vara kvinnor.

Utbildning är, som redan nämnts, en mänsklig rättighet. När kvinnor ges makten över sina liv får det stor betydelse för både dem själva och för samhällsutvecklingen i stort. När kvinnor lär sig läsa och utbildar sig minskar barndödligheten. Sverige bör sträva efter att kvinnors rätt till utbildning fullföljs.

6.2 Kvinnors ekonomiska rättigheter

Bara en begränsad del av jordens tillgångar i form av mark, finansiella resurser, teknologi etc. ägs eller kontrolleras av kvinnor. Kvinnor på flera håll, bland annat i Afrika och i Indien, tillåts inte ärva sina män. Kvinnorna tvingas lämna sina hem och den jord de brukat i decennier till makens bröder och andra manliga släktingar om maken dör. Diskrimineringen av kvinnor när det gäller rätten att på samma villkor som män inneha egendom och ärva mark gör det svårt att få krediter och producera föda för familjen.

Många fattiga kvinnor kan inte lämna makar som utsätter dem för våld, för att de inte har råd och för att de blir socialt utfrusna om de gör det. Utan inkomster och utbildning är alternativet för flera fattiga kvinnor ofta öppen prostitution. Sverige bör i alla internationella sammanhang verka för att alla länder inför en lagstiftning som stärker kvinnors ekonomiska rättigheter.

6.3 Kvinnors rätt till sin egen kropp

Kairodeklarationen från år 1994 slår fast att kvinnors kontroll över sin sexualitet är en mänsklig rättighet. Denna kontroll handlar bland annat om preventivmedel. Brist på preventivmedel ökar antalet legala och illegala aborter och utgör en fara för kvinnors hälsa och liv. FN beräknar att 585 000 kvinnor dör i utvecklingsländerna och 7 miljoner får infektioner eller skador till följd av graviditet. Samtidigt dör 70 000 kvinnor årligen i osäkra aborter. Kvinnors rätt till sin egen kropp och till sin sexuella och reproduktiva hälsa måste stärkas. Detta bör ges regeringen till känna.

I väpnade konflikter utsätts kvinnor ofta för systematiska våldtäkter, påtvingade graviditeter, sexuellt utnyttjande och sexuell misshandel. De påtvingade graviditeterna är ett sätt att skymfa den etniska grupp kvinnorna tillhör. Från att tidigare ha tystats ned har nu sexuella övergrepp i krig glädjande nog erkänts som krigsförbrytelse.

Beklagligt är att det sexuella utnyttjandet inte enbart utförs av motståndarsidan i konflikter. I allt större utsträckning utförs sexuellt utnyttjande av FN:s fredsbevarande styrkor, vilket har skett exempelvis i Kambodja, Kosovo, Etiopien och Eritrea. Innan de 15 000 FN-trupperna kom till Kambodja 1991 fanns bara runt ett tusental prostituerade i huvudstaden, ett antal som nu har mångdubblats. Problemet förvärras av organiserad brottslighet, sexturism och poliskorruption. När observatörer från OSSE kom till Kosovo i slutet av 1998 öppnades den första nattklubben i Kosovos huvudstad Pristina. Två månader senare fanns sju nattklubbar med sexslavar från bland annat Rumänien, Moldavien, Ukraina och Bulgarien. Sedan dess har sexslavhandeln vuxit betydligt.

FN har tillsatt en kommitté för att utreda fredsbevarande styrkors agerande i Eritrea och Etiopien efter anklagelserna om en FN-soldats sexuella utnyttjande av en minderårig flicka. Sverige bör arbeta för att FN-soldaters agerande utreds och att de följer FN:s etiska regler.

7 Hiv/aids

Fram till i dag har 58 miljoner människor i världen infekterats av hiv. Av dessa har nästan 22 miljoner avlidit på grund av aids. Kvar är närmare 36 miljoner människor som i dag lever med infektioner, är sjuka eller döende av aidsrelaterade sjukdomar. Av dessa är 34,5 miljoner vuxna och 1,5 miljoner barn under 15 år. Dagligen blir 15 000 människor hivinfekterade. Enbart i Afrika dödar hiv/aids dagligen ca 6 000 personer. Det är fler än krig, svält och översvämningar sammanlagt. I Afrika dog 1999 tio gånger fler människor i aids jämfört med väpnade konflikter. Sedan hivepidemins början har mer än fyra miljoner barn under 15 år infekterats av hiv. I dag uppskattas över en miljon barn leva med hiv. Under 2000 dog 500 000 barn av aids. Antalet barn som lever i skuggan av aids med hivpositiva, sjuka eller döende föräldrar eller föräldrar som har dött av aidsrelaterade sjukdomar är betydligt större. I spåren av aids finns över elva miljoner föräldralösa barn.

Undernäring, låg levnadsstandard, arbetslöshet, väpnade konflikter med stora flyktingströmmar som följd är faktorer som bidragit till att smittspridningen ökat. Andra orsaker till att spridningen ökat är att hiv och aids förnekas och att det politiska engagemanget kan vara svagt. Fattigdom och social orättvisa, brist på jämställdhet, kränkande av mänskliga rättigheter och brist på kunskap och öppenhet om sexualitet är andra orsaker. Enligt Unifem är en av de stora orsakerna till att hiv/aids ökat att ojämlikheten mellan kvinnor och män fortsättningsvis genomtränger allt. Alltför ofta kan inte kvinnor säga nej till oönskad och oskyddad sex utan att riskera repressalier. Under 2000 dog 1,3 miljoner kvinnor av aids.

Följande exempel visar hur smittan sprids. Smittspridningen bland unga skolflickor i Centralafrikanska republiken ökar kraftigt enligt Unicef. En stor del av flickorna i småskolan har blivit smittade av sina lärare. I vissa byar uppges hivsmitta vara det huvudsakliga skälet till att flickor stannar hemma från skolan. Pojkar löper mindre risk att bli smittade, eftersom de mutar sina lärare med öl och cigaretter, snarare än sex, i syfte att få bättre betyg. De människor som anförtrotts att lära barnen hur de skall skydda sig mot aids är ofta de som smittar dem med viruset.

FN:s fond för att förebygga och behandla hiv/aids är ett gott initiativ. Det är angeläget att Sverige ger fonden ett kraftfullt stöd.

Efter presidentbytet i USA 2001 stoppades alla ekonomiska bidrag till samtliga internationella organisationer som stöder aborter. Därmed förlorade många hälsokliniker i tredje världen sitt stöd, och många biståndsorganisationer kan inte ens bedriva upplysningsarbete om familjeplanering och hindras i arbetet för att förebygga spridning av hiv/aids. De mest maktlösa kvinnorna får inte längre hjälp i sin önskan att undvika oönskade graviditeter och aborter. Sverige bör genom EU, FN och bilateralt påverka USA att ge stöd till alla organisationer som arbetar för att hindra spridningen av hiv/aids.

Att tro att människor ändrar sina sexuella vanor på grund av risken att smittas eller sprida smittan har visat sig vara orealistiskt. Därför är katolska kyrkans motstånd mot rådgivning och användande av kondomer i själv verket en inställning som direkt drabbar framförallt kvinnor och barn. Att förorda kondomanvändande handlar om att rädda liv, att förhindra att fler barn blir föräldralösa och att erkänna att människor har rätt till ett säkert sexualliv, ett område som är tabubelagt i många länder.

Ett sätt att öka öppenheten, som kanske också kan leda till ändrat beteende, är om politiska ledare, idrottsstjärnor, kulturpersonligheter eller andra människor som speciellt ungdomar ser upp till kan vara föredömen i detta avseende. Ur den synpunkten är Sydafrikas presidents, Thabo Mbekis, uttalanden om orsakerna till spridningen av hiv/aids desto mer beklagansvärda.

Sverige bör arbeta för ökad öppenhet och ökade kunskaper om smittspridning samt ge resurser till förebyggande arbete.

8 Trafficking

Den moderna formen av slavhandel, trafficking, sägs omsätta mer pengar än narkotikahandeln. Trafficking är ett växande problem i hela världen, inte minst mellan Öst- och Västeuropa. I Kambodja har den illegala sexhandeln inbringat ända upp till över 500 miljoner dollar, vilket är mer än det samlade biståndet till landet.

De som handlar med människor tjänar stora pengar, men riskerar sällan att straffas. Offren, kvinnorna, möter dock en mardröm, som de inte kan fly ifrån och som dessutom ger dem men för hela livet. 80 procent av kvinnorna som har sålts till västvärlden kommer från centrala och östra Europa. Dessa kvinnor, vilka oftast blir prostituerade, står inför en tredubbel diskriminering: som kvinnor, som utlänningar och som prostituerade.

I många länder har aidsvågen vuxit till epidemiska proportioner. Okunskap och fördomar frodas, t.ex. tror många att om man har samlag med en oskuld kan man bli av med sin egen hivsmitta. I jakten på ”renare” och allt yngre flickor används många unga flickor som ”exportvara”. Detta bidrar också till den växande människohandeln. Sverige måste i alla internationella sammanhang verka för att stoppa handeln med kvinnor och barn, stödja offren och införa hårdare sanktioner mot dem som handlar med kvinnor och barn.

9 Könsstympning

WHO uppskattar att mellan 100 och 132 miljoner flickor och kvinnor har könsstympats. Varje år riskerar ytterligare 2 miljoner flickor att utsättas för detta.

En stor del av barnen drabbas av hiv genom den könsstympning som utförs i ett flertal länder. Könsstympningen accepteras och förespråkas eftersom den anses vara en religiös ritual, en tradition, för att familjehedern sätts på prov samt för att de som deltar ska uppnå en känsla av samhörighet. Ofta utförs könsstympning av flera barn samtidigt, med orena instrument, vilket leder till att sjukdomar sprids. Detta gäller både för flickor och pojkar. I många afrikanska länder är könsstympning ännu lagligt, och varje år riskerar ytterligare två miljoner att utsättas för könsstympning. Det är viktigt att slå fast att könsstympning inte har någonting med religion att göra utan är ett manligt maktmedel över kvinnor. Sverige bör intensifiera arbetet för att få tillstånd ett förbud mot könsstympning i alla länder.

10 Dödsstraff

Även om dödsstraffet tillämpas i färre länder nu än för tio år sedan har antalet avrättningar inte minskat. Antalet brott som kan bestraffas med döden har tyvärr också, i flera länders författningar, utvidgats. Det förekommer även dessvärre att länder som avskaffat dödsstraffet återinför det och att avrättningar återupptas efter långa uppehåll. Faktum kvarstår: Dödsstraffet är barbariskt, inhumant, godtyckligt och diskriminerande. Därför måste det avskaffas.

Sedan 1990 har minderåriga avrättats i endast sex länder: Iran, Pakistan, Yemen, Nigeria, Saudiarabien och USA. I USA har 17 män, som var under 18-års ålder när de begick sina brott, avrättats sedan 1976.

EU har intagit en ledande roll i kampen för dödsstraffets avskaffande. Trots att FN:s barnkonvention förbjuder dödsstraff för dem som var under 18 år när brottet begicks förekommer fortfarande i bl.a. USA och Pakistan att unga personer döms till döden. Av världens ledande demokratier är det bara Japan, Indien och USA som har kvar dödsstraffet. Om USA slutgiltigt skulle avskaffa detta barbariska straff, skulle det vara en kraftig signal till andra länder om att straffet saknar all legitimitet. FN och andra människorättsorganisationer skulle få större tyngd i sitt arbete med att avskaffa dödsstraffet i fler länder där man i dag med politiska och religiösa argument försvarar statens rätt att döda. Vad som ovan sagts om dödsstraffets avskaffande bör ges regeringen till känna.

11 Rasism och flyktingar

FN:s flyktingorganisation UNHCR anger att antalet flyktingar, fördrivna inom det egna landet, samt asylsökande förra året uppgick till ca 21 miljoner människor. Det motsvarar en flykting för var 284:e människa i världen.

Det finns ett samband mellan flyktingar och rasism. Rasism är en direkt orsak av flyktingrörelser. Varje år måste hundratusentals människor fly sina hem p.g.a. rasdiskriminering och etniskt våld, som t.ex. romerna i Tjeckien, kurderna i Turkiet, etniska minoritetsgrupper i Burma, tamilerna på Sri Lanka och hutuerna i Burundi.

Diskriminering och grym, omänsklig och förnedrande behandling av omfattande delar av världens befolkning rättfärdigas på basen av kastsystemet. Apartheid är kanske avskaffat i Sydafrika, men åtminstone 250 miljoner människor runt om i världen lever fortfarande under förhållanden präglade av segregation, slaveri, utnyttjande, våld och extrema former av diskriminering.

Kastbaserad diskriminering förstör livet för miljontals människor i världen. Kastdiskriminering utgör ett betydande hinder för mänskliga rättigheter. I länder såsom Indien och Nigeria har regeringarna antagit progressiv lagstiftning för att bekämpa missbruket mot folk i de lägre kasterna och stammarna. Trots formellt beskydd i lagstiftning kvarstår diskrimineringen, och diskriminerande samhälleliga normer blir fortsättningsvis förstärkta av regeringar och privata strukturer.

Den tredubbla bördan av kast, klass och kön ser till att kvinnor av de lägre kasten är de som står längst borta från lagligt stöd. Endast genom ett ärligt implementerande av the International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination (ICERD) och att de nationella lagarna ändras till att avskaffa alla former av diskriminering och till att skydda allas ekonomiska, sociala, kulturella, civila och politiska rättigheter kan processen för att uppnå ekonomisk och fysisk säkerhet samt mänsklig värdighet uppnås.

Rasism, diskriminering och marginalisering är ett av de stora hindren för fred, mänsklig och ekonomisk utveckling i världen. Sverige måste i allt internationellt arbete göra sitt yttersta för att öka förståelse och tolerans samt minska rasism och diskriminering.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 25 september 2001
Marianne Andersson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)	Rigmor Stenmark (c)
Sven Bergström (c)	Birgitta Carlsson (c)
Lena Ek (c)	Agne Hansson (c)
Åsa Torstensson (c)