Förebyggande arbetsmiljöarbete

Motion 2003/04:A314 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

1 Innehållsförteckning

1 innehållsförteckning 1

2 förslag till riksdagsbeslut 2

3 stärk det förebyggande arbetsmiljöarbetet 3

3.1 systematiskt arbetsmiljöarbete 3

3.2 löntagarnas inflytande 4

3.3 påföljder 5

3.4 personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 5

3.5 rörlighet på arbetsmarknaden 6

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om redovisning av systematiskt arbetsmiljöarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samordning av inflytanderegler.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bred aktionsplan för att åtgärda problem i samband med obekväma arbetstider.

4. Riksdagen beslutar att 13 § arbetstidslagen skall lyda: Alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 23 och klockan 6. Avvikelse från första stycket får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 6 eller efter klockan 23.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpta sanktionsregler vid arbetsmiljöbrott.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt kapitel i arbetsmiljölagen gällande personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätt till tjänstledighet för att prova ny anställning.

3 Stärk det förebyggande arbetsmiljöarbetet

Bakom de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen finns förändrade livs‑ och arbetslivsbetingelser. I Arbetsmiljöverkets undersökning (år 2003) kring arbetsorsakade besvär påvisas ökning av antalet både symptom och orsaker till besvär.

Kroppsliga besvär förekommer ofta i kombination med andra besvär. Vanliga orsaker är påfrestande arbetsställningar, tunga lyft och stress. Detta leder till problem i bl.a. rygg och nacke. I mindre än hälften av fallen där har rehabiliteringsutredning gjorts. I en annan rapport redovisas att den genomsnittliga sjuktiden fördubblats vid arbetssjukdomar mellan åren 1997–2001. Ökningen var större bland kvinnor än bland män.

Nyligen kom också Arbetslivsinstitutets s.k. trendrapport. Där redovisas att det lokala fackliga arbetet blivit svagare. Enligt lokala företrädare för Metall och PTK har fackets inflytande minskat kraftigt i arbetsmiljöfrågor mellan åren 1995 och 2003.

Detta kan tyda på att fokus flyttar från kollektiv problemlösning av ohälsoproblem på arbetsplatsen till ett mer individualiserat perspektiv mellan den enskilde personen med ett ohälsoproblem och en läkare. I denna relation blir kopplingen till arbetsplatsen och förebyggande åtgärder svagare. Ibland ordineras då passiv sjukskrivning som i många fall kan förvärra problemen för den enskilde.

Utifrån detta perspektiv är det centralt att lyfta fram arbetsplatsen som den arena på vilken problemen skall hanteras. Det handlar både om att synliggöra problem, göra en riskanalys och att i kollektiva former åtgärda dåliga arbetsmiljöer och inte enbart enskilda ohälsoproblem. Det är också en viktig maktfråga för bl.a. kvinnor och invandrade män och kvinnor. Denna nivå lyfts fram i den informationskampanj som görs utifrån anslagna medel i budgetpropositionen 2002. Ansvariga myndigheter och parterna skall samverka för att stimulera processen ute på arbetsplatserna både när det gäller förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Det är även på denna nivå som det systematiska arbetsmiljöarbetet skall utföras. Arbetsmiljöverket har i en rapport visat på en ökning av utfört systematiskt arbetsmiljöarbete. De absoluta nivåerna är dock än så länge för låga.

3.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Det centrala i kampen mot ohälsa är det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det är ute på de enskilda arbetsplatserna som jobbet skall göras. Riksdag och myndigheter kan stimulera och uppmuntra detta arbete. På många arbetsplatser finns goda exempel på systematiskt arbetsmiljöarbete. Skillnader mellan jämförbara arbetsplatser är slående. Skillnader mellan olika kommuner är också stora. Det är därför viktigt att de goda exemplen sprids vidare.

Information och erfarenhetsutbyte är en nödvändig del av arbetet. Parternas organisationer och deras utbildning av sina medlemmar är betydelsefull. Tillsynen av arbetsplatserna har prioriterats av Vänsterpartiet i olika sammanhang. Det gäller både arbetsmiljöinspektörernas och de regionala skyddsombudens verksamhet.

I det förebyggande arbetsmiljöarbetet kan också företagshälsovården spela en stor roll. Den bör både få en högre täckningsgrad och vara av hög kvalitet. Frågan är nu föremål för utredning. För att säkra tillgången på kompetent personal är det viktigt att utbildningen av FHV:s personal förstärks. I årets budgetproposition anslogs ytterligare 3 miljoner kronor för detta ändamål.

Det är också viktigt att arbetsgivare kan dokumentera sitt arbetsmiljöarbete. I dag finns olika system för att certifiera eller på annat sätt dokumentera sin organisation. I den utredning som Arbetsmiljöverket utfört kring en speciell certifiering av en arbetsgivares arbetsmiljöorganisation påvisas problem kring bl a prioriteringskaraktär för verket. Det är viktigt att certifieringsfrågan drivs vidare. Alltfler uppmärksammar denna fråga, bl.a. har SEKO-kongressen uttalat sig för en hälsocertifiering av arbetsplatserna. Ett system med certifiering får dock inte ta resurser från tillsynen och uppföljning av de sämsta arbetsplatserna. Som ett komplement till certifiering bör även andra system utarbetas. Från den 1 juli 2003 skall sjuktalen redovisas i årsberättelser mm. Det bör även prövas om det är möjligt att på lämpligt sätt redovisa en arbetsgivares organisation och rutiner som har bäring på det systematiska arbetsmiljöarbetet på samma sätt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.2 Löntagarnas inflytande

Arbetsrelaterad ohälsa är ofta en kombination av tunga och ansträngande arbetsmoment, stress och lite inflytande över sin egen arbetssituation. Vi ser i statistiken att arbetssjukdomar och arbetsolyckor har en klar skillnad beroende på klass‑ och könstillhörighet.

Invandrade män och kvinnor har ofta jobb med sämre arbetsvillkor och därmed högre sjuktal. Det blir svårare att åtgärda de grundläggande problemen på arbetsplatserna om fokus ensidigt läggs på patient/läkare och arbetsmarknadens parter lämnas utanför. En enskild läkare kan inte ändra på en arbetsplats där arbetsskador eller arbetssjukdomar uppstår.

Fokus måste läggas på att arbetsgivare och anställda på den enskilde arbetsplatsen åtgärdar dåliga arbetsmiljöer och dåliga arbetsförhållanden. Riksdagen kan stödja denna process genom att förbättra verktygen som kan användas. Arbetsmiljölagen bör få en starkare profil vad gäller de anställdas inflytande på sin egen arbetsplats. Lämpliga delar av medbestämmandelagen bör samordnas och integreras i arbetsmiljölagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Även arbetstidens förläggning är av stor vikt för människors hälsa. Arbetslivet måste fungera tillsammans med det övriga livet. Genom att bättre ta hänsyn till människors olika livsvillkor kan produktiviteten i arbetslivet öka. Vänsterpartiet anser det vara mycket angeläget att genomföra de förslag som arbetstidsutredningen, KNAS, lagt fram. Detta redovisas i en annan motion.

Kvälls- och nattarbete sliter också på människors hälsa. Alltfler branscher omfattas av obekväma arbetstider, dvs. arbetstider som står i motsats till människors biologiska klocka. Tidigare har detta varit vanligt inom processindustri och inom vården. Nu blir t.ex. alltmer av privat service föremål för obekväma arbetstider. Inom handeln kombineras detta också med deltidsarbete, vilket leder till sämre arbetsvillkor och sämre hälsa för främst kvinnor.

De senaste decenniernas utveckling av arbetstidernas förläggning borde utvärderas utifrån ett hälso- och jämställdhetsperspektiv och läggas till grund för en förbättring av arbetsvillkoren. Det finns även inom arbetsmiljöområdet säkerhetsproblem för anställda där hot om våld i olika former förekommer. En bred aktionsplan bör tas fram för att hantera dessa problem. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Redan nu kan dock vissa beslut fattas. Det är viktigt att obekväma arbetstider minimeras och att när så sker att tillräcklig tid för återhämtning möjliggörs. En rätt implementerad EU-lagstiftning kan ge stöd för detta.

I arbetstidslagen ingår ett förbud mot nattarbete från klockan 24 till klockan 5. Avvikelse får medges. Om avvikelse medges via kollektivavtal brukar det innehålla kompensation via kortare arbetstid, vilket förbättrar möjligheten till återhämtning. Detta räcker dock inte med tanke på den utökning av obekväma arbetstider som varit.

Vänsterpartiet föreslår att denna tid utökas att gälla från klockan 23 till klockan 6. Detta bör riksdagen besluta.

3.3 Påföljder

För att arbetsmiljölagstiftningen skall fungera effektivt krävs ett påföljdssystem som är kraftfullt. Här finns det i dag stora brister. Inom polis‑ och åklagarorganisationen finns brister i att utreda och driva arbetsmiljöbrott.

I en kartläggning som tidningen Dagens Arbete gjort påvisas att ett fåtal allvarliga arbetsolyckor leder till åtal. Svårigheter finns när det gäller att bevisa brott exempelvis på grund av bristande delegationsordningar. Det är av största vikt att de grundläggande reglerna fungerar, såsom systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2003:1). Sanktionsreglerna måste också vara utformade så att de blir kännbara för större och ekonomiskt starka företag och arbetsgivare. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

3.4 Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Arbetsmiljölagen gäller för personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är viktigt att följa upp och förbättra detta ansvar för anordnare av sådana arbetsställen.

Vänsterpartiet har vid flera tillfällen uppmärksammat riksdagen på de brister som finns kring dessa rutiner. På senare år har Arbetsmiljöverket och AMS förbättrat informationen till anordnare om deras skyldigheter. Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder är vanligtvis en kortare tid på en arbetsplats. Det är viktigt att förmedlingen som anvisar en åtgärd förvissar sig om att anordnaren insett sitt arbetsmiljöansvar och har kompetens att genomföra detta. Enligt förordning 2000:634 5 § skall länsarbetsnämnden samråda med aktuellt fack innan någon anvisas till en arbetsplats.

Regionala skyddsombud är också viktiga personer när det gäller att bevaka arbetsplatser, inte minst mindre arbetsplatser bland ideella föreningar där arbetsmiljökunskapen inte alltid är den bästa. Regionala skyddsombud bör ha tillträdesrätt till sådana arbetsställen även om en person i ett arbetsmarknadspolitiskt program inte för tillfället är medlem i facket.

För att öka tydligheten i ansvar och rutiner för personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör ett särskilt kapitel i arbetsmiljölagen behandla detta. Genom att samla relevanta delar av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen kan bestämmelserna få ett ökat genomslag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

3.5 Rörlighet på arbetsmarknaden

I flera utredningar har det påvisats att anställda har en negativ anställningssituation. Det kan innebära att man inte är tillfreds med sitt yrke eller arbetsplats. Detta är ett problem som även syns i sjukskrivningsstatistiken. Med ökad möjligheter för fler att finna rätt yrke och rätt arbetsplats skulle ohälsoproblemen kunna minska, fler känna ökad motivation i arbetet och därmed ökat produktivitet och tillväxt. I dag är det möjligt att få tjänstledigt för att starta ett företag och samma möjlighet borde gälla när det gäller att prova annan anställning. Med ökad trygghet vågar fler prova på nya utmaningar och möjligheter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2003
Ulla Hoffmann (v)
Lars Bäckström (v)	Rossana Dinamarca (v)
Mats Einarsson (v)	Marie Engström (v)
Owe Hellberg (v)	Berit Jóhannesson (v)
Sten Lundström (v)	Alice Åström (v)
Camilla Sköld Jansson (v)	Anders Wiklund (v)