Konsekvensbeskrivningar i propositioner som berör kommunernas ekonomi

Motion 1989/90:Fi302 av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi302

av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (båda m)

Konsekvensbeskrivningar i propositioner som
berör kommunernas ekonomi

I budgetpropositionen låter regeringen kommunernas avgifter för skatteutjämningen
stiga till 69 öre per skattekrona och landstingens till 46 öre. Detta
gäller för 1990. Slutsatsen blir, att de kommunala skattesatserna beräknas
höjas med i genomsnitt 36 öre under året. Medelskattesatsen blir därmed
31:16. Det är onekligen inte den nivå, som skulle utgöra grund för den s.k.
skattereformen.

I en annan proposition har regeringen föreslagit riksdagen att Göteborg
och Malmö ska beviljas lån på 900 milj kronor resp. 600 milj. kr. Lånen förutskickas
också bli räntefria under tre år. Avsikten är att kommunerna ska
uppnå ekonomisk balans. Lånen villkoras med krav på viss politisk styrning!
Dessvärre finns det fler kommuner, som skulle behöva ekonomiskt bistånd,
med den politik som förs.

Vi har i tidigare motioner påpekat de miljardindragningar, som staten
gjort på kommunernas bekostnad. Någon neddragning på dessa ambitioner
har ej försports. Samtidigt fortsätter över vältringarna av nya stora uppgifter
på kommunerna. Ekvationen går inte ihop. Åtskilliga exempel på de nya
åtagandena gavs i fjolårets motion.

Trots finansutskottets principiella instämmanden i vårt krav på konkreta
konsekvensanalyser av alla de ekonomiska övervältringar, som sker på kommunerna,
tycks ingenting nytt hända på detta område. Regeringen fortsätter
att lägga förslag, som saknar redovisning av konsekvenserna också på det
ekonomiska planet. Snart har vägs ände nåtts.

Det räcker att omnämna bara några av de senaste förslagen och besluten
för att exemplifiera detta förhållande. Kommunaliseringen av lärarna är ett
sådant upprörande exempel. Kommunerna torde svårligen i dag kunna överblicka
de kostnader, som detta centrala beslut medför för dem och deras
kommuninvånare. Kommunernas hemtjänst drabbas vidare tillsammans
med ett oräkneligt antal andra arbetsområden i samhället av beslutet om de
inskränkta bilavdragen. I en så liten kommun som Kinda t ex har detta konto
i ett slag fördubblats, vilket innebär en utgift på 3 milj. kr. - något som beslutsfattarna
näppeligen förutsåg, då årets budget med Sveriges högsta kommunalskatt
lades fast. I Västervik beräknar man, att motsvarande kostnader
torde hamna på 4 milj. kr. Mjölby var den första kommunen i landet, som
beslutade att höja ersättningen för anställda, som använder bil i tjänsten.

Höjningen där blev 50 procent! Detta skedde för att förhindra kaos i den
kommunala verksamheten på det nya året.

Hade beslutet - negativt som det är och uppleves - föregåtts av en sansad
konsekvensanalys, hade åtminstone kommunerna varit förvarnade och kunnat
förebygga beslut, fattade under stress.

Kostnadsanalyser och konsekvensbeskrivningar i propositioner som berör
den kommunala sektorn har sålunda visat sig alltmer nödvändiga. Detta gäller
inte enbart beslut av påtaglig ekonomisk karaktär utan också andra sådana
av t.ex. lagstiftningskaraktär, som indirekt innebär kostnader för kommunerna.
Riksdagen måste formulera ett klart krav på att sådan redovisning
sker.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om centrala beslut med kostnadsdrivande effekter på
kommunerna och om behovet av såväl kostnadsanalyser som konsekvensbeskrivningar
i regeringens propositioner.

Stockholm den 17 januari 1990

Mona Saint Cyr (m) Ewy Möller (m)

Mot. 1989/90
Fi302

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Fi301-m

Rättelse: S. 24 rad 9 nedifrån Står: 92546000 Rättat till: 925246000.