Företagshälsovården

Motion 1988/89:A209 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :A209

av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s)
Företagshälsovården

Arbetsskadorna utgör ett allvarligt samhällsproblem. Trots en hög ambitionsnivå
och stora satsningar på förebyggande och rehabiliterande åtgärder
är problemen i snabb tillväxt. Hittills under innevarande decennium har
antalet anmälda skador - främst arbetssjukdomarna - ökat med ca 20 %.
Expansionen av de offentliga utgifterna för arbetsskador och närrelaterade
problemområden är ännu mer markerad. Under de tre åren 1987-89 väntas
en utgiftsökning från 37 till 52 miljarder - en ökning med 43 %.

En bidragande orsak till den negativa utvecklingen ligger i bristen på
samordning av redan tillgängliga resurser. Aktörerna på arbetsmiljöområdet
agerar inte sällan oberoende av varandra. Angelägenheten av en bättre
samordning påpekas i såväl rehabiliteringsutredningens betänkande som
direktiven till arbetsmiljökommissionen.

Förhållandet gäller inte minst företagshälsovårdsorganisationen. Antalet
enheter är stort, för närvarande 860, mestadels med låg grad av organiserad
samverkan och kontinuerligt erfarenhetsutbyte.

Företagshälsovårdens splittring i många enheter och bristen på samordning
dem emellan visar sig i den låga insatsnivån vad gäller kvalificerat
utvecklings- och utbildningsarbete. Varken ekonomiska resurser eller erforderlig
vetenskaplig kompetens ryms inom de små enheterna. Samtidigt är
behovet av kvalificerat utvecklings- och utbildningsarbete stort och växande.
Detta framgår inte minst av de inledningsvis anförda siffrorna.

Behovet av kvalificerade utvecklings- och utbildningsinsatser i anslutning
till företagshälsovården har uppmärksammats på ett fåtal håll. Ett intressant
exempel är Metodicum i Örebro.

Metodicum är en stiftelse, startad 1983, med Örebro läns landsting och
Högskolan i Örebro som huvudmän. Dess huvuduppgift är att stödja
företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete.

I detta syfte har stiftelsen byggt upp en referensdatabank med resultaten
från för närvarande ca 200 000 standardiserade hälsoundersökningar inom
företagshälsovården, omfattande drygt 150 yrkeskategorier.

Materialet äger ett betydande intresse långt utanför Örebroområdet. För
företagshälsovården i hela landet är det värdefullt att ha tillgång till
validerade mätmetoder och tillförlitligt referensmaterial vid tolkning av
lokala undersökningar och uppgörande av lokala åtgärdsprogram. Det kan
därför sägas vara ett allmänintresse att institutioner med denna inriktning
och kompetens ges tillfälle att utveckla de angivna servicefunktionerna
gentemot företagshälsovården.

Det är därför önskvärt att institutioner av denna typ ges tillfälle till en
långsiktig kompetensuppbyggnad oberoende av kommersiella villkor. För
närvarande är verksamheten helt beroende av finansiering via betalda
uppdrag. Detta gör dels att angelägna utvecklings- och forskningsuppgifter
ställs åt sidan, dels att systematiken i arbetet störs, dels att tjänsterna
förbehålls de ekonomiskt starka.

Utvecklingsarbetets finansiering bör därför vara offentlig. Olika offentliga
finansieringsvägar kan diskuteras. En möjlig väg är att låta en del av
samhällsstödet till företagshälsovården, för närvarande ca 300 kr. per
anställd och år, specialdestineras till utvecklingsarbetet. 10 kr. per anställd
och år, dvs. drygt 3 procent av samhällsstödet, skulle ge en god bas för
etablerande av de erforderliga samordnings-, utvecklings- och utbildningsfunktionerna
gentemot företagshälsovården.

Förslagsvis skulle etablerandet kunna ske i anslutning till de verksamheter
på arbetsmiljöområdet som redan är under utveckling, förutom i Örebro
med Metodicum och yrkesmedicinska kliniken också i Luleå och Växjö.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av samordning och utvecklingsarbete
inom företagshälsovården och om möjligheterna att finansiera utvecklingsarbetet
genom omfördelning av disponibla resurser.

Stockholm den 19 januari 1989

Mot. 1988/89
A209

Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

Sture Ericson (s)

Håkan Strömberg (s)

Maud Björnemalm (s)

Ulla Samuelsson (s)