Företagslagstiftning

Motion 1993/94:L313 av Bengt Harding Olson (fp)

Ett samhälle byggt på marknadsekonomisk grund
förutsätter ett bra företagsklimat. I Sverige är detta på det
hela taget gott men vissa oroväckande tendenser har alltmer
förstärkts.

Oroväckande problembild

Problematiken anknyter till i huvudsak fyra områden.

För det första åtgärdas ekonomiska problem som
uppkommer i företag oftast alldeles för sent. Hjälpåtgärder
borde sättas in redan vid begynnande ekonomiska besvär
och definitivt före upprepade betalningsanmärkningar.
Omotiverade dröjsmål är felaktiga både ur gäldenärens och
borgenärernas synpunkt och är ofta orsakade av bristande
kunskap.

För det andra föreligger ett diffust företagaransvar för
ekonomiska förluster i företaget. I ett rättssamhälle måste
rättigheter alltid vara förenade med skyldigheter. Men för
närvarande åtföljes misskötsel i ett företag oftast inte av
sanktioner, där s.k. bekvämlighetskonkurser kan anföras
som typexempel. Detta rättsläge har också framkallat stark
kritik från alla håll.

För det tredje uppfattas nuvarande borgenärsskydd som
orättvist. Svaga borgenärer missgynnas. Främst gäller det
leverantörer och särskilt då vid s.k. dominokonkurser.
Samtidigt gynnas starka borgenärer, exempelvis
skattemyndigheter, som kan tillgripa sin
myndighetsutövning, och banker, som med sin expertis
oftast skaffat sig omfattande säkerheter framför alla andra.

För det fjärde tillgripes i många fall onödiga åtgärder
framför allt genom försättande i konkurs med åtföljande
oacceptabel kapitalförstöring.

Allmän förslagskatalog

Den nämnda problematiken går faktiskt att åtgärda men
måste ske på bred front.

1. Förebyggande åtgärder

Praktisk utbildning i företagandets konst och rådgivning
för både nya och etablerade företagare måste uppmuntras.
Så kan ske genom att göra dessa tjänster lättillgängliga, som
nu sker i Kristianstads län genom dess regionala
utvecklingsfond i form av hjälp vid företagsetablering och
rådgivning under det fortsatta företagandet. Vidare borde
i vart fall borgenärerna snabbare ingripa mot företag med
ekonomiska problem, vilket skulle öka möjligheterna för en
bra lösning samt minska de ekonomiska förlusterna. En
ändrad förmånsrättsordning skulle kanske snabba upp
förfarandet. Ett ev. avskaffande av förmånsrätterna för
skatter och för överhypotek skulle nog aktivera
kronofogdarna resp. bankerna. Samtidigt skulle man uppnå
att momsen på företagsintecknade kundfordringar skulle
hamna där den bör hamna dvs. hos staten och inte hos
banken.

2. Skärpt företagaransvar

Företagaren måste känna att han vid misskötsel av
företaget löper en reell risk att drabbas av sanktioner av det
ena eller andra slaget. Här måste många möjligheter
effektiviseras. Till en början bör man verka för att gällande
regler i aktiebolagslagen tillämpas oftare eller -- om
reglerna uppfattas som tandlösa -- skärps på lämpligt sätt.
Vidare bör en översyn göras av aktuella straffrättsliga regler
i brottsbalk samt skatte- och uppbördslagar för att öka
åklagarens möjligheter att snabbare och säkrare uppnå ett
domstolsavgörande. Även ett personligt betalningsansvar
för företagets skulder måste allt oftare aktualiseras,
exempelvis vid utebliven kontrollbalansräkning trots att det
finns skäl att antaga att bolaget förbrukat minst hälften av
sitt aktiekapital. Vidare gäller det särskilt att utröna om de
senaste lagändringarna om personligt betalningsansvar (se
SFS 1991:1734) fungerat på det sätt som avsetts av
lagstiftaren (jfr prop. 1991/92:198 och LU10). Slutligen
finns det anledning att göra en översyn av lagstiftningen om
näringsförbud för att åstadkomma en ökad effektivitet i
rättssäkra former med understrykande av budskapet om
näringsfrihet under ansvar.

3. Stärkt leverantörsskydd

Det torde vara ofrånkomligt att i någon form försöka
åstadkomma en förstärkning av leverantörers skydd för sina
utestående fordringar i gäldenärens konkurs.

På detta problem finns varierande lösningar, vilka var
och en kan föranleda invändningar och kanske nya
problem. Den närmast till hands liggande modellen är
kanske helt enkelt att förbättra förmånsrätten för
leverantörsfordringar. Här finns flera tänkbara alternativ.
Exempelvis kan sådana fordringar flyttas upp i
förmånsrättsordningen, och detta kan då ske till hela
beloppet eller kanske till endast en viss procentuell andel.
En annan föreslagen möjlighet är att införa en särskild
separationsrätt av levererat gods grundad på ett
återtagandeförbehåll från leverantören. Denna modell är
dock behäftad med vissa nackdelar, som att rätten är
faktiskt omöjlig att utöva i vissa fall, att åtgärden ibland
skapar oproportionell skada och framför allt att en sådan
rätt missgynnar de allt vanligare tjänsteföretagen.

4. Rätt grundrutin

Det är lämpligt att fastlägga en grundrutin för hur man
ska åtgärda företag med ekonomiska problem. Många skäl
talar för att man först alltid ska pröva företagsrehabilitering
i någon form och endast i sista hand tillgripa konkurs. Den
närmare utformningen av förfarandet vid ekonomisk
rehabilitering av problemföretag behandlas i särskild
motion.

Förbättrat företagsklimat

Ett förbättrat svenskt företagsklimat är av stor betydelse
inte bara för landets ekonomi utan för hela vårt
välfärdssamhälle.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om praktisk
företagsutbildning,1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomisk rådgivning för
företagare,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av
förmånsrättsordningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffande av
förmånsrättsordningen för skatter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffande av förmånsrätten för
överhypotek,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om företagares skadeståndsansvar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om straffrättslig lagstiftning mot
företagare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om personligt betalningsansvar för
företagare,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om näringsförbud,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stärkt leverantörsskydd,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om företagsrehabilitering.

Stockholm den 25 januari 1994

Bengt Harding Olson (fp)

1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till NU