Alkoholpolitik

Motion 2004/05:So517 av Lars Ohly m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inom ramen för EU-samarbetet skall arbeta för höjda minimiskatter på alkohol.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av regelverket och tillsynen avseende alkohol och unga människor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör överväga att föra över folkölsförsäljningen till Systembolaget.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör följa upp kommunernas tillståndsgivning och återkomma till riksdagen med en redovisning av uppföljningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ för att få till stånd ändrade regler för privatinförsel av alkohol och återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka initiativ som tagits.1

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör söka samarbete med andra EU-länder i syfte att påverka EU:s alkoholpolitik i en folkhälsopolitisk riktning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över den praxis som nu tillämpas för vad som betraktas som privat införsel av alkohol.1

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kampanj för minskad alkoholkonsumtion.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nordiskt samarbete för en gemensam strategi avseende alkoholpolitiken.

1 Yrkandena 1, 5 och 7 hänvisade till SkU.

2Inledning

EU-medlemskapet har nedmonterat stora delar av den svenska alkoholpolitiken, vilket fått till följd att totalkonsumtionen av alkohol ökat katastrofalt. Sverige har tvingats sänka alkoholskatten påöl och vin och slopa införselkvoterna. Nu ökar trycket mot Systembolagets ställning som monopol. I folkomröstningen inför EU-medlemskapet varnade Vänsterpartiet för att detta skulle ske medan andra partier försäkrade oss och folket i Sverige, att vi inom ramen för ett EU-medlemskap, skulle kunna behålla en restriktiv alkoholpolitik. Vi har nu facit på hur dessa löften hållits. Vi beklagar att vi fick rätt eftersom konsekvenserna av detta inneburit ökad alkoholism, fler alkoholrelaterade skador, ökad misshandel, fler som dör på grund av alkoholmissbruk och ökad rattonykterhet. Det är en utveckling som förskräcker.

Naturligtvis ska vi inte kapitulera inför denna utveckling. Vi måste nu på alla tänkbara sätt bekämpa den ökande alkoholkonsumtionen och agera för att återta vår rätt att själva bestämma över vår alkoholpolitik. Det handlar om att återskapa den restriktiva alkoholpolitiken som har sin grund i ett folkhälsoperspektiv. Det är en alkoholpolitik som utgår från totalkonsumtionsmodellen där tillgänglighet och pris är de viktigaste instrumenten.

3 Utvecklingen av alkoholpolitiken

Alkoholpolitiken i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Sverige har under många år bedrivit en restriktiv alkoholpolitik som medverkat till att totalkonsumtionen av alkohol varit lägre i Sverige än i de flesta andra jämförbara länder. Detta har i sin tur lett till att Sverige vid internationella jämförelser kunnat uppvisa en lägre andel alkoholskador och alkoholrelaterade sjukdomar. Denna positiva trend håller nu på att brytas. Under senare år har den restriktiva alkoholpolitiken steg för steg luckrats upp. Viktiga alkoholpolitiska instrument som begränsningar av tillgänglighet och relativt höga alkoholskatter är satta under stark press. Beslut har tagits om lördagsöppet över hela landet, införselkvoterna för privatbruk har i praktiken försvunnit, tullens och polisens möjligheter att ingripa vid smuggling och andra brott har försämrats, utbudet av restauranger med utskänkning av alkohol har ökat kraftigt och skattesänkningar har genomförts/aviserats. Utvecklingen är entydig: tillgängligheten på alkohol har ökat dramatiskt under senare år. Nu börjar också prisinstrumentet urholkas när alkoholskatterna sänks. Sverige har helt misslyckats med att behålla sin egen politik, och har inte heller lyckats påverka de andra medlemsstaterna till en alkoholpolitik som är mer folkhälsoinriktad.

Utvecklingen i Sverige avseende alkohol har inneburit en kraftig ökning av totalkonsumtionen. En utveckling som kan leda till fler alkoholrelaterade skador och sjukdomar.

Regeringens utredare av alkoholinförseln har avlämnat ett första delbetänkande (SOU 2004:86). Där föreslås det att regeringen bör sänka skatten på starksprit i syfte att minska privatinförseln från utlandet, trots att det råder osäkerhet om hur ett sådant förslag kommer att påverka alkoholkonsumtionen. Vänsterpartiet menar att det är ett stort risktagande att sänka skatten på starksprit då det inte kan uteslutas att människor fortsätter att ta in stora mängder alkohol från andra länder samtidigt som de ökar inköpen från Systembolaget. Finlands sänkning av alkoholskatten och dess konsekvenser med ökad totalkonsumtion anser vi är ett varnande exempel. Dessutom aviserar Danmark nya alkoholskattesänkningar. Det innebär att om Sverige nu sänker sina alkoholskatter kan alla tvingas in i en skattesänkningskarusell med katastrofala följder.

Vänsterpartiet anser därför att Sverige inom ramen för EU-samarbetet bör arbeta för höjda miniminivåer på alkoholskatterna som ett steg i en mer restriktiv och folkhälsoinriktad alkoholpolitik. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4Nya alkoholprodukter, folköl och ungdomar

Alkoholindustrin har en aldrig sinande ström av uppslag till produkter som ska ge sken av oskyldighet samtidigt som de innehåller alkohol. Det är framför allt form och smak som riktas till en yngre och i första hand kvinnlig konsumentgrupp. Senaste tillskottet är s.k. alkoglass som positivt nog inte tillåtits i Sverige, men som saluförs i Danmark. Andra produkter är alkoläsk, öl i läskedrycksutformning och cidersorter med en utformning som enkelt skulle tilltala mycket unga människor. Dessa produkter tjänar syftet att tidigarelägga en alkoholdebut och invagga människor i en falsk trygghet.

Folköl är fortfarande den vanligaste rusdrycken bland ungdomar och fungerar som inkörsport till alkoholkonsumtion.

Trots att det finns åldersgräns kan det konstateras att detaljhandeln sviktar i efterlevandet av denna. Enligt en färsk undersökning från UNF, Ungdomens nykterhetsförbund, lyckades 190 av 349 ungdomar under 18 år köpa ut folköl.

Vänsterpartiet anser att det behövs en översyn av regelverket och tillsynen när det gäller alkohol och unga, och i synnerhet avseende folkölet. Det räcker inte att UNF får bidrag till att bedriva kampanj och undersökningar. Regeringen måste också ta sitt ansvar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vänsterpartiet menar att det nu också finns skäl för regeringen att överväga vilka möjligheter och konsekvenser som finns för att överföra folkölsförsäljningen till Systembolaget. Det bör övervägas mot bakgrund av att efterlevnaden av reglerna för folkölsförsäljning i detaljhandeln fortfarande är bristfällig. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen har i propositionen Alkoholpolitiska frågor (prop. 2003/04:161), vilken Vänsterpartiet står bakom, föreslagit att begreppet alkoholpolitiska olägenheter ska utmönstras ur alkohollagen. Alkoholpolitiska olägenheter föreslås ersättas med uttrycket olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller särskild risk för människors hälsa vid prövning om tillstånd och serveringstider. Det är en bra ändring som ger kommunerna en tydligare vägledning vid beslut om serveringstillstånd. Antalet serveringstillstånd och förlängda serveringstider har ökat, vilket innebär en ökad tillgänglighet av alkohol.

Vänsterpartiet menar att den utvecklingen måste följas och inte minst måste kommunernas tillsynsansvar och beslut om serveringstillstånd följas upp. Regeringen skriver i propositionen Alkoholpolitiska frågor (prop. 2003/04:161) att man "noga kommer att följa utvecklingen på området och vid behov återkomma till riksdagen". Vi menar att regeringen nu ska följa upp kommunernas tillståndsgivning avseende serveringstillstånd och förlängda serveringstider utifrån ett folkhälsopolitiskt perspektiv och återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet från en sådan uppföljning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5EU och införselreglerna

I dag är det i princip möjligt för en privatperson att föra in hur mycket alkohol som helst från andra EU-länder under förutsättning att han eller hon kan motivera mängden. En gräns, s.k. indikativa nivåer, omfattande 10 liter starksprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl, finns som riktmärke för vad som kan anses vara normal förbrukning. I takt med den accelererande införseln av alkohol som inneburit ökad totalkonsumtion och minskad försäljning på Systembolaget, har röster höjts om att Sverige ensidigt borde ta tillbaka de gamla införselreglerna. Vänsterpartiet menar att detta är ett intressant förslag, men innan Sverige tar steget att införa "egna" införselregler bör rättsläget utredas. Utredningen behöver se över om Sverige kan bli skadeståndsskyldigt, och om såär fallet, i vilken omfattning samt på vilket sätt dessa regler kan införas i relation till reglerna om en fri marknad. Vänsterpartiet anser att regeringen bör ta initiativ till att få till stånd en ändring av införselreglerna avseende alkohol för privat bruk och återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka initiativ som tagits. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vänsterpartiet menar att Sverige bör söka gemensam sak med andra länder som delar Sveriges syn på alkoholpolitiken i syfte att påverka EU:s syn på alkohol från näringspolitik till folkhälsopolitik. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det finns tolkningsutrymme för vad som kan anses vara en rimlig införsel för privat bruk. Vi kan konstatera att Storbritannien valt att tillämpa en betydligt striktare linje än Sverige. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör se över hur praxis ser ut vad gäller tolkningen av mängden alkohol som anses vara rimlig för privat konsumtion och utveckla denna i en mer restriktiv linje. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6Information om alkoholens skadeverkningar

Under 1970-talet bedrev Systembolaget en "Spola kröken"-kampanj som fortfarande är ihågkommen. Det var en tydlig kampanj som talade om avigsidorna med alkohol. I dag går Systembolaget en balansgång mellan att vara en aktör på en allt kärvare marknad med ökad konkurrens och att vara ett statligt bolag med ett alkoholpolitiskt uppdrag. Det finns en tydlig utveckling hos Systembolaget att prioritera ett marknadsmässigt förhållningssätt genom t.ex. bag-in-box, ökade och förlängda öppettider, självbetjäningsbutiker och kanske främst ett annat språkbruk. I dag talar man inte om att spola kröken utan om att skapa en god alkoholkultur.

Vänsterpartiet menar att det ger fel signaler. Systembolaget ska självfallet fortsätta att hålla en god kvalitet och service, men Systembolaget bör fortfarande ha sitt alkoholpolitiska uppdrag som huvudsaklig uppgift. Vänsterpartiet anser att det behövs gemensamma krafttag för att nå ut till människor och skapa medvetenhet om vad en ökad alkoholkonsumtion innebär. Det behövs informationsinsatser som talar om var alkohol inte hör hemma, t.ex. på arbetsplatser, i trafiken, för barn och unga och för kvinnor under graviditeten. I sammanhanget ska nämnas att även spermier enligt vissa forskare påverkas negativt av hög alkoholkonsumtion. Det behövs också kraftfulla insatser för att informera om totalkonsumtionsmodellen och varför det är viktigt att alla minskar sin totala konsumtion av alkohol ur ett folkhälsoperspektiv. Vänsterpartiet menar därför att regeringen bör samla organisationer som t.ex. Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen, Systembolaget och nykterhetsorganisationer för ett rådslag i syfte att genomföra en kampanj för minskad alkoholkonsumtion. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7Nordiskt samarbete i alkoholfrågan

Sverige har mycket gemensamt med de flesta av de nordiska grannländerna när det gäller alkohol- och socialpolitik. Det finns en risk att vi i dag underskattar samarbetet mellan de nordiska länderna till förmån för ett ensidigt relaterande till EU. Sverige och Finland har flera likheter när det gäller alkoholpolitiken även om det i Finland är en betydligt högre konsumtion av starksprit, men båda länderna tillhör det s.k. starkspritsbältet. Vi har även gränser mot länder med mycket låga alkoholskatter. Vänsterpartiet anser därför att Sverige, inom ramen för samarbetet i Nordiska rådet, snarast bör ta initiativ till en gemensam alkoholpolitisk strategi i syfte att dämpa kraven på alkoholskattesänkningar. Samarbetet mellan de nordiska länderna och Baltikum inom narkotikapolitiken kan tjäna som modell för denna strategi. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 29 september 2004
Lars Ohly (v)
Lars Bäckström (v)	Rossana Dinamarca (v)
Mats Einarsson (v)	Marie Engström (v)
Owe Hellberg (v)	Berit Jóhannesson (v)
Sten Lundström (v)	Alice Åström (v)
Gunilla Wahlén (v)