Främjande av näringslivets medverkan i utvecklingsinsatser

Motion 2005/06:N469 av Rune Berglund m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regionala utvecklingsinsatser.

Motivering

I norra Sverige har strukturfonderna inom EU en betydelsefull roll för regional utveckling. Strukturfondsprogrammet styr användningen inte bara av de medel som erhålls från regional-, social-, jordbruks- och fiskefonderna utan även de resurser som stat och kommuner avsätter för regional utveckling. Därutöver kommer resurser genom de olika s.k. gemenskapsinitiativ som omfattar olika delar av norra Sverige.

Många engageras för att ta fram och genomföra utvecklingsprogrammen och i varje projekt deltar minst tre, oftast fler aktörer. Även om det är svårt att uppskatta hur många som deltagit under pågående programperiod, kan man med fog påstå att flera tusen företag, föreningar och myndigheter har genom EU-projekten haft möjlighet att söka förverkliga olika utvecklingsidéer. Att effekten av detta är ökad sysselsättning, har redan konstaterats genom gjorda utvärderingar. Den stora omfattningen både vad gäller kapital och mänskliga resurser visar på den stora betydelsen utvecklingsprogrammen har för att skapa bättre tillväxtförutsättningar i våra regioner.

Eftersom marknaden inte ger samma tillväxtförutsättningar i de norra, glest befolkade delarna av landet som i de södra, mer tätbefolkade, bidrar EU-projekten till att kompensera brister bland annat i tillgång till finansiering och riskkapital och utveckling av olika tjänster till såväl producenter som konsumenter med mera. Det ställer särskilda krav på en snabbhet och effektivitet i det administrativa systemet.

För att främja tillväxt i glesbygden, är det viktigt att näringslivet deltar i olika utvecklingsinsatser. I dagens system med EU-medel och kompletterande offentlig finansiering – i första hand genom länsstyrelser – utbetalas finansiering i efterskott. Det betyder att det i allt högre utsträckning blir aktörer från den offentliga sektorn som med stark kassa kan vara projektägare och driva olika utvecklingsinsatser. Andra projektägare klarar inte likviditeten på ett rimligt sätt. I många fall arbetar man med banklån, där räntekostnaden inte accepteras som kostnad i projektredovisningen, vilket också medför att medfinansieringen från EU i motsvarande mån minskar. EU-medlen utnyttjas inte maximalt.

Det är styrelseledamöter och andra som går in med personlig borgen, vilket inte är en långsiktigt hållbar situation. Skapa i stället ett system där projekten kan bygga upp ett eget kapital vid projektstart, ett kapital som successivt fylls på från projektfinansieringen i takt med att projektet redovisar sin verksamhet till finansiärerna.

Näringslivets aktörer har ett brett kontaktnät inom sitt område och har därigenom en mycket stor kunskapsbank. Samhället tjänar på att näringslivets egna aktörer kan verka drivande i olika utvecklingsinsatser med syfte att skapa tillväxt. Det innebär att de offentliga regelsystemen måste vara flexibla för att främja utveckling.

Stockholm den 4 oktober 2005
Rune Berglund (s)
Lennart Klockare (s)	Hans Stenberg (s)
Sinikka Bohlin (s)	Per Erik Granström (s)
Jarl Lander (s)	Carin Lundberg (s)