Dimensioneringen av ekonomutbildningen

Motion 1989/90:Ub670 av Ulla Tillander m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub670

av Ulla Tillander m.fl. (c)
Dimensioneringen av ekonomutbildningen

Budgetpropositionen 1989/90:100 Bil. 10 sid 243 innehåller följande avsnitt
under rubriken Minskade planeringsramar:

Flera av utbildningarna inom sektorn har en förhållandevis hög dimensionering.
Enligt UHÄ:s dimensioneringsrapport kommer bl.a. antalet utbildade
ekonomer i landet att växa kraftigt långt in på 2000-talet. Mot denna bakgrund
föreslår jag en minskning av planeringsramarna under förevarande
anslag med 270 nybörjarplatser för budgetåret 1990/91 fördelat på universiteten
i Stockholm (75), Uppsala (55), Linköping (15), Lund (55), Göteborg
(50) och Umeå (20). Minskningen av antalet nybörjarplatser bör koncentreras
till ekonomlinjen.

Konsekvenserna av detta förslag har inte närmare behandlats i budgetpropositionen.
Det är uppenbart att effekterna inte bara kommer att märkas vid
de direkt berörda universiteten utan även vid övriga högskolor där ekonomutbildning
erbjuds.

Det är tveksamt om antalet ekonomer minskar för att antalet platser på
ekonomlinjen reduceras. Redan i nuläget är det många elever som inte kommer
in på ekonomlinjen som väljer angränsande linjer såsom förvaltningslinjen
och samhällsvetarlinjen. Ett betydande antal inhämtar kurser som delvis
motsvarar ekonomlinjens kurser inom ramen för fristående kurser. Dessutom
bedriver bildningsförbunden en betydande kursverksamhet just inom
det ekonomiska området. De som är intresserade av en ekonomisk utbildning
kommer att söka sig till dessa utbildningsvägar. Effekten av de föreslagna
förändringarna blir endast att antalet utbildade ekonomer av hög kvalitet
minskar.

Utbildningen skall enligt högskolelagen bygga på vetenskaplig grund. Den
utgår därför från den forskning och forskarutbildning som bedrivs i första
hand vid universiteten. Det är där lärarna får den vetenskapliga skolningen
och det är där forskarutbildning erbjuds. Rekryteringen av lärare i de ekonomiska
ämnena såväl vid universiteten som vid de medelstora och mindre
högskolorna bygger på en rekrytering från universiteten. Även utvecklingen
och förnyelsen av utbildningen har sin tyngdpunkt vid universiteten. En neddragning
av utbildningen där kommer att få återverkningar över hela landet.
På sikt torde därför de föreslagna förändringarna innebära att kvaliteten på
svensk ekonomutbildning sänks.

I tidigare års budgetpropositioner har föredragande statsråd kraftigt understrukit
att utbildningen behöver utvärderas. Som en följd av detta deltar
ekonomutbildningarna i Lund, Göteborg, Växjö, Karlstad och Halmstad i
ett gemensamt utvärderingsprojekt, som är initierat och ekonomiskt stött av
UHÄ och rektorsämbetena vid universiteten i Lund och Göteborg. Eventuellt
kommer ytterligare högskolor att knytas till projektet. Utvärderingen
genomförs i flera steg: Varje högskola insamlar, sammanställer och analyserar
först underlag från sin egen utbildning. Detta material får bilda underlag
för linjenämndernas/motsv./ handlingsprogram för utbildningens förändring.
Sakkunnigkommittéer sammansatta av oberoende personer inom kunskapsområdet
granskar därefter materialet och lämnar sina synpunkter på
utbildningsplaneringen, utvecklingsarbetet, personalutbildningen och andra
åtgärder som rapporten kan ge anledning till. Även internationella jämförelser
skall därvid genomföras.

Det vore ytterst olyckligt om större ingrepp nu genomförs i utbildningen
under det att detta arbete pågår. Det är också uppenbart att utvärderingen
kan bilda en utgångspunkt för framtida ställningstaganden om dimensionering
och lokalisering av ekonomutbildningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dimensioneringen av ekonomutbildningen.

Stockholm den 24 januari 1990

Ulla Tillander (c)

Bertil Fiskesjö (c) Håkan Hansson (c)

Mot. 1989/90
Ub670

11