De tropiska regnskogarna

Motion 1989/90:U250 av Viola Claesson m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: U250

av Viola Claesson m.fl. (vpk)
De tropiska regnskogarna

Tropiskt trä har under de senaste decennierna starkt ökat sin marknadsandel
i den västeuropeiska snickeriindustrin på det nordiska träets bekostnad.Tropiskt
trä har mestadels levererats med låg förädlingsgrad - som timmer eller
sågade trävaror - och ansetts mycket prisvärt av kunderna. (Ur SIND PM
1989:3, De tropiska trädslagen - hot eller nya möjligheter för svenskt snickerivirke?)

Citatet ovan är liksom SIND-rapporten i övrigt en produkt av två nordiska
skogsindustrikonsulters utredning. Den visar en annan infallsvinkel på regnskogsproblemen
än de som brukar förekomma i miljödebatten. Skogsindustrin
och dess konsulter betraktar tropiskt trä och regnskogar som vilket användbart
virkesförråd som helst. Utom när det gäller dess höga kommersiella
värde. Rapportens analys inriktas på ”de långsiktiga leveransmöjligheterna
från fem leverantörsländer av tropiskt trä”. Bakgrunden är att tropiska
trädslag från Sydostasien och Västafrika ses som Sveriges värsta konkurrenter
på den västeuropeiska trävarumarknaden. De regnskogstillgångar som
studerats finns i Malaysia, Indonesien, Elfenbenskusten, Ghana och Kamerun.

Malaysia, ett exempel

Malaysia är en av världens största producenter av tropiskt timmer. En stor
del går till EG-länderna, vilka är storimportörer av sågade ädelträvaror från
Malaysia. Sverige importerar också ädelträ därifrån. Även om det gäller en
liten andel av Malaysias totala export, uppger Urikespolitiska institutet att
Malaysia är den näst största exportören av sågat tropiskt virke till Sverige.

Delstaten Sarawak, på den malaysiska delen av Borneo, har enligt SIND
det i särklass största ”virkesförrådet inom den kommersiella skogsarealen
enligt de viktigaste skogstyperna.” I storleksordning utgörs de av orörd dipterocarpskog,
avverkad dipterocarpskog, orörd sumpmarksskog samt avverkad
sumpmarksskog.

I Sarawak härskar en miljöminister, James Wong, som är en av världens
rikaste män. Miljöministern äger inte bara en tidning. Han kontrollerar
stora regnskogsområden som han i likhet med SIND och svensk skogsindustri
räknar som ”virkesförråd”. James Wong har presenterat sin syn på regnskogen
med följande uttalande:

Det regnar alldeles för mycket på Borneo. Det hindrar mig från att spela
golf. Det bästa sättet att förbättra sin golf är att hugga ner regnskogen.

För knappt två år sedan gjorde Sveriges miljöminister Birgitta Dahl ett besök
hos sin ökände kollega i Sarawak. Enligt tidningsuppgifter i samband
med besöket förväntades Birgitta Dahl diskutera kommersiellt och tekniskt
samarbete kring en rad projekt där svenska företag har lämplig teknologi.
Företag som nämndes i sammanhanget är ASEA Brown Boveri, SwedPower.
Ericson, KF m fl.

Vid tiden för miljöministerns besök i delstaten Sarawak befann sig det
svenska filmteam där, som gjort den uppmärksammade dokumentärfilmen
”Tong Tana”. Filmen handlar om penanerna, ett av jordens sista nomadfolk.
De omkring fyratusen penaner som flyttar omkring i mindre grupper lever
av regnskogens överflöd i Sarawak. Hela deras existens är i dag hotad genom
skövlingen av regnskogen. Det svenska filmteamet träffade av en tillfällighet
Birgitta Dahl när hon besökte James Wong.

I en interpellationsdebatt den 11 januari i år bekräftade miljöministern att
hon varit på ett 24-timmars besök i Sarawak, med James Wong som värd, för
att diskutera ”ett antal svensk-malaysiska samarbetsprojekt på energiområdet”.
Birgitta Dahl informerade i sitt interpellationssvar om att ett flertal sju
stycken - av de diskuterade projekten nu har realiserats. Statsrådet svarade
däremot inte på frågan om varför regeringen inte låter stoppa importen
av tropiskt regnskogstimmer från Sarawak och övriga Malaysia.

Förra årets vpk-motion om regnskogen (1988/89:U211/N260) avslogs av
riksdagsmajoriteten med hjälp av utrikesutskottets hänvisning till ”det stöd
som Sverige ger till en rad internationella initiativ som utgör viktiga hörnstenar
i utformningen av en global strategi för att få slut på skövlingen av regnskogar.”
I slutet av november 1989 fick riksdagens socialdemokrater stöd av
moderaterna för att göra om samma manöver, men nu gällde det en centerpartimotion.
Motiveringen var att man förutsätter att regeringen på alla sätt
fortsätter sitt arbete bilateralt och via internationella organ och enskilda organisationer.

Mot bakgrund av de uppgifter som nu bekräftats av miljöminister Birgitta
Dahl om Sveriges hjälp till Malaysia, Sarawak och skogsskövlaren James
Wong framstår utrikesutskottets och riksdagens utlåtande över våra regnskogsmotioner
som rena hyckleriet. Det torde vara omöjligt att ännu en
gång i generella ordalag beskriva Sveriges internationella initiativ på regnskogsområdet
som föredömliga.

Vpk anser att riksdagen i stället bör begära ett klarläggande av regeringens
och miljöminister Birgitta Dahls affärer med Malaysia och James Wong.
Sveriges miljöminister bekräftade i ovan nämnda interpellationsdebatt att
det ”samtidigt” med hennes besök hos kollegan James Wong i Sarawak befann
sig en inbjuden affärsdelegation från SwedPower för att sälja energiteknik.

För att resultatet - hittills sju stycken realiserade projekt - skall kunna
betecknas som bistånd i syfte att minska regnskogsskövlingen i området,
kräver vi att regeringen skall bevisa att den ställt krav i den riktningen. Det
har vare sig regeringen eller Birgitta Dahl gjort hittills.

Mot. 1989/90
U250

18

Mot. 1989/90
U250

Hemställan

Med hänvisning till det i motionen anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
i internationella sammanhang skall verka för regnskogarnas bevarande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
i Världsbanken skall verka för att alla lån som gäller regnskogsrika
länder eller områden skall ta grundläggande miljöhänsyn samt säkerställa
ursprungsbefolkningens intressen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att få en heltäckande redovisning
av de kommersiella resp. miljöteknikinriktade projekt som regeringen
medverkat till i Sarawak och övriga Malaysia,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att förbjuda import
till Sverige av tropiskt timmer.1]

Stockholm den 24 januari 1990

Viola Claesson (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Gudrun Schyman (vpk)

Bengt Hurtig (vpk) Annika Åhnberg (vpk)

Sverige måste ställa krav

I förra årets motion beskrev vi framför allt Världsbankens och de transnationella
bolagens roll i den pågående regnskogsskövlingen i brasilianska Amazonas.
Vi vill hänvisa till 1989 års motion eftersom den i huvudsak fortfarande
är aktuell. Ur innehållet vill vi citera följande:

Det har krävts förändringar för att Brasilien skall beviljas Världsbankslånet
på tre miljarder svenska kronor. Många tror nu inte att Världsbanken - trots
sitt proklamerade miljöintresse - är beredd att genomföra de förändringar
som krävs för att grundläggande miljöhänsyn kan anses uppfyllda.

Sverige är medlem i Världsbanken och bidrar med skattemedel (c:a 600
miljoner kr/år). I alla de fall där Världsbankslån söks och som har samband
med att betydande regnskogar skövlas, och där ursprungsbefolkningens kultur
och utkomstmöjligheter hotas bör Sverige agera så att grundläggande
miljöhänsyn kan anses uppfyllda samt att minoriteters urgamla rättigheter
skyddas.

Sverige kan spela en viss roll i dessa sammanhang. Det är exempelvis inte
oviktigt att Sverige markerar sitt missnöje med vad som nu händer med regnskogarna
genom att stoppa all import av tropiskt timmer. Sverige importerar
inga större mängder, men ett förbud skulle få en opinionsmässig betydelse.
(Citerat ur vpk-motion 1988/89:U211, N260)

11989/90:N353

19