Externa köpcentrum

Motion 2003/04:Bo216 av Owe Hellberg m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett moratorium införs för utbyggnad av anläggningar som överstiger 1 500 kvadratmeter total våningsyta (BTA) för externhandel med dagligvaror, beklädnad, husgeråd och fritidsartiklar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att moratoriet bör gälla under den period som krävs för genomförande av Plan- och bygglagskommitténs och Miljöbalkskommitténs förslag om förändringar av den lagstiftning som reglerar handelsanläggningar.

Förena konkurrens, god miljö och tillgänglighet

Det sker idag en skenande utbyggnad av externhandel med livsmedel, kläder, husgeråd och fritidsartiklar utanför centrum och bostadsområden. Kommunerna saknar ofta samordning och övergripande konsekvensutredningar för handelns utveckling. Vi förstår att kommuner lockas av nyinvesteringar och löften om fler arbetstillfällen. I diskussionen framförs också argumentet att man vill öka konkurrensen och sänka priserna. Men hur blir det egentligen?

God konkurrens kan uppnås genom fler aktörer. Storskaliga anläggningar i perifera lägen lämnar plats för färre aktörer, vilket i längden riskerar ge sämre konkurrens.

Antalet arbetstillfällen inom handeln minskar vid anläggande av storskalig externhandel i takt med att mångfalden av affärer minskar. Schablonmässigt anses det gå en anställd i storhandeln på tre i mindre affärer. Prisargumentet för externhandel är också mycket tveksamt, trots att det kan förefalla logiskt. Priset påverkas av en mängd faktorer som lönekostnader, transportkostnader och skatter. Affärernas läge är endast en komponent. Externhandel ska inte sammanblandas med lågprisbutiker. I Danmark och Norge finns lågpriskedjor (t.ex. Netto) som genom lagstiftningen satsar på affärer som har generellt låga priser men ändå har en måttlig storlek och är anpassade till centrum och bostadsområden. I Sverige tenderar affärer med lågprisprofil istället att lägga sig i externa lägen som resultat av en mindre väl genomarbetad planering.

Boverket, som har i uppdrag att följa bebyggelseutvecklingen i Sverige, framhåller att orter som under lång tid haft externhandel inte har generellt lägre prisnivå. Lågpriskoncept förefaller däremot viktigare. Göteborg är ett exempel som har måttligt med externhandel, fler aktörer i centrum och bostadsområden och lägre priser.

Vi motsätter oss inte konkurrens, vi kräver bara samordnad planering till nytta för alla. Priset är nämligen inte allt. Alla kommuner är skyldiga att verka för de nationella miljömålen om god luft och god byggd miljö. Kommunen och länsstyrelsen ska också se till att inblandade kommuner samråder inför beslut som får konsekvenser för grannkommunerna.

Negativa effekter för miljö och människor

1. Miljön drabbas. När externa affärer etableras börjar fler använda bilen och man åker längre. Ökat bilberoende ger miljöpåverkan med buller, resursförbrukning, barriäreffekter från nya vägar och mer asfalt, ökad energiförbrukning och utsläpp av hälso- och klimatstörande ämnen.

2. Grannkommuner och mindre orter drabbas. Svenska Naturskyddsföreningen offentliggjorde juni 2002 en total kartläggning av utbyggnaden av externhandel. Bland de 20 största kommunerna planerade hela 70 procent för utbyggnad, bland de 200 minsta planerade däremot endast tio procent en utbyggnad. Eftersom externhandel främst etableras nära större tätorter tenderar denna handel att utarma omkringliggande orters handel och minskar därmed mindre orters konkurrenskraft.

3. Den som inte har bil drabbas. Det är lätt att glömma bort att det faktiskt är många människor som inte har bil. Kvinnor, pensionärer, funktionshindrade och låginkomsttagare är grupper där tillgången till bil är lägre. Glesbygdsverket har gjort en sammanställning som visar att utbyggnad av externhandel är en viktig orsak till att allt fler affärer stänger både i städer och på landsbygden. Verket kräver därför ett tillfälligt stopp för utbyggnaden. Mellan 1980 och 1999 minskade antalet livsmedelsaffärer med 20 procent, under 2002 stängde ytterligare tre procent. Alltfler får svårt att klara sina dagliga inköp, vilket inte minst berövar människor social kontakt. Kommunens ekonomi belastas då hemtjänsten tvingas ägna alltmer resurser till att handla åt dem som inte längre kan ta sig till affären. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) tillhör därför de som är kritiska till utbyggnaden av externa köpcentrum.

Planeringen av våra affärer påverkar samhället under mycket lång tid. Samordning, noggrannhet och måttfullhet är därför nödvändig.

Just nu pågår två omfattande utredningar i Plan- och bygglagskommittén och i Miljöbalkskommittén, vilka båda bl.a. kommer att hantera den lagstiftning som styr etablering av handel. Eftersom utbyggnaden av externhandel går så snabbt och konsekvenserna blir både omfattande och svåra att ändra, bör försiktighet tillämpas och ett moratorium för utbyggnaden av externhandel införas, förslagsvis gällande anläggningar som överstiger 1 500 kvadratmeters total golvyta (BTA) för att inkludera de flesta av de anläggningar som kan anses riskera att orsaka större negativa effekter. Det bör införas ett moratorium för utbyggnad av anläggningar som överstiger 1 500 kvadratmeter total våningsyta (BTA) för externhandel med dagligvaror, beklädnad, husgeråd och fritidsartiklar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Moratoriet bör gälla under den period som krävs för genomförande av Plan- och bygglagskommitténs och Miljöbalkskommitténs förslag om förändringar av den lagstiftning som reglerar handelsanläggningar. Moratoriet bör gälla under den period som krävs för genomförande av Plan- och bygglagskommitténs och Miljöbalkskommitténs förslag om förändringar av den lagstiftning som reglerar handelsanläggningar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 25 september 2003
Owe Hellberg (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)	Sten Lundström (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)	Karin Svensson Smith (v)
Karin Thorborg (v)